I artikeln Framing quality management systems: private providers and the promotion of self-serving evaluations in Swedish eldercare undersöker Peter Edlund hur privata utförare i svensk äldreomsorg försöker påverka inte bara själva välfärdsproduktionen utan också hur kvalitet definieras, mäts och utvärderas.
Edlund är docent i organisationsteori och forskare vid Uppsala universitet och hans studie fokuserar på de tre största privata utförarna inom svensk äldreomsorg: Attendo, Vardaga och Humana.
Utgångspunkten är de marknadsreformer som genomförts sedan början av 1990-talet: upphandling, valfrihetssystem och en styrning där staten i mindre grad detaljreglerar verksamheten och i större grad följer upp resultat genom mätning, tillsyn och sanktioner.
Sedan 2011 måste alla utförare av äldreomsorg ha egna ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Reglerna anger dock ganska löst hur systemen ska utformas. Det skapar ett tolkningsutrymme där företagen själva kan vara med och definiera vad som ska räknas som kvalitet.
Studien analyserar Attendo, Vardaga och Humana, som tillsammans stod för 58 procent av de privat drivna särskilda boendeplatserna 2024. Underlaget består av 402 dokument och 8 227 sidor från 2015–2024, bland annat årsredovisningar, kvalitetsrapporter, investerarpresentationer och pressmeddelanden.
Artikelns syfte
Syftet är att undersöka hur privata välfärdsföretag försöker påverka offentliga regulatorer genom sättet de beskriver problem, lösningar och åtgärder.
Edlund använder teorin om framing. Företagen kan exempelvis först formulera ett problem – att dagens kvalitetsmått är otillräckliga – därefter erbjuda en lösning – att det behövs andra indikatorer – och slutligen föreslå en åtgärd – att använda sådana mått som redan finns i företagens egna kvalitetssystem.
Den centrala frågan blir alltså inte bara om företagen följer regleringen, utan om deras sätt att arbeta med kvalitet samtidigt kan användas för att förändra regleringen och utvärderingssystemet i en riktning som gynnar dem själva.
Artikelns resultat
Edlund hittar tre tydliga steg i företagens argumentation.
- De definierar problemet.
Attendo, Vardaga och Humana framställer existerande kvalitetsmätningar som otillräckliga. Det kan handla om att offentlig äldreomsorg påstås leverera för låg kvalitet, att befintliga jämförelser inte fångar verklig kvalitet eller att det saknas tillräckligt bra och objektiva mått på exempelvis brukarnöjdhet och sociala resultat. - De erbjuder sina egna lösningar.
Företagen lyfter därefter sina egna kvalitetssystem – exempelvis Attendos AQ, Vardagas Qualimax och Humana Quality Model – som mer avancerade än vad lagstiftningen kräver. De framställs som system som kan mäta sådant den offentliga uppföljningen missar.
Med tiden breddas också vad företagen definierar som kvalitet, från processer och säkerhet till bland annat kundnöjdhet, livskvalitet och sociala utfall.
- De försöker göra de egna lösningarna till generell norm.
Företagen nöjer sig inte med att säga att deras egna system fungerar bra internt. De argumenterar för att deras sätt att mäta kvalitet kan höja kvaliteten i hela äldreomsorgen och användas av andra utförare och offentliga aktörer.
Det är här Edlunds huvudpoäng ligger. Företagen går från att vara objekt för reglering till aktörer som försöker påverka regleringens innehåll. De använder sina kvalitetssystem för att skapa legitimitet både för idén att kvalitet bör mätas på vissa sätt och för att just deras egna mått bör få en central roll.
Edlund beskriver därför processen som ”self-serving”: kvalitetssystemen kan innehålla fullt rimliga mått, men de kan samtidigt stärka företagens egen position och legitimitet.
Han kopplar detta till en större förändring av välfärdsstaten. När staten går från direkt styrning till att ”styra på avstånd” genom uppföljning, indikatorer och resultatmätningar uppstår luckor där privata företag kan försöka påverka vad staten ska mäta och hur den ska bedöma verksamheterna.
Positive constitutionalism
Edlund hänvisar till forskning inom positive constitutionalism som argumenterar för att privata aktörer, eftersom de har andra grundläggande intressen än den offentliga sektorn – exempelvis inte samma ansvar för jämlikhet och universalism – bör ha en begränsad och underordnad roll som utförare av offentliga tjänster.
Francesco Pipicella, forskare vid Uppsala universitet, utvecklar i artikeln artikeln State functions and corporate power in fragile states: a constitutionalism approach (2026) samma tanke genom att fråga vilka offentliga funktioner privata företag över huvud taget bör få ta över. Slutsatsen är att företagens roll bör vara subsidiär snarare än substituerande: de kan bidra till statens förmåga att fullgöra sina uppgifter, men bör inte ersätta staten i dess grundläggande funktioner.
Edlund formulerar inget eget konkret reformprogram. Däremot hänvisar han till forskning som argumenterar för att privata företag, om de alls ska ha en roll i välfärden, bör ha en begränsad och kompletterande roll som utförare. Hans egen studie väcker enligt honom frågan om vilka roller privata företag över huvud taget bör tillåtas spela när de inte längre nöjer sig med att utföra tjänster utan också försöker påverka hur verksamheten regleras och utvärderas.
Det breddar kritiken av marknadisering. Problemet är inte bara privat drift eller vinstuttag, utan vad som händer när privata utförare också börjar få inflytande över själva styrningen av välfärden.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden