Frågan om lärares arbetstid handlar inte bara om hur många timmar lärare arbetar, utan också om vem som bestämmer över tiden och hur den får användas. Det är utgångspunkten för artikeln The Power of Time: Teachers’ Working Day – Negotiating Autonomy and Control av Tove Steen-Olsen och Astrid Grude Eikseth. Studien publicerades 2010 i European Educational Research Journal och bygger på ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt i en norsk grundskola.
Författarna beskriver en utveckling där lärares arbete under lång tid blivit mer reglerat och kontrollerat. Tid som tidigare kunnat användas mer självständigt till förberedelser, eftertanke och professionell utveckling har i högre grad tagits i anspråk för dokumentation, rapportering och andra administrativa krav. En central bakgrund är därför att lärare återkommande beskriver brist på tid, högre arbetsbelastning och minskad kontroll över arbetsdagen.
Syfte
Syftet är att undersöka hur lärares professionella autonomi och kontroll över arbetstiden påverkas och förhandlas när nya reformer innebär fler krav och ökad extern styrning. Forskarna är särskilt intresserade av relationen mellan lärare, skolledning, kommun och fack samt av hur olika sätt att tala om arbetstid påverkar vad som uppfattas som legitim användning av lärarnas tid.
Huvudsakliga slutsatser
Den viktigaste slutsatsen är att lärares arbetstid är en arena för en ständig förhandling om makt och professionell autonomi.
Författarna beskriver två konkurrerande sätt att se på arbetstiden. Det ena är en professionell logik, där läraren betraktas som en yrkesperson som behöver handlingsutrymme att själv avgöra hur tiden bäst används för undervisning, planering, samarbete och elevernas behov. Professionellt arbete kan enligt detta synsätt inte fullt ut delas upp i på förhand bestämda och mätbara tidsenheter.
Det andra är en ekonomisk och administrativ logik. Där ses arbetstiden som en resurs som arbetsgivaren behöver kunna kontrollera, fördela och använda effektivt. Ökad reglering av tiden kan då motiveras med behov av styrning, samarbete och uppföljning.
Lärarna i studien beskriver hög arbetsbelastning och stress när nya arbetsuppgifter läggs ovanpå sådant de redan ska göra. Samtidigt använder de det handlingsutrymme som finns kvar för att prioritera det de själva uppfattar som viktigast för undervisningen. De samarbetar, planerar och väljer ibland bort eller skjuter på andra uppgifter.
En viktig poäng i artikeln är att samma mängd arbetstid kan upplevas olika beroende på vem som kontrollerar den. Tid som läraren själv väljer att använda till exempelvis planering och förberedelser upplevs inte nödvändigtvis på samma sätt som tid som binds upp av externa krav. Problemet är därför inte bara brist på tid, utan också minskad möjlighet att själv prioritera tiden professionellt.
Studien är kvalitativ, omfattar bara en skola och fokuserar på motsättningarna mellan den professionella logiken och den ekonomiska och administrativa logiken. Den kan därför inte visa att en viss mängd autonom tid leder till lägre sjukfrånvaro. Det finns dock annan forskning som visar att makt över tiden minskat sjukfrånvaron för kommunalt anställda i Finland.
Koppling till frågan om förtroendetiden och Bilaga M
Kopplingen till den svenska diskussionen om Bilaga M är tydlig. Kärnfrågan är densamma: hur stor del av lärarens arbetstid ska arbetsgivaren kunna styra och hur stor del behöver läraren själv förfoga över för att kunna utföra sitt professionella uppdrag?
Förtroendearbetstiden i Bilaga M innebär att läraren själv har kontroll över en del av arbetstiden. Om en större del av denna tid görs om till reglerad arbetstid är det därför inte bara en teknisk förändring av var och när arbetet utförs. Med Steen-Olsen och Eikseths perspektiv innebär det också att makt över arbetstiden flyttas från läraren till arbetsgivaren.
Artikeln är särskilt relevant eftersom författarna beskriver just motsättningen mellan arbetsgivarens vilja att få större kontroll över arbetstiden och lärarnas behov av professionellt handlingsutrymme. Arbetsgivarsidan kan se mer reglerad tid som ett sätt att organisera arbetet bättre och skapa mer gemensamt arbete. Den professionella logiken utgår i stället från att läraren behöver egen tid för förberedelse, reflektion och prioriteringar som inte alltid kan planeras eller styras i detalj.
Studien ger alltså stöd för att se förtroendetiden som en del av lärarnas professionella autonomi, inte bara som en möjlighet att arbeta hemma eller välja arbetstidens förläggning. Om förtroendetiden minskar förändras också vem som har makten att bestämma över en del av lärarens arbete.
Tidigare forskningssammanfattningar i arbetstidsserien:
* Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!