Tankesmedjan Balans granskar hur AI och skolans digitalisering påverkar undervisningen, arbetsvillkoren och makten över skolan. I det här inlägget lägger vi till en viktig pusselbit: vem som kontrollerar de data som skolans digitala system samlar in. VI har läst en nyss publicerad studie som visar att skolor blivit beroende av kommersiella leverantörer och som diskuterar… Fortsätt läsa Ny svensk forskning: Skolans digitala system skapar merarbete och säkerhetsrisker – elevernas data hamnar i företagens händer
Etikett: Digitalisering
Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
Tankesmedjan Balans har med stöd i forskning om AI börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt mer av skolans verksamhet sker i kommersiella digitala system behöver vi förstå vilka företag som står bakom dem, vilka som finansierar dem och hur deras intressen påverkar skolans… Fortsätt läsa Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
Tankesmedjan Balans har börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt fler delar av skolans verksamhet flyttas in i kommersiella digitala system blir det viktigt att förstå företagen bakom dem: vilka som äger dem, finansierar deras expansion och påverkar vilka produkter som utvecklas och säljs… Fortsätt läsa Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
Tankesmedjan Balans har på senare tid återkommande problematiserat hur digitalisering och AI i skolan ofta presenteras som självklara effektiviseringsverktyg (se länkar i slutet av inlägget). Vårt syfte är att försöka besvara frågan vad som händer när digital teknik inte bara används som stöd för lärare utan börjar organiseras som ett alternativ till mänskligt arbete, samtidigt som skolor blir allt mer beroende av privata teknikföretag och deras plattformar. Det dyker återkommande upp rapporter från lärare och föräldrar som är missnöjda med skolors digitala lösningar. Det senaste exemplet kommer från Karlskrona, där lärare riktat kritik mot skolplattformen Haldor och beskriver systemet som bristfälligt. SVT har bland annat rapporterat att lärare upplever att lektionstid försvinner, medan företaget bakom plattformen har bemött kritiken med att problemen till stor del handlar om ”digital mognad” och att digitala omställningar kräver tålamod. I det här inlägget i Balans fortbildningsserie ska vi (med hjälp av AI – vi ligger i… Fortsätt läsa AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
Vi har nyligen sammanfattat Näringslivets skolforums rapport Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan. Marcus har också skrivit en krönika i Vi Lärare om risken att AI används för att minska behovet av lärare. Utgångspunkten i båda texterna är inte att AI måste vara dåligt för skolan. Tekniken kan tvärtom användas… Fortsätt läsa Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
Rapporten Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan är skriven av Mathias Sundin och publicerad i september 2026 av Näringslivets skolforum, som är ett initiativ från Svenskt Näringsliv. Sundin är chefredaktör för Warp News, grundare av Warp Institute, tidigare riksdagsledamot och tidigare ledamot i regeringens AI-kommission. Han arbetar också med… Fortsätt läsa Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
Artikeln Fixing teachers’ problems? Exploring teachers’ repair and maintenance work around generative AI technologies är skriven av Marita Ljungqvist och Anders Sonesson vid Lunds universitet samt Neil Selwyn, verksam vid Lunds universitet och Monash University i Australien. Studien publicerades i Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education och tar sin utgångspunkt i de höga förväntningarna på att… Fortsätt läsa Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
Ännu ett klavertramp av Skolverkets generaldirektör
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har återigen hamnat i hetluften efter att ha uttalat sig i pressen om den svenska lärarkåren. För några år sedan intervjuades generaldirektören om resursfrågan och det landade inte något vidare tyckte vi då. Han ansåg bland annat att ”det finns en risk med lärares ständiga varningar om tilltagande arbetsbelastning, stress och… Fortsätt läsa Ännu ett klavertramp av Skolverkets generaldirektör
Framtidens skola – helt utan lärare
I detta och något eller några till inlägg ska vi kika lite mer på vad föreningen Sveriges skolchefer pysslar med och vilken agenda föreningens styrelse har. Fokus kommer att vara den konferens som föreningen arrangerade i våras där bland annat Peter Fredriksson från Skolverket och Ulrika Carlsson, centerpartistisk skolpolitiker i utbildningsutskottet, var inbjudna talare.
Idag kommer vi att titta lite närmare på ett seminarium med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, som handlade om lärarbristen och om hur kommunerna genom digitalisering kan klara att bedriva undervisning trots minskad lärartäthet.
SKL har tittat i spåkulan – det ser inget vidare ut
Konstiga saker i skolan sker inte av en slump. Alla förändringar beror på något. Nästan alltid kan man gå tillbaka i tiden och se att just där och då grundlades den där konstiga grejen som hände senare. Och när man gör det blir det plötsligt inte så konstigt längre, utan en fullt logisk utveckling. Vore det inte skönt ifall man kunde förutse konstiga saker och agera mot dem innan de sker? Jo. Det är lite därför vi skriver våra inlägg om skolans styrning. För att skapa ökad förståelse för hur viktig styrningen är och för att läsare ska kunna lära sig att se konstiga saker vara på väg, innan de är ett faktum.
Idag ska vi titta in i framtiden. Vad för konstigt kommer att hända i skolan om fem, tio år som vi faktiskt redan nu hade kunnat undvika?