Forskning om marknadsstyrning brukar undersöka vad som händer när konkurrens väl har uppstått. I en ny studie vänder Maria Blomgren, Stefan Arora-Jonsson och Jakob Westergren (alla med koppling till Uppsala universitet) på perspektivet och undersöker vad som händer när en organisation börjar förbereda sig för konkurrens som ännu inte finns.
Jakob Westergren disputerade 2025 på en avhandling om hur svenska gymnasieskolor blir konkurrerande organisationer och hur de försöker skapa attraktiva erbjudanden till elever. Vi har tidigare skrivit om avhandlingen. Ett viktigt resultat var att skolkonkurrens inte bara handlar om undervisningens kvalitet. Skolor konkurrerar också med profil, rykte, elevsammansättning och olika löften om vad utbildningen ska ge eleven. Konkurrensen skapar därmed incitament som inte självklart sammanfaller med skolans utbildningsuppdrag.
Den nya studien bygger vidare på detta perspektiv. Forskarna följer en anonymiserad kommunal gymnasieskola från 2003 till 2022 genom intervjuer, politiska dokument, statistik och annat material. Skolan startades 2005 bland annat för att kommunen ville stå rustad inför den konkurrens från fristående skolor som man förväntade sig skulle komma. Men någon privat konkurrent inom skolans nisch etablerade sig inte förrän 16 år senare.
Syfte
Forskarna vill undersöka vad föreställd konkurrens gör med en organisation. Deras fråga är alltså inte bara vad skolor gör när de konkurrerar, utan vad som händer när politiker och skolledningar börjar föreställa sig framtida konkurrenter och organiserar verksamheten utifrån denna föreställning.
Slutsatser
Trots att den förväntade privata konkurrensen uteblev fick föreställningen om den stora konsekvenser. Den nya skolan placerades, bemannades och profilerades för att bli attraktiv för studiemotiverade elever. Därmed skapades i stället konkurrens med kommunens redan existerande gymnasieskolor. Forskarna beskriver detta som att förberedelserna för en framtida konkurrens i sig skapade konkurrens.
Konkurrensen stannade inte heller mellan skolorna. Den flyttade in i själva verksamheten och började påverka relationerna mellan lärare, elever och föräldrar. Forskarna beskriver bland annat stark betygsfixering, krav på att föräldrar skulle varnas om deras barn riskerade att inte få A och stressrelaterad ohälsa.
En central slutsats är också att skolan som konkurrerande organisation kan få andra mål än skolan som utbildningsinstitution. En skola behöver då vara attraktiv, skilja sig från konkurrenterna och försvara sin marknadsposition. Dessa mål kan sammanfalla med målet att ge en bra utbildning – men bara till en viss gräns. I den studerade skolan blev motsättningen så tydlig att man efter hand tonade ned den elitpräglade profil som hade skapats från början.
Diskussion
Forskarna menar att detta är relevant långt utanför den studerade skolan. När offentliga verksamheter görs till konkurrerande organisationer får de egna organisatoriska mål som kan skilja sig från det samhällsuppdrag de finns till för. Samma spänning kan exempelvis uppstå inom vård och andra marknadsutsatta välfärdstjänster.
Studien bygger dock på ett enda fall. Författarna är därför försiktiga med generaliseringar och menar att resultaten behöver prövas i fler verksamheter och sammanhang. Men deras övergripande poäng är tydlig: marknadsstyrningens effekter börjar inte när konkurrenten öppnar sin verksamhet. De kan börja långt tidigare, när organisationer börjar anpassa sig efter föreställningen om konkurrens.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris