Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2025 redovisar den officiella statistiken över anmälda arbetsskador i Sverige.
En arbetsskada definieras i rapporten som en skada som uppstår till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Begreppet omfattar tre typer av skador: arbetsolyckor, arbetssjukdomar och olyckor till eller från arbetet. Arbetsolyckor är plötsliga händelser i arbetet, medan arbetssjukdomar uppstår genom mer långvarig påverkan, till exempel belastning, kemikalier eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden.
Statistiken bygger på arbetsgivares anmälningar till Försäkringskassan och omfattar framför allt arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Rapporten är preliminär, eftersom den bygger på skador som registrerats under 2025 och till och med första kvartalet 2026. Syftet är att ge underlag för Arbetsmiljöverkets arbete, men också för regering, riksdag, myndigheter, arbetsmarknadens parter och forskare.
Huvudsakliga slutsatser
Rapporten visar att arbetsolyckorna med sjukfrånvaro minskade något, medan arbetssjukdomarna ökade kraftigt. Under 2025 anmäldes cirka 38 900 arbetsolyckor med sjukfrånvaro bland arbetstagare och egenföretagare, en minskning med 3 procent jämfört med 2024. Samtidigt anmäldes knappt 17 400 arbetssjukdomar, vilket är en ökning med 29 procent.
Den viktigaste välfärdspolitiska slutsatsen är att kommunal sektor sticker ut. Det är där flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro och flest arbetssjukdomar per 1 000 sysselsatta anmäls, både bland kvinnor och män. För kvinnor uppgick arbetsolyckorna med sjukfrånvaro i kommunal sektor till 11,7 per 1 000 sysselsatta, jämfört med 5,8 i privat sektor. För män var motsvarande siffra 9,1 i kommunal sektor och 7,3 i privat sektor.
Ännu tydligare är skillnaden när det gäller arbetssjukdomar. I kommunal sektor anmäldes 13,0 arbetssjukdomar per 1 000 sysselsatta kvinnor och 7,0 per 1 000 sysselsatta män. Det är klart högre än i privat sektor och visar att arbetssjukdomar i hög grad är koncentrerade till de verksamheter där många välfärdsyrken finns.
Rapporten pekar särskilt ut vård och omsorg samt utbildning. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar var organisatoriska och sociala faktorer, som stod för 55 procent av arbetssjukdomarna. Därefter kom ergonomiska belastningsfaktorer med 21 procent. Anmälningar kopplade till organisatoriska och sociala faktorer ökade med nästan 40 procent under 2025 och ligger nu på den högsta nivån under den senaste 20-årsperioden. Ökningen förklaras framför allt av fler anmälningar om högt arbetstempo och hög arbetsbelastning, särskilt bland kvinnor inom vård och omsorg samt utbildning.
Inom branschgruppen Vård och omsorg; sociala tjänster var arbetssjukdomarna högst. Bland kvinnor anmäldes 9,0 arbetssjukdomar per 1 000 sysselsatta. Inom delområdet vård och omsorg med boende var nivån hela 19,5 per 1 000 sysselsatta, jämfört med 2,5 inom hälso- och sjukvård och 8,4 inom öppna sociala insatser. Även bland män var vård och omsorg den branschgrupp med flest arbetssjukdomar, 5,3 per 1 000 sysselsatta, även om nivåerna generellt är lägre för män.
När rapporten särskilt redovisar arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer hamnar återigen välfärdssektorn i topp. För kvinnor är nivån högst inom Vård och omsorg; sociala tjänster, med 6,1 anmälningar per 1 000 sysselsatta. Därefter följer Utbildning och Offentlig förvaltning och försvar. För män är mönstret liknande: högst inom vård och omsorg, följt av utbildning och offentlig förvaltning.
På yrkesnivå syns också flera välfärdsyrken bland de mest utsatta grupperna. I rapportens yrkesdiagram över arbetssjukdomar återkommer bland annat förskollärare, grundskollärare, lärarassistenter, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, hemvårdsbiträden och personliga assistenter bland yrken med höga relativa nivåer av anmälda arbetssjukdomar.
Vår sammanfattning och diskussion
Rapporten visar att arbetsmiljöproblemen i välfärden inte främst handlar om enstaka olyckor, utan om arbetets organisering. Den starka ökningen av arbetssjukdomar kopplade till organisatoriska och sociala faktorer pekar mot strukturella problem: hög arbetsbelastning, högt arbetstempo och pressade verksamheter.
Det är särskilt viktigt att statistiken pekar ut kommunal sektor, vård och omsorg och utbildning. Det är verksamheter där arbetsmiljön i hög grad påverkas av bemanning, resurstilldelning, styrning och möjligheten att utföra arbetet med rimlig kvalitet. När arbetssjukdomarna ökar kraftigt i just dessa sektorer blir det svårt att beskriva problemen som individuella eller lokala avvikelser.
En rimlig tolkning är därför att rapporten stärker bilden av en välfärd där personalen bär konsekvenserna av hög belastning. Särskilt tydligt blir detta eftersom kvinnor är överrepresenterade i många av de yrken och branscher där arbetssjukdomarna är vanligast.
Rapporten ger starkt stöd för att diskutera välfärdens arbetsmiljö som en fråga om arbetsorganisation, arbetsbelastning och styrning, inte som en fråga om individuella stressproblem.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen