Rapporten Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan är skriven av Mathias Sundin och publicerad i september 2026 av Näringslivets skolforum, som är ett initiativ från Svenskt Näringsliv. Sundin är chefredaktör för Warp News, grundare av Warp Institute, tidigare riksdagsledamot och tidigare ledamot i regeringens AI-kommission. Han arbetar också med AI-tjänster, bland annat för skolan.
Rapporten tar sin utgångspunkt i två parallella förändringar i USA. Den ena är en snabb expansion av skolvalet. I allt fler delstater får familjer tillgång till så kallade Education Savings Accounts, ESA, där offentliga pengar kan användas till flera olika utbildningstjänster i stället för att hela finansieringen följer eleven till en och samma skola. Föräldrar kan exempelvis köpa undervisning, digitala läromedel, specialpedagogiskt stöd eller kurser från olika leverantörer. Mathias Sundin kallar detta för en utveckling från skolpeng till ”lärpeng”.
Den andra förändringen är AI-utvecklingen. Sundin menar att generativ AI kan göra individuell undervisning och återkoppling betydligt billigare och mer skalbar än tidigare digitala handledningssystem. Rapporten undersöker framför allt vad som händer när dessa två utvecklingar möts. Ett centralt exempel är Alpha School, ett amerikanskt skolnätverk där elever arbetar koncentrerat med digitala system under en del av dagen och där traditionella läraruppgifter delas upp mellan teknik, guider och ämnescoacher.
Syfte
Rapportens syfte är att undersöka hur den amerikanska expansionen av valfrihet och den snabba AI-utvecklingen kan förstärka varandra och förändra både finansieringen och organiseringen av utbildning.
Sundin använder Alpha School som konkret exempel på hur en skola kan byggas upp när digitala system inte bara fungerar som hjälpmedel utan blir en central del av själva undervisningsmodellen. Rapporten går också igenom forskning om didaktik, individuell handledning, intelligenta tutorsystem och generativ AI för att diskutera vad tekniken faktiskt kan och vilka begränsningar som finns.
Huvudsakliga resultat
Sundin bedömer att AI framför allt kan påverka skolan på tre nivåer. Eleven kan få mer individuellt anpassad undervisning och snabbare återkoppling. Läraren kan få bättre information om elevernas kunskaper och stöd i planering och undervisning. På systemnivå kan stora mängder data om elevers lärande användas för att utveckla undervisningen.
Samtidigt är rapporten tydlig med att generativ AI inte automatiskt är en bra lärare. En generell chatbot kan hjälpa eleven att producera bättre svar utan att elevens egna kunskaper förbättras. Forskningen om äldre intelligenta handledningssystem visar i genomsnitt positiva resultat, framför allt inom tydligt strukturerade områden som matematik och språk, men effekterna varierar kraftigt mellan olika system och användningsområden.
Alpha School går längre än att bara införa ny teknik. Skolan har organiserat om schema, personalroller och undervisning. Eleverna arbetar individuellt med akademiska ämnen i digitala system under en koncentrerad del av dagen, medan resten används till projekt, fysisk aktivitet och andra ”life skills”. Guider arbetar främst med motivation och relationer, medan särskilda ämnescoacher kan ingripa när elever behöver mer kvalificerad hjälp.
Sundin är samtidigt försiktig med Alpha Schools egna resultatpåståenden. Skolan hävdar mycket stora kunskapseffekter, men det saknas ännu oberoende, sakkunniggranskade studier med relevanta jämförelsegrupper. Elevurval, bortfall, hög vuxentäthet och stora ekonomiska resurser gör dessutom resultaten svåra att generalisera.
När det gäller finansieringen är rapportens andra huvudpoäng att ESA-systemen skapar en helt ny utbildningsmarknad. Det centrala är inte bara att fler privata aktörer kan driva skolor. Själva det paket som skolan traditionellt hållit samman kan delas upp. Sundin skriver att lärpeng innebär att hela eller delar av finansieringen kan följa eleven till de lärresurser som används och att detta kan innebära en uppdelning av undervisning, lokaler, omsorg, elevhälsa, bedömning och social miljö.
Pengarna kan bland annat användas till skolavgifter, läromedel, digitala kurser, handledning, teknik, specialpedagogiska tjänster, mikroskolor och olika former av hemundervisning.
Författarens förslag till förändringar
Rapporten avslutas inte med ett detaljerat reformprogram för Sverige. Sundins tydligaste resonemang är i stället att den svenska diskussionen om valfrihet bör breddas från frågan om kommunala skolor och friskolor till frågan om vilka lärresurser familjer ska kunna välja mellan.
Han förutspår att svenska föräldrar i ökad utsträckning kommer att köpa AI-baserade läromedel och att efterfrågan på kvalitetsgranskade och gärna skolintegrerade tjänster kommer att växa. På rapportens sista sida pekar han ut ett möjligt första svenskt steg: en ”lärpeng” på några hundralappar i månaden som föräldrar kan använda till digitala läromedel.
Men den utveckling rapporten beskriver är betydligt mer långtgående än så. I den amerikanska modell som Sundin lyfter fram kan offentlig finansiering användas till flera olika aktörer och tjänster samtidigt. Familjen blir då i högre grad köpare av utbildning, medan företag kan sälja enskilda kurser, digitala system, handledning och andra tjänster direkt till familjer med offentliga pengar.
Våra reflektioner
Vi brukar avsluta inläggen i fortbildningsserien med några ord om varför vi tycker att den sammanfattade rapporten är bra. Inte den här gången. Den möjliga utveckling som beskrivs i Svenskt Näringslivs rapport är farlig för skolan!
Det mest oroande i rapporten är inte förslaget om några hundralappar i månaden till digitala läromedel. Det är riktningen. I dag följer skolpengen eleven till en huvudman som har ett samlat ansvar för undervisning, elevhälsa, lokaler och skolmiljö. I den modell som beskrivs kan finansieringen i stället delas upp mellan AI-tjänster, digitala läromedel, handledare och andra privata aktörer. Skolan riskerar då att gå från att vara en gemensam institution till att bli en marknad av separata utbildningstjänster.
Vi är kritiska till den utvecklingen. Undervisning är en kollektiv verksamhet och samhället har ansvar för alla barn och unga, inte bara för dem vars föräldrar har tid, kunskap och resurser att navigera på en allt mer svåröverskådlig utbildningsmarknad. Vi sitter redan delvis fast i techjättarnas nät genom sociala medier, molntjänster och digitala plattformar. Skolan måste få vara en frizon från ytterligare kommersialisering.
Det ekonomiska intresset är dessutom enormt. I dagens system kan företag tjäna pengar på de elever som väljer deras skolor. Med en lärpeng kan marknaden vidgas till i princip alla elever och till varje del av deras utbildning. Företag kan då konkurrera om att sälja matematiken, svenskan, handledningen eller de digitala verktygen direkt till familjerna.
Vi har dessutom hört liknande resonemang tidigare. Redan 2018 skrev Balans om dåvarande SKL:s förhoppningar om att effektivisera välfärden genom automatisering. Digitalisering och AI har länge beskrivits inte bara som pedagogiska verktyg utan också som ett sätt att minska kostnader och förändra personalens arbete.
Därför handlar diskussionen om lärpeng och AI inte bara om ny teknik eller nya läromedel. Den handlar om något betydligt större: om skolan även i framtiden ska vara en gemensam samhällsinstitution med professionellt ansvar för alla elever, eller om allt större delar av utbildningen ska göras till produkter på en marknad.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner