Diskussionen om lärares arbetstid har fått ny aktualitet eftersom staten har beslutat att reglera undervisningstid och tid för planering och uppföljning. Det har också väckt frågan om vad som ska hända med förtroendearbetstiden, alltså den del av arbetstiden som läraren själv i hög grad disponerar. En central fråga är därför hur mycket kontroll lärare bör ha över när delar av arbetet utförs.
Det här är vårt tredje inlägg om vad forskningen säger om kontroll över arbetstiden. Idag sammanfattar vi studien Prospective effects of work-time control on overtime, work-life interference and exhaustion in female and male knowledge workers som publicerades 2023 och är skriven av Sophie C. Albrecht, Constanze Leineweber, Göran Kecklund och Philip Tucker. Författarna är knutna till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, och Tucker även till Swansea University. Studien publicerades i Scandinavian Journal of Public Health.
Bakgrunden är att flexibla arbetstider blivit allt vanligare, särskilt i kunskapsintensiva tjänstebranscher. Tidigare forskning har visat att kontroll över arbetstiden kan hänga samman med bättre hälsa, mindre utmattning och mindre konflikt mellan arbete och privatliv. Samtidigt finns en möjlig baksida: stor frihet kan göra gränsen mellan arbete och fritid otydligare och i vissa fall bidra till mer övertidsarbete.
Studien bygger på enkätsvar från 2 248 anställda inom svenska kunskapsintensiva branscher och forskarna följer dem över tid. Forskarna skiljer mellan två former av arbetstidskontroll: kontroll över ledighet och pauser samt kontroll över den dagliga arbetstidens början och slut.
Syfte
Syftet är att undersöka hur kontroll över arbetstiden hänger samman med övertidsarbete, konflikt mellan arbete och privatliv och utmattning. Forskarna undersöker också om sambanden skiljer sig mellan kvinnor och män och om eventuell övertid förklarar en del av sambandet mellan arbetstidskontroll och välbefinnande.
Huvudsakliga slutsatser
Forskarna skiljer mellan två former av arbetstidskontroll: dels kontroll över när arbetsdagen börjar och slutar, dels kontroll över ledighet, pauser och möjligheten att anpassa arbetstiden efter privata behov.
Det är framför allt den senare formen som visar tydliga samband med bättre utfall. Högre kontroll över ledighet och pauser hänger samman med mindre konflikt mellan arbete och privatliv och lägre grad av utmattning. Sambanden är särskilt tydliga bland kvinnor.
Forskarna finner däremot mycket svagare samband för möjligheten att själv styra arbetsdagens start- och sluttider. Det tyder på att det inte bara är flexibilitet i schemat som är betydelsefull, utan möjligheten att faktiskt kunna påverka när man behöver vara ledig eller ta paus från arbetet.
Studien ger inte stöd för hypotesen att hög arbetstidskontroll i sig skulle leda till mer övertidsarbete. Tvärtom visar analyserna att högre kontroll över ledighet i vissa fall hänger samman med mindre övertid. En del av sambandet mellan hög arbetstidskontroll och mindre konflikt mellan arbete och privatliv förklaras också av att de som har större kontroll arbetar mindre övertid.
Forskarna drar slutsatsen att arbetsgivare bör ge anställda större möjlighet att påverka sin arbetstid, särskilt när det gäller ledighet och pauser, eftersom detta kan bidra till bättre balans mellan arbete och privatliv och mindre utmattning.
För en diskussion om förtroendearbetstid är det alltså framför allt dessa resultat som är relevanta: större faktisk kontroll över den egna tiden hänger samman med mindre utmattning och mindre konflikt mellan arbete och privatliv, och studien finner inget stöd för att sådan kontroll generellt skulle leda till mer övertidsarbete.
Våra reflektioner
I diskussionen om lärares förtroendetid är studien relevant eftersom den pekar på att kontroll över den egna arbetstiden kan ha ett värde i sig. Förtroendetiden innebär att läraren själv har större möjlighet att bestämma när delar av arbetet ska utföras, och studien visar att just sådan kontroll kan hänga samman med mindre utmattning och mindre konflikt mellan arbete och privatliv.
Det talar för att förtroendetiden inte bara bör ses som en teknisk del av kollektivavtalet, utan också som en arbetsmiljöfråga. Samtidigt visar studien att kontroll över tiden inte löser problemet om arbetsmängden är för stor. För lärare blir den rimliga tolkningen därför att förtroendetiden behöver kombineras med en arbetsmängd som faktiskt ryms inom årsarbetstiden.
Tidigare forskningssammanfattningar i arbetstidsserien:
* Makt över tiden spelar roll för hälsan!
* Arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi