I förra inlägget i Balans fortbildningsserie skrev vi om ny forskning som visar att flera decennier av marknadsreformer i primärvården inte har skapat den mångfald av utförare som reformerna var tänkta att leda till. I stället har en stor del av den privata vården samlats hos ett begränsat antal stora, vinstdrivande aktörer.
Nu kommer nästa pusselbit från samma forskargrupp. Peter Edlund, Alfons Grönström och Ulrika Winblad vid Uppsala universitet har också granskat den svenska äldreomsorgen. Frågan är i grunden densamma: har marknadsreformerna skapat en verklig organisatorisk mångfald – eller ser marknaden mer varierad ut än den faktiskt är?
Bakgrunden är de marknadsreformer som sedan början av 1990-talet successivt öppnat äldreomsorgen för privata utförare. Ett återkommande argument har varit att fler aktörer skulle skapa större mångfald, konkurrens, effektivitet och högre kvalitet.
Tidigare forskning har samtidigt visat att de privata utförarna till stor del varit vinstdrivande. Forskarna vill därför gå längre än att bara skilja mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande verksamheter och också undersöka företagsform, finansiering och ägarstruktur.
Studiens syfte
Syftet är att undersöka hur stor den organisatoriska variationen faktiskt är bland privata utförare av särskilda boenden i svensk äldreomsorg. Forskarna kartlägger samtliga 2 061 särskilda boenden som fanns i Sverige 2024. Av dessa drevs 417, omkring 20 procent, av privata utförare.
De privata aktörerna analyseras utifrån bland annat företagsform, vinstsyfte och extern finansiering. Forskarna följer dessutom ägarstrukturerna uppåt för att se om verksamheter som framstår som självständiga i själva verket ingår i större koncerner.
Studiens huvudsakliga resultat
Huvudresultatet är att även den privata äldreomsorgen präglas av liten organisatorisk mångfald.
De 417 privat drivna boendena kunde kopplas till 54 olika utförare. Men bara 28 av dessa var faktiskt självständiga. De drev tillsammans endast omkring 10 procent av de privata boendena. De övriga 26 utförarna ingick i 25 större koncernstrukturer, vilka stod för omkring 90 procent av de privat drivna boendena och 88 procent av platserna.
Det innebär att marknaden ser betydligt mer småskalig ut om man bara tittar på de juridiska utförarna längst ned i organisationen än om man följer ägandet upp till koncernnivå.
Även organisationsformerna är relativt likartade. Lite mer än hälften av de privat drivna boendena var kopplade till privata, onoterade aktiebolag och omkring 30 procent till börsnoterade företag. Stiftelser och andra organisationsformer stod för betydligt mindre delar. Majoriteten av verksamheten var vinstdrivande och kommersiella banklån var den vanligaste externa finansieringsformen.
Forskarna uppmärksammar också att riskkapital spelar en mindre roll än den politiska debatten ibland kan ge intryck av. Bara tre privata utförare hade riskkapitalinvesteringar på koncernnivå, motsvarande omkring 12 procent av de privata boendena och 11 procent av platserna.
Forskarna landar därför i en slutsats som ligger nära den vi såg i primärvårdsstudien: Sverige har fått en betydande privat välfärdssektor, men inte den breda organisatoriska variation som marknadsreformerna var tänkta att skapa.
Forskarna blickar framåt
Forskarna betonar att studien är en ögonblicksbild av 2024. De efterlyser därför forskning som följer utvecklingen över längre tid och undersöker hur företagsformer, vinstsyfte och finansiering förändrats före och efter olika reformer.
De vill också se motsvarande kartläggningar i andra skandinaviska länder. Sverige har gått längre i marknadiseringen än sina nordiska grannar, och jämförelser med Norge och Danmark skulle kunna visa vilka delar av utvecklingen som är specifikt svenska.
Sammantaget förstärker studien bilden från primärvården: många verksamhetsenheter behöver inte innebära många självständiga aktörer. Bakom en till synes brokig marknad kan ägandet i praktiken vara både koncentrerat och organisatoriskt likriktat.
Parallellen till den svenska skolmarknaden
Vi i tankesmedjan Balans har under flera år beskrivit en liknande utveckling på den svenska skolmarknaden, inte minst i vår bok De expansiva – en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare. Även där har reformerna motiverats med ökad valfrihet och mångfald, samtidigt som ägandet successivt har koncentrerats till ett mindre antal stora skolkoncerner.
I våra granskningar har vi visat hur tidigare självständiga huvudmän köpts upp och införlivats i större koncerner, samtidigt som stora aktörer som AcadeMedia, Internationella Engelska Skolan och andra koncerner vuxit genom både nyetableringar och förvärv.
Parallellen till forskningen om äldreomsorgen är tydlig: många skolor och varumärken behöver inte betyda att det finns många självständiga ägare bakom dem. Skolmarknaden kan därför se mer varierad ut än den faktiskt är.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden