Det här är sammanfattning av Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026, en återkommande lägesrapport som Skolverket gör vart tredje år. Rapporten beskriver utvecklingen i förskola, skola och kommunal vuxenutbildning sedan föregående lägesbedömning 2023. Syftet är att ge en nyanserad och faktabaserad bild av läget i skolväsendet och att peka ut vad olika nivåer i systemet bör prioritera för att stärka barns och elevers kunskapsutveckling. Rapporten ska också fungera som underlag för nationell politik och fortsatt diskussion om skolans utveckling.
Skolverkets samlade bild är att mycket fungerar väl, men att skolan fortfarande är splittrad, att skillnaderna i elevers kunskapsresultat ökar och att staten behöver ta ett större ansvar, inte minst för likvärdighet och finansiering.
Observera att vi i denna sammanfattning fokuserar på de delar av rapporten som handlar om lärares arbetsmiljö och skolans övergripande styrning.
Lärares arbetsmiljö: vad är dåligt och hur kan man förbättra den?
Rapporten beskriver lärarnas arbetsmiljö som en tydlig utmaning. En central punkt är att allt fler lärare lämnar yrket, och den vanligaste orsaken är brister i arbetsmiljön, ofta kopplat till stress och hög arbetsbelastning. Var tredje lärare i grund- och gymnasieskolan uppger att de känner sig stressade av arbetet varje dag eller några gånger i veckan. De vanligaste orsakerna är för lite tid till planering och efterarbete, att man inte hinner hjälpa och stödja elever, och för mycket administrativt arbete.
Skolverket pekar också på att lärare och förskollärare i hög grad drabbas av arbetsorsakade hälsobesvär. Nästan varannan uppger besvär till följd av arbetet. Dessutom har oron för hot och våld ökat, och anmälningarna om hot och våld mot skolpersonal har ökat kraftigt, särskilt i grundskolan.
En annan viktig del är att lärare utför mycket arbete som ligger utanför undervisningsuppdraget, till exempel administration, praktiska uppgifter och ibland städning. Skolverket hänvisar här till bilden av en slimmad organisationoch framhåller behovet av fler stödjande funktioner och annan personal som kan ta över arbetsuppgifter som inte måste göras av lärare. Skolverkets linje är att lärare i högre grad ska kunna fokusera på kärnuppdraget: att planera, genomföra och följa upp undervisningen.
Rapporten visar också att arbetsvillkoren försämras när stödet till elever inte fungerar. Lärare får ofta bära ett tungt ansvar för extra anpassningar och särskilt stöd, och Skolverket beskriver hur lärare många gånger lämnas ensamma med omfattande stödinsatser i undervisningen.
När det gäller förbättringar pekar rapporten främst på fyra saker: bättre tillgång till stödresurser runt eleverna, fler avlastande funktioner runt lärare och rektorer, bättre resursfördelning till skolor med svårare förutsättningar och mer arbetsro och långsiktighet i en period med många reformer.
Friskolereformen/konkurrensens/marknadens effekter på hela skolsystemet
Rapporten använder inte ett polemiskt språk om “marknadsskola”, men den beskriver tydligt hur det splittrade skolsystemet försvårar likvärdigheten. Skolverket framhåller att Sverige har nästan 3 000 huvudmän, med stora skillnader i storlek, geografi, ekonomi, driftsform och socioekonomiska förutsättningar. De här skillnaderna gör att huvudmännen har mycket olika kapacitet att bära sitt ansvar, vilket försvårar möjligheten att ge alla elever en likvärdig utbildning.
Rapporten beskriver också hur den demografiska utvecklingen och skolvalet påverkar hela systemet. När elevkullarna minskar behöver kommunerna anpassa verksamheten, men de måste samtidigt ta hänsyn till hur enskilda huvudmän agerar och hur elever väljer skolor. Det är i huvudsak de kommunala skolorna som bär kostnaderna för variationer i demografin, samtidigt som kommunerna enligt principen om lika villkor också måste kompensera de enskilda huvudmännen för ökade kostnader per elev. Enligt rapporten riskerar detta att öka kostnadstrycket i systemet.
Skolverket pekar vidare på att minskande elevkullar kan leda till ökad konsolidering i friskolesektorn, alltså att mindre enskilda huvudmän blir färre medan större aktörer ökar sina andelar av skolmarknaden.
När det gäller likvärdighet och segregation är rapporten tydlig med att skolsegregationen i grundskolan nästan har fördubblats sedan 1998. Enligt Skolverkets analys beror ungefär tre fjärdedelar av ökningen på boendesegregation och ungefär en fjärdedel på socioekonomiska skillnader i skolvalet. Rapporten pekar alltså ut skolvalet som en del av förklaringen till att skolor blivit mer uppdelade efter elevbakgrund.
Den samlade effekten i rapporten är att konkurrens, många huvudmän, skolval och ojämna lokala förutsättningar bidrar till ett system som är svårare att styra, svårare att finansiera likvärdigt och svårare att göra kompensatoriskt. Därför återkommer Skolverket till slutsatsen att staten behöver ta ett större ansvar.
Övriga trender
Rapporten lyfter också några bredare trender som påverkar arbetsvillkoren i skolan. En viktig sådan är att tillgången till goda förutsättningar för undervisning är ojämnt fördelad. Det gäller bland annat behöriga lärare, studiero och läromedel. Skolverket pekar särskilt på den pedagogiska segregationen: elever med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar undervisas i lägre utsträckning av behöriga lärare. För att motverka detta behöver skolor med sämre förutsättningar kunna erbjuda bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, vilket enligt rapporten kräver en mer kompensatorisk resursfördelning.
Rapporten lyfter också att rektorsomsättningen är hög på många grundskolor, vilket påverkar lärarnas möjligheter att utveckla undervisningen långsiktigt. Samtidigt går skolväsendet in i en period med många stora reformer, och Skolverket betonar att huvudmän, rektorer och lärare behöver stöd, arbetsro och genomtänkt genomförande för att reformerna ska få avsedd effekt.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster