Den kommunala finansieringsprincipen innebär att staten ska kompensera kommuner och regioner när statliga beslut ökar deras kostnader. Om staten exempel beslutar om en reform som kostar kommunerna 2,6 miljarder kronor per år ska staten i princip skjuta till motsvarande belopp. På samma sätt kan statsbidragen minskas om staten fattar beslut som sänker kommunernas kostnader.
Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Staten ska inte kunna besluta om nya kommunala uppgifter och sedan låta kommunerna finansiera dem genom skattehöjningar eller nedskärningar i annan verksamhet.
Samtidigt är det förstås svårt att exakt avgöra vad en reform faktiskt kommer att kosta kommuner och regioner. Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör inte sällan olika bedömningar. SKR menar återkommande i remissvar och andra underlag att de statliga kostnadsberäkningarna är för låga och att den föreslagna finansieringen därför inte räcker för att genomföra reformen fullt ut.
Finansieringsprincipen garanterar alltså inte att staten och kommunsektorn är överens om vad ”full finansiering” faktiskt innebär. Men även om man antar att staten träffar helt rätt från början finns ett annat problem: finansieringsprincipen innebär inte att ersättningen automatiskt följer reformens kostnader över tid.
Hur mycket en reform kostar att genomföra bedöms normalt vid ett tillfälle, i den pris- och volymnivå som gäller när reformen införs. Kostnadsökningar som uppstår efter att statsbudgeten klubbats, till exempelvis löneökningar och inflation, omfattas däremot inte av principen.
Det här beror på att det finns ett uttalat effektiviseringsperspektiv i statens syn på kommunsektorns finansiering. I budgetpropositionen för 2025 skrev regeringen att det även på längre sikt finns behov av effektiviseringar i kommuner och regioner och att ”alltför stora ekonomiska tillskott skulle kunna motverka en sådan utveckling”. Regeringen hänvisade också till en möjlig generell effektiviseringspotential i kommunsektorn.
Staten ser det således som sin naturliga roll i styrkedjan att pressa fram effektiviseringar i välfärden genom att medvetet urholka, i praktiken skära ner, det statliga bidrag som ska betala för att genomföra statliga beslut. Mot den bakgrunden blir de höga sjuktalen inom vård, skola och omsorg kanske inte fullt så svåra att förstå. När verksamheter år efter år förväntas göra mer för relativt mindre resurser är det knappast förvånande om konsekvenserna till slut märks i personalens arbetsmiljö och hälsa.
Ett exempel från verkligheten – reglering av lärares undervisningstid
Riksdagen har bestämt att lärares undervisningstid ska regleras, något som vi i tankesmedjan Balans länge förespråkat. I regeringens proposition framgår att lärares undervisningstid beräknas kosta 2,6 miljarder kronor per år när den införs och att staten från början ska kompensera kommunerna fullt ut för denna ökade kostnad.
Summan 2,6 miljarder är omtvistad. Både SKR och vi befarar att den verkliga kostnaden för att reglera undervisningstiden enligt propositionens intentioner kommer att bli högre än så. I det här inlägget lämnar vi dock dessa oenigheter åt sidan och fokuserar på kostnadsökningar över tid.
Om kommunernas kostnader för löneökningar och inflation ökar med i genomsnitt 3 procent per år kommer reformen efter tio år att kosta cirka 3,49 miljarder kronor per år. Men kommunerna kommer bara att få 2,6 miljarder av staten. Skillnaden mellan reformens faktiska kostnad efter tio år och den ursprungliga statliga finansieringen är då nästan 900 miljoner kronor per år.
Det är förstås ett räkneexempel. Kostnadsutvecklingen kan bli både högre och lägre och staten kan besluta om ökade generella statsbidrag. Men det finns ingen automatisk mekanism som ser till att just finansieringen av reformen följer dess faktiska pris- och löneutveckling.
En reform som är fullt finansierad när den införs kan därför efter några år i praktiken bli allt mer kommunalt finansierad. Vår erfarenhet på Tankesmedjan Balans är att den växande skillnaden sällan syns som en tydlig kommunal medfinansiering av just reformen. I stället flyttas den ofta över till verksamheterna genom generella effektiviseringskrav på skola, vård och omsorg.
På så sätt kan ett statligt beslut som från början sägs vara fullt finansierat efter några år bidra till ett ökat besparingstryck i den kommunala välfärden.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den