Den här sammanställningen bygger på resultat från Politikerpanelen och SOM-undersökningen 2025. Politikerpanelen genomförs av statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och visar hur svenska politiker ser på olika politiska förslag. Resultaten jämförs här med hur väljarna svarat i den nationella SOM-undersökningen.
Vi har sammanställt tre frågor där skillnaden mellan politikers och väljares åsikter är särskilt intressant: förbud mot vinster i välfärden, minskad offentlig sektor och registrering av lobbyister i riksdagen. I tabellerna visar positiva tal att väljarna är mer positiva än politikerna. Minustal visar att politikerna är mer positiva än väljarna.
1. Förbjuda vinster i välfärden
| Parti | Politiker | Väljare | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Kristdemokraterna | 19 % | 66 % | +47 procentenheter |
| Centerpartiet | 25 % | 70 % | +45 procentenheter |
| Moderaterna | 17 % | 58 % | +41 procentenheter |
| Sverigedemokraterna | 35 % | 64 % | +29 procentenheter |
| Liberalerna | 40 % | 66 % | +26 procentenheter |
| Socialdemokraterna | 95 % | 81 % | −14 procentenheter |
| Vänsterpartiet | 98 % | 91 % | −7 procentenheter |
| Miljöpartiet | 93 % | 87 % | −6 procentenheter |
I frågan om att förbjuda vinster i välfärden är skillnaden mellan politiker och väljare särskilt stor inom de borgerliga partierna. Bland Kristdemokraternas väljare tycker 66 procent att förslaget är mycket eller ganska bra, men bara 19 procent av partiets politiker. Även inom Centerpartiet och Moderaterna är glappet mycket stort. Där är väljarna betydligt mer positiva till ett vinstförbud än politikerna.
Störst skillnad finns hos Kristdemokraterna, där väljarna är 47 procentenheter mer positiva än politikerna.
2. Minska den offentliga sektorn
| Parti | Politiker | Väljare | Skillnad |
| Moderaterna | 75 % | 32 % | −43 procentenheter |
| Sverigedemokraterna | 65 % | 34 % | −31 procentenheter |
| Centerpartiet | 38 % | 15 % | −23 procentenheter |
| Kristdemokraterna | 58 % | 35 % | −23 procentenheter |
| Liberalerna | 44 % | 28 % | −16 procentenheter |
| Socialdemokraterna | 3 % | 12 % | +9 procentenheter |
| Vänsterpartiet | 2 % | 5 % | +3 procentenheter |
| Miljöpartiet | 4 % | 4 % | 0 procentenheter |
När det gäller att minska den offentliga sektorn är mönstret nästan det omvända. Här är flera borgerliga partiers politiker betydligt mer positiva än deras väljare. Störst är skillnaden inom Moderaterna, där 75 procent av politikerna men bara 32 procent av väljarna tycker att det är ett bra förslag. Även bland Sverigedemokraterna är skillnaden stor.
Störst skillnad finns hos Moderaterna, där politikerna är 43 procentenheter mer positiva än väljarna.
3. Registrera lobbyister i riksdagen
| Parti | Politiker | Väljare | Skillnad |
| Socialdemokraterna | 81 % | 47 % | −34 procentenheter |
| Vänsterpartiet | 94 % | 65 % | −29 procentenheter |
| Miljöpartiet | 91 % | 64 % | −27 procentenheter |
| Sverigedemokraterna | 73 % | 49 % | −24 procentenheter |
| Moderaterna | 54 % | 43 % | −11 procentenheter |
| Liberalerna | 67 % | 60 % | −7 procentenheter |
| Kristdemokraterna | 60 % | 53 % | −7 procentenheter |
| Centerpartiet | 53 % | 51 % | −2 procentenheter |
I frågan om att registrera lobbyister i riksdagen är politikerna i alla partier mer positiva än väljarna. Störst är skillnaden bland Socialdemokraterna, där 81 procent av politikerna men 47 procent av väljarna tycker att förslaget är bra. Även inom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är glappet tydligt.
Störst skillnad finns hos Socialdemokraterna, där politikerna är 34 procentenheter mer positiva än väljarna.
Vår sammanfattning
Det tydligaste mönstret är att väljarna i flera borgerliga partier är betydligt mer positiva till att förbjuda vinster i välfärden än vad partiernas politiker är. Störst är skillnaden hos Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna, där glappet ligger på mellan 41 och 47 procentenheter. Samtidigt är politikerna i flera borgerliga partier betydligt mer positiva än sina väljare till att minska den offentliga sektorn.
Även lobbyistfrågan sticker ut. I alla partier är politikerna mer positiva än väljarna till att registrera lobbyister i riksdagen. Det kan tolkas som att politiker själva ser ett större behov av öppenhet kring påverkan än vad väljarna gör, kanske för att väljarna inte är så insatta i lobbyismens omfattning.
Sammantaget pekar resultaten på ett demokratiskt problem: i flera frågor om välfärdens organisering ligger politiker långt ifrån sina egna väljare. Det är särskilt intressant i ljuset av vad organisationsforskaren Anna Tyllström, verksam vid Institutet för framtidsstudier, har sagt om lobbyismens betydelse för skol- och välfärdspolitiken. Hon kopplar bland annat glappet mellan väljare och politiker i frågan om vinster i välfärden till ett framgångsrikt arbete från lobbyister.
Tabellerna visar därför inte bara åsiktsskillnader. De visar också var välorganiserade särintressen kan ha utrymme att påverka politiken i en riktning som inte har starkt stöd bland väljarna.
Det här inlägget är en fortsättning på ett tidigare inlägg inom samma ämne.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor