I artikeln Social structures and educational strategies in a local Swedish school market: three decades of deregulation, decentralization, and competition undersöker utbildningsforskarna Ylva Bergström, Emil Bertilsson och Ida Lidegran vid Uppsala universitet hur tre decennier av skolmarknad har påverkat olika samhällsgruppers sätt att förhålla sig till utbildning. Studien handlar om grundskolemarknaden i Uppsala och bygger på befolkningsdata och intervjuer med familjer.
Utgångspunkten är 1990-talets skolreformer: kommunaliseringen, det fria skolvalet och möjligheten för fristående skolor att etablera sig med offentlig finansiering. Familjerna blev därmed aktiva väljare som förväntades jämföra skolor utifrån bland annat inriktning, rykte och elevsammansättning.
Familjer har dock olika förutsättningar att agera på skolmarknaden. Utbildning, sociala nätverk och kunskap om skolsystemet påverkar möjligheten att bedöma alternativen och göra strategiska val. Författarna betraktar därför skolmarknaden som en social struktur som både påverkar och formas av familjernas val. Eftersom utbudet av skolor, geografin och befolkningssammansättningen varierar behöver denna struktur studeras lokalt.
Syfte
Syftet är att undersöka hur olika samhällsgrupper använder det utbildningssystem som vuxit fram efter decentraliseringen, friskolereformen och införandet av skolvalet. Författarna vill särskilt förstå hur familjernas utbildningsstrategier hänger samman med den sociala struktur som utvecklas mellan skolorna på en lokal skolmarknad.
Studien kombinerar befolkningsdata med familjeintervjuer. Befolkningsmaterialet används för att kartlägga skolornas sociala rekrytering och deras relation till varandra. Intervjuerna används för att förstå hur familjer resonerar om utbildning, skolval och konkurrens om attraktiva utbildningspositioner.
Det innebär att författarna studerar både skolmarknadens struktur och de handlingar som skapar denna struktur. Statistiken kan visa vilka grupper som samlas på olika skolor. Intervjuerna kan förklara hur familjernas bedömningar, förväntningar och strategier bidrar till att eleverna fördelas på just detta sätt.
Den centrala frågan är alltså inte bara vilka skolor olika familjer väljer, utan hur dessa val tillsammans formar skolmarknadens sociala geografi och hierarki.
Resultat
Resultaten visar att den lokala grundskolemarknaden präglas av den starka position som familjer från den kulturella övre medelklassen har. Det handlar om familjer med omfattande utbildningsresurser, ofta i form av hög egen utbildning, god kännedom om utbildningssystemet och en stark övertygelse om utbildningens betydelse för barnens framtid.
Dessa familjer gör stora investeringar i barnens skolgång. Investeringarna behöver inte främst vara ekonomiska, utan kan bestå i att samla information, diskutera olika skolalternativ, följa barnens skolgång och planera för kommande utbildningsval. De har lättare att känna igen skolornas olika positioner och förstå vilka miljöer som uppfattas ge barnen de bästa framtida möjligheterna.
Det ger dem en särskilt stark ställning på skolmarknaden. De kan inte bara välja mellan skolor utan också tolka de mer subtila signaler som omger dem: vilka familjer som söker sig dit, vilket rykte skolan har, vilka utbildningsambitioner som präglar elevgruppen och hur skolan passar in i en längre utbildningsstrategi.
Författarna finner samtidigt en tydlig motsägelse i dessa familjers förhållande till skolmarknaden. De är ofta tveksamma till marknadslogiken och obekväma med konkurrensen om attraktiva utbildningspositioner. De kan uppleva att skolvalet skapar stress, att det lägger ett stort ansvar på föräldrarna och att det tvingar dem att behandla barnens skolgång som ett strategiskt projekt.
Trots denna ambivalens väljer de aktivt. De kan kritisera ett system där familjer konkurrerar om skolplatser men känner samtidigt att de måste använda de möjligheter som systemet erbjuder för att inte riskera de egna barnens framtid. Att avstå från ett strategiskt val kan uppfattas som att utsätta barnet för en onödig risk.
Det är också dessa familjers val som får särskilt stor betydelse för den lokala skolmarknadens sociala struktur. När utbildningsorienterade familjer samlas på vissa skolor förstärks skolornas position och anseende. Deras val signalerar till andra familjer vilka skolor som är attraktiva och vilka elevgrupper som förknippas med dem.
Skolors positioner existerar därmed inte oberoende av familjernas agerande. De skapas och återskapas genom valen. När många resursstarka familjer söker sig till samma skolor uppstår en koncentration av elever med liknande social och utbildningsmässig bakgrund. Det kan i sin tur göra skolorna ännu mer attraktiva för samma typ av familjer.
Författarnas huvudresultat är därför att familjerna både påverkas av och själva formar skolmarknaden. De måste förhålla sig till den struktur som redan finns, men deras samlade handlingar bidrar samtidigt till att reproducera eller förändra den.
Detta är särskilt tydligt när det gäller den kulturella övre medelklassen. Familjerna kan ogilla konkurrensen och marknadslogiken, men deras egna försök att värna barnens utbildningsmöjligheter blir ändå en viktig drivkraft i marknadens sociala sortering.
Vår kommentar
För oss på Tankesmedjan Balans är det viktigt att detta inte blir en fråga om att skuldbelägga enskilda föräldrar (vilket såklart inte artikelförfattarna gör). Som förälder är det ens uppgift att försöka göra det som är bäst för det egna barnet. Men det som är ett klokt och rationellt val för den enskilda familjen behöver inte vara bra för samhället när många gör samma val.
När skolsystemet granskas på systemnivå måste man därför också väga in vad som är bra för samhället som helhet. Problemet uppstår när systemet är konstruerat så att fullt begripliga individuella val tillsammans förstärker segregationen och ojämlikheten. Ansvaret ligger därför inte hos föräldrarna utan hos politiken som har skapat spelreglerna.
Utmaningen är att hitta ett sätt att styra och organisera skolan som inte helt utesluter individens möjlighet att påverka, men som samtidigt minimerar valens negativa samhällseffekter. Individens önskemål behöver alltså kunna vägas mot skolans bredare uppdrag att främja likvärdighet, sammanhållning och alla barns rätt till en bra utbildning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare