Det här är en sammanfattning av forskningsartikeln The Economic Burden of Burnout som är skriven av Arash Nekoei, Jósef Sigurdsson och Dominik Wehr – verksamma vid Stockholms Universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
Bakgrund
Rapporten tar sin utgångspunkt i att stress blivit ett tydligt inslag i dagens arbetsliv och att långvarig arbetsrelaterad stress kan leda till utmattning. Författarna konstaterar att mycket forskning tidigare har varit begränsad till enskilda sektorer, medan det fortfarande har varit oklart hur stor den samlade ekonomiska bördan är för individer, familjer och samhälle. Sverige blir ett viktigt fall eftersom landet tidigt införde en medicinsk diagnos för utmattning och därför ger ovanligt goda möjligheter att följa långsiktiga effekter i registerdata.
Syfte
Syftet är att mäta hur vanligt utmattning är, identifiera vilka som löper störst risk att drabbas, analysera vilka ekonomiska följder det får för den som blir sjuk och för dennes familj, samt undersöka hur resultaten kan användas för att förebygga utmattning mer träffsäkert. Författarna definierar utmattning som en klinisk stressrelaterad diagnos följd av en längre sjukskrivning.
Huvudsakliga resultat
Rapporten visar att utmattning inte uppstår plötsligt, utan föregås av en gradvis upptrappning av stressymtom under ungefär ett år. Särskilt viktiga symtom är att inte kunna släppa tankarna på jobbet, att inte kunna sova på grund av jobbet, att uppleva arbetet som mentalt stressande och att ha huvudvärk. Risken stiger inte linjärt utan accelererar när flera symtom läggs ovanpå varandra.
Om man ser till välfärdens medarbetare är ett centralt resultat att utmattning är vanligare i utbildnings- och hälsosektorn än i stora delar av övriga arbetsmarknaden. Författarna lyfter också fram att yrken med höga stresskrav i deras material bland annat omfattar psykiatrisjuksköterskor, barnmorskor och förskollärare. Rapporten säger samtidigt att vård, omsorg och utbildning inte är de enda sektorerna där problemet finns, men de hör tydligt till de mer utsatta.
Kvinnor löper betydligt högre risk att drabbas än män. Den årliga utmattningsgraden är 1,85 procent för kvinnor och 0,54 procent för män. Särskilt utsatta är ensamstående mammor och kvinnor som är huvudförsörjare i hushåll med låga inkomster. Författarna kopplar detta till samspelet mellan arbetsvillkor, familjeansvar och position i hushållet.
De privatekonomiska effekterna är stora och långvariga. När en person går in i utmattning faller årsinkomsten med nära 15 procent, och sju år senare ligger inkomsten fortfarande omkring 12 procent lägre. Det handlar alltså inte bara om frånvaro under själva sjukskrivningen, utan om bestående “ärr” i arbetslivet. Författarna visar att detta främst drivs av övergångar till deltid och utträde från arbetsmarknaden, snarare än av lägre lön i samma jobb.
Men effekterna stannar inte vid den drabbade individen. Partnerns inkomster påverkas negativt, särskilt kvinnors inkomster när deras partner drabbas. Även barn påverkas: om en förälder drabbas av utmattning under barnets skolår sjunker skolresultaten och sannolikheten att börja högre studier minskar. Effekten är starkare i familjer där föräldrarna har lägre utbildning, vilket gör att utmattning också bidrar till ökad ojämlikhet mellan generationer.
På samhällsnivå uppskattar rapporten att utmattning minskade de samlade arbetsinkomsterna i Sverige med 2,3 procent år 2019. När författarna räknar med de långsiktiga effekterna stiger kostnaden till 3,6 procent. Den största delen av kostnaden kommer inte från de akuta sjukdagarna utan från långvariga inkomstförluster och spridningseffekter inom familjen.
Våra reflektioner
Rapportens viktigaste bidrag är att den gör utmattning till en fråga om arbetsliv och samhällsekonomi, inte bara om individuell hälsa. För välfärdens medarbetare är det särskilt relevant eftersom resultaten pekar mot extra höga risker i utbildning, vård och omsorg. Studien stärker därmed bilden av att bemanning, arbetstempo, återhämtning och organisatoriska villkor inte bara påverkar personalens hälsa utan också får långsiktiga effekter på försörjning, familjeliv och barns livschanser.
Ibland träffar vi på människor som signalerar att människor som drabbas av utmattning i viss mån får skylla sig själva. Nekoeis, Sigurdssons och Wehrs slutsatser bör göra även dessa människor oroade över stressen i samhället. Minskade livsinkomster betyder mindre skatteintäkter till kommuner, regioner och till staten.
Först skär vi ner på välfärden så att medarbetarna blir utmattade. Sedan får vi mindre pengar till välfärden eftersom medarbetarna blivit utmattade.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö