Det här inlägget är en sammanfattning av Demokratirådets rapport 2026: Huset på Helgeandsholmen – om riksdagen och demokratin. Rapporten är skriven av Jan Teorell, Sandra Håkansson, Daniel Naurin, Johanna Rickne och Patrik Öhberg inom ramen för SNS Demokratiråd 2026.
Rapportens syfte är att undersöka hur väl riksdagen lever upp till sitt demokratiska uppdrag. Författarna granskar tre huvudfunktioner: att representera folket, att stifta lagar av tillräcklig kvalitet och att kontrollera regeringsmakten. I den del som är mest relevant för välfärdsfrågan ligger fokus på substantiell representation, alltså hur väl riksdagsledamöternas åsikter stämmer överens med väljarnas.
Rapportens slutsatser om skillnaden mellan politiker och väljares åsikter om välfärden
Rapporten landar i att överensstämmelsen mellan väljare och valda i Sverige på det hela taget är ganska god, och att den till och med tycks ha stärkts något över tid. Men just därför blir de områden där avståndet fortfarande är stort desto mer betydelsefulla. Ett av de tydligaste sådana områdena är synen på den offentliga sektorns organisering, där frågor om privatiseringar och vinster i välfärden intar en central plats. Forskarna pekar ut detta som ett av de mest bestående åsiktsgapen mellan väljare och riksdagsledamöter.
Det handlar dels om den offentliga sektorns storlek. Rapporten visar att riksdagsledamöter i betydligt högre grad än väljare är positiva till att minska den offentliga sektorn. Författarna sätter in detta i ett längre tidsperspektiv och beskriver stödet för en stark offentlig sektor som djupt rotat bland svenska väljare. Politikernas hållning har däremot historiskt varit mer kritisk. Skillnaden är alltså inte något tillfälligt utslag utan framstår som ett mer varaktigt drag i relationen mellan väljare och valda.
Än tydligare blir detta i frågan om vinster i välfärden. Rapporten konstaterar att väljare i klart högre grad än riksdagsledamöter är kritiska till vinstdrivande företag inom vård, skola och omsorg. Medan omkring två tredjedelar av väljarna vill förbjuda vinster i den skattefinansierade välfärden är ledamöterna mer splittrade, och bara knappt hälften står bakom ett sådant förbud. Forskarna framhåller också att detta gap inte verkar vara på väg att försvinna. De mätningar som finns tyder i stället på att skillnaden i stort sett legat kvar.
När det gäller privatisering av sjukvården är bilden något annorlunda. Där finns fortfarande skillnader mellan väljare och valda, men rapporten beskriver frågan som mindre konfliktfylld än frågan om vinster. Både väljare och ledamöter är numera överlag ganska skeptiska till ytterligare privatisering. Samtidigt noterar forskarna att den faktiska privatiseringen redan har gått långt, inte minst i primärvården. De antyder att detta kan ha bidragit till att dämpa entusiasmen för fler privata lösningar, både bland väljare och bland politiker.
I diskussionsdelen resonerar författarna också om varför dessa skillnader kan uppstå. De nämner att en möjlig förklaring är inflytandet från lobbyister och organiserade särintressen, och säger uttryckligen att detta är särskilt relevant på områden som rör organiseringen av den offentliga sektorn. Just där finner de också några av de största skillnaderna mellan väljare och valda.
Det viktiga i forskarnas resonemang är därför inte bara att det finns ett glapp i välfärdsfrågorna, utan att detta glapp rör frågor som är centrala för den demokratiska representationen. När väljare i hög grad vill se en annan ordning för offentlig sektor, privatiseringar och vinster än den som deras folkvalda företräder, uppstår ett problem för relationen mellan representanter och representerade. Rapporten beskriver alltså inte detta som en tillfällig opinionsskillnad i mängden, utan som ett av de tydligaste exemplen på att riksdagen i vissa centrala välfärdsfrågor inte ligger i linje med väljarkåren.
Våra reflektioner
När vi föreläser och skriver om glappet mellan vad väljare och politiker tycker om välfärden i allmänhet – och vinsterna i synnerhet – får vi ofta frågan: ”men är inte det här korruption”? Vi brukar svara ungefär som en av författarna till rapporten gör när han intervjuas i tidningen ”Forskning och framsteg:
”Man betalar inte politiker för att vara korrupta. I stället bygger man upp ett intellektuellt nätverk som gör att politiker tänker på ett visst sätt. Man får dem att dela skolföretagens och välfärdsföretagens problembild, säger Patrik Öhberg”
Det finns inget stöd hos befolkningen för välfärdsvinsterna, men lagstiftningen har skapats och bevaras genom demokratiska beslut. Det världsunika svenska skolsystemet behöver helt enkelt inte korrupta politiker för att generera vinster, så länge lagstiftningen riggats till de vinstdrivande skolbolagens fördel.
I formell mening är detta inte korruption. Ingen politiker har (vad vi vet) fått sedelbuntar i en påse för att ta ett vissa beslut. Men samma personer som tar besluten dyker ofta senare upp som ägare, styrelseledamöter eller höga chefer inom skolbolagen. Belöningen för att driva en politik som saknad stöd i väljarkåren kommer således med viss förskjutning, för de politiker som är intresserade.
Det här är inte korruption, men med tanke på de nära kontakter som finns mellan skolbolagen och politikerna kan kanske den som känner för det använda sig av begreppet vänskapskorruption.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!