Det här är ett inlägg i tankesmedjan Balans långa fortbildningsserie om den svenska välfärden. Idag om fenomenet ”Praktiska Gymnasiet”!
Sydsvenskan har i en artikel avslöjat att många elever på Praktiska Gymnasiet Malmö Limhamn inte har fått den praktik, APL, som de har rätt till. Enligt tidningen saknar många elever på el- och energiprogrammet flera veckor av sin praktiktid bara månader innan studenten. Vissa elever uppges ha fått falska praktikkontrakt, andra har hamnat på praktikplatser där de mest fått städa eller sitta av tiden. Skolinspektionen har granskat skolan två år i rad, men problemen verkar ändå finnas kvar.
Det här låter som en ny skandal. Men egentligen är det inget nytt alls. Praktiska Gymnasiet har i mer än två decennier återkommande kritiserats för just sådant som bristande praktik, för lite undervisning, svagt stöd till elever och en huvudman som inte tagit ansvar för att yrkesutbildningen håller kvalitet.
1. Baggiumtiden
Det som i dag heter Praktiska Gymnasiet växte fram ur Baggium, ett skolbolag som byggde sin affärsidé på praktiska yrkesutbildningar och lärlingsliknande upplägg. Bolaget grundades av Ole Salsten och Jonny Nordqvist. Salsten var socialdemokratisk politiker i Kungsbacka, vilket gör historien extra intressant: från början fanns alltså en koppling mellan skolmarknadens vinstmöjligheter och personer med bakgrund i politiken.
Redan under Baggiumtiden fanns återkommande kritik mot modellen. Den byggde på att eleverna skulle vara mycket ute på arbetsplatser, vilket gjorde skolorna starkt beroende av att det fanns fungerande praktikplatser, handledare och uppföljning. När det inte fungerade riskerade eleverna att hamna i kläm mellan skola och arbetsliv.
Under de här åren kom kritik om bland annat obehöriga lärare, bristande stöd till elever, svag uppföljning av praktiken och skolor där elever inte fick den utbildning de hade rätt till. Ett exempel var Landskrona Praktiska Gymnasium, där elever själva slog larm om allvarliga brister. Kritiken handlade bland annat om lärarbrist, bristande stöd, brister i lärlingsutbildningen och att skolan inte agerade tillräckligt mot kränkningar.
Baggiumtiden visar hur problemen med dagens Praktiska Gymnasium fanns inbyggda tidigt i kedjans modell: låga kostnader, mycket praktik och en skolorganisation som ibland inte klarade att garantera elevernas rätt till undervisning, stöd och trygghet.
Ole Salsten finns i dag i kretsen bakom Utbildia, en nyare skolkoncern som driver bland annat Viljaskolan och Lilla Viljaskolan. Där finns också Patrick Gladh, tidigare socialdemokratisk politiker i Göteborg. Mönstret går igen: personer med politisk bakgrund går in i skolmarknaden, bygger bolag och använder skolpengen som affärsgrund.
2. Vindoratiden
När Baggium senare hamnade i Vindora, med norska riskkapitalbolaget FSN Capital som huvudägare, fortsatte problemen. Den stora skandalen kom 2013, när Skolinspektionen gjorde en omfattande granskning av Praktiska Sverige AB:s gymnasieskolor. Resultatet var mycket allvarligt: 38 skolor fick kritik och krav på åtgärder.
Kritiken gällde bland annat huvudmannens ansvar, kvaliteten i utbildningen, särskilt stöd och elevernas möjlighet att faktiskt få den undervisning de hade rätt till. Det allvarligaste exemplet var Praktiska Gymnasiet i Tumba, där tillståndet återkallades och skolan stängdes. Bristerna beskrevs som så allvarliga att elevernas rätt till utbildning inte kunde garanteras.
Efter den stora granskningen fortsatte flera Praktiska-skolor att vara föremål för vitesförelägganden och uppföljningar. Kritiken återkom i frågor som specialpedagogisk kompetens, särskilt stöd, brister i undervisningen och problem med praktikplatser. Det fanns också kritik mot hur statsbidrag och lärlingsersättningar hanterades. Praktiska krävdes senare på stora belopp efter brister i bygglärlingskontrakt och granskningar visade att många kontrakt inte höll måttet.
3. Academediatiden
Academedia köpte Vindora 2017 och tog därmed över Praktiska Gymnasiet. Academedia har beskrivit hur Praktiska Gymnasiet vänt utvecklingen och hur Skolinspektionens kritik åtgärdats.
I viss mån verkar kedjan också ha stabiliserats efter de värsta skandalerna under Vindoratiden. Men problemen har långt ifrån försvunnit. Även under Academediatiden har Praktiska Gymnasiet fått kritik, särskilt kring APL, alltså arbetsplatsförlagt lärande. Det är särskilt allvarligt eftersom APL är en central del av yrkesprogrammen och själva grundidén bakom Praktiska Gymnasiet.
Under 2024 och 2025 kom ny kritik mot skolor inom Praktiska, bland annat i Örnsköldsvik och Täby. Där handlade kritiken om att elever haft praktik som inte varit relevant för deras utbildning, brister i undervisning, betygssättning och särskilt stöd. I Täby hotades skolan av ett mycket högt vite efter att Skolinspektionen bedömt bristerna i APL som ett allvarligt missförhållande.
Och nu är det alltså Praktiska Malmö Limhamn som får kritik för hur de hanterar elevernas lagstadgade praktiktid.
Återigen handlar det om elever på ett yrkesprogram som inte fått den APL de har rätt till. Återigen handlar det om elever som beskriver att de inte lär sig det praktiska i yrket. Återigen handlar det om en skolledning som förklarar bristerna med elevernas eget agerande. Praktiska har fått kritik under hela sin existens, men eleverna har kommit och gått. Så analysen att det är eleverna som det är fel på verkar inte stämma.
Stora vinster i Praktiska Gymnasiet
Enligt Academedia Support AB:s årsredovisning har Praktiska Sverige en årlig omsättning på ungefär 1,25 miljarder kronor och ett rörelseresultat på 116,8 miljoner kronor, pengar som förts över till moderbolaget Academedia AB. Det ger en positiv marginal på 9,3 procent vilket är högre än Academedias genomsnittliga marginal på ca 6,7 procent (med reservation för att ett företags vinst kan beräknas på många olika sätt).
Samma mönster kan skönjas när vi granskar årsredovisningar tillbaka i tiden. Praktiska gymnasiet har levererat en vinst på cirka 10 % (ibland betydligt mer) av omsättningen så länge de ägts av Academedia. Före AcadeMedias köp hade Praktiska/Baggium/Vindora periodvis också mycket höga marginaler. Runt 2010 beskrevs Praktiska, tidigare Baggium, som ett av de mest lönsamma friskoleföretagen med vinstmarginaler som i samtida återgivningar anges till omkring 12–17 procent. År 2016 redovisades Praktiska med 550 miljoner i omsättning, 50 miljoner i rörelseresultat och 9,1 procents rörelsemarginal.
Praktiska Gymnasiets metamorfos och säkerhetsrisken
Först ägdes Praktiska av en person med politisk bakgrund, sedan såldes de till norska riskkapitalister och nu ägs de av det börsnoterade tjugomiljardsbolaget Academedia som har utländsk ägarmajoritet. Man kan säga att Praktiska Gymnasiet genomgått de vinstdrivande skolbolagens hela metamorfos.
Förutom problemet med att elever inte får den utbildning de har rätt till finns det säkerhetsaspekter att reflektera över med de utlandsägda koncernernas expansion. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har varnat för riskerna med utländskt ägande i svensk grund- och gymnasieskola. Skolsystemet är en del av samhällets grundläggande infrastruktur och demokratins kärna.
När ägandet flyttas långt bort från eleverna, lärarna och kommunerna ökar också riskerna. Praktiska Gymnasiets historia visar vad som kan hända när skolans ansvar görs till en affärsmodell. Det är inte detsamma som att alla Praktiska Gymnasiets skolor är dåliga, att deras lärare gör ett dåligt jobb eller att det inte finns problem hus andra huvudmän som bedriver praktiska utbildningar. Men något verkar hela tiden fallera när vinstdrivande skolägare ansvarar för undervisning på praktiska program där en del av undervisningen bedrivs ute på företag.
En sak verkar dock fungera alldeles utmärkt: värdeöverföringarna från Praktiska Gymnasiets skolor till Praktiska Gymnasiets ägare, vilka de än har varit.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor