Artikeln Fixing teachers’ problems? Exploring teachers’ repair and maintenance work around generative AI technologies är skriven av Marita Ljungqvist och Anders Sonesson vid Lunds universitet samt Neil Selwyn, verksam vid Lunds universitet och Monash University i Australien. Studien publicerades i Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education och tar sin utgångspunkt i de höga förväntningarna på att generativ AI ska kunna avlasta lärare från rutinuppgifter och frigöra tid till annat arbete.
Forskarna problematiserar den bilden. De menar att automatisering ofta framställs som om tekniken helt enkelt tar över arbete, medan det arbete människor måste göra för att tekniken faktiskt ska fungera i praktiken blir osynligt. Därför riktar de i stället uppmärksamheten mot det ”reparations- och underhållsarbete” som lärare utför när AI resultat inte fungerar som tänkt.
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 28 erfarna lärare från fem kommunala högstadie- och gymnasieskolor i södra Sverige. Samtliga hade erfarenhet av att använda generativ AI i sitt arbete. Tre av lärarna intervjuades dessutom en andra gång.
Syfte
Syftet är att undersöka vad som händer när lärare faktiskt använder generativ AI i sitt vardagliga arbete.
Forskarna frågar vilka problem, friktioner och misslyckanden lärarna stöter på, vilket arbete de måste göra för att rätta till AI resultat och vilken professionell kunskap de använder när de gör dessa korrigeringar. De vill alltså flytta fokus från frågan om ”vad AI kan göra för lärare” till frågan om ”vad lärare måste göra med och runt AI”.
Huvudsakliga slutsatser
Ett centralt resultat är att AI sällan producerar material som lärarna kan använda rakt av. Lärarna måste kontrollera, bedöma, korrigera och anpassa resultatet innan det fungerar i den konkreta undervisningssituationen. Det innebär att AI inte bara tar bort arbete utan också skapar nytt arbete.
Forskarna beskriver tre typer av sådant reparationsarbete. Den första handlar om kunskapsinnehållet: lärarna måste upptäcka fel, luckor, förenklingar och material som inte passar kursen eller elevernas nivå. Den andra handlar om eleverna: material och återkoppling måste anpassas till vad läraren vet om enskilda elever, grupper och deras tidigare kunskaper. Den tredje handlar om relationen mellan lärare och elever, där läraren måste bedöma sådant som ton, tillit, motivation och vad som är pedagogiskt och moraliskt lämpligt.
Det som AI framför allt saknar är enligt forskarna lärarnas situerade och tysta kunskap. En erfaren lärare väger hela tiden in en mängd information om eleverna, ämnet, klassen och situationen utan att nödvändigtvis kunna formulera allt detta explicit. Den typen av kunskap är svår att skriva in i en prompt och går enligt författarna inte att reducera till träningsdata.
Studien ifrågasätter därför det enkla påståendet att AI automatiskt kommer att frigöra lärartid. AI kan visserligen hjälpa till med delar av arbetet, men vinsten måste vägas mot den tid och professionella ansträngning som krävs för att kontrollera och reparera resultatet. Författarnas slutsats är att skolan behöver tänka mycket mer kritiskt kring vilka former av AI som faktiskt är användbara och vilka som snarare riskerar att skapa mer arbete eller försvaga viktiga delar av lärarprofessionen.
Våra reflektioner
Vi i Balans har tidigare ifrågasatt politikers och privata skolhuvudmäns höga förväntningar på att AI ska kunna ta över delar av lärarnas arbete och därmed bidra till minskad arbetsbelastning.
Den här studien ger stöd för att vara försiktig med sådana förhoppningar. Generativ AI kan visserligen hjälpa till med vissa uppgifter, men forskarna visar samtidigt att tekniken skapar ett nytt arbete runt omkring: läraren måste kontrollera, rätta, anpassa och bedöma det som AI producerar.
Det betyder att den tid som på pappret ”frigörs” inte nödvändigtvis blir ledig tid. En del av den kan i stället flyttas till ett nytt slags kontroll- och reparationsarbete. Det är särskilt relevant i diskussionen om lärares arbetsbelastning. Det finns aktörer som menar att lärare kan undervisa mer eller få fler arbetsuppgifter om det tar hjälp av AI, men sådana argument faller förstås helt om tekniken samtidigt skapar nytt arbete.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket