I Sverige har debatten om lärares kollektivavtal blossat upp i samband med den nya regleringen av lärares undervisningstid och rätt till planering. En central fråga är hur stor del av arbetstiden som ska vara styrd av arbetsgivaren och hur stor del som läraren själv ska ha makt över. Det gör forskning om lärares professionella autonomi särskilt relevant.
År 2020 publicerade Jack Worth, då ansvarig för forskning om skolans arbetskraft vid National Foundation for Educational Research (NFER), och Jens Van den Brande, då ekonom vid NFER, rapporten Teacher autonomy: how does it relate to job satisfaction and retention? Rapporten är den första storskaliga kvantitativa studien i England som undersöker lärares autonomi och dess betydelse för viljan att stanna i yrket.
Worth och Van den Brande utgår från problemet med lärarbrist och att många lärare lämnar yrket i England. Tidigare forskning har visat att låg arbetstillfredsställelse och upplevelsen av att arbetsbelastningen är svår att hantera har betydelse för om lärare stannar kvar. Samtidigt finns forskning från andra yrken som visar att autonomi – möjligheten att själv fatta beslut och påverka hur arbetet utförs – hänger samman med motivation och arbetstillfredsställelse.
Rapporten tar avstamp i självbestämmandeteorin, där autonomi ses som ett av tre grundläggande psykologiska behov tillsammans med kompetens och samhörighet. Tanken är att människor som har större möjlighet att påverka sina egna beslut och handlingar i arbetet i högre grad kan vara inre motiverade.
Syfte
Syftet är att undersöka hur mycket autonomi lärare upplever att de har och hur denna autonomi hänger samman med arbetstillfredsställelse och viljan att stanna i yrket.
Forskarna undersöker bland annat hur lärares autonomi skiljer sig från andra jämförbara yrkesgruppers, vilka grupper av lärare som har mer eller mindre autonomi, om autonomin förändrats över tid, sambandet mellan autonomi, arbetstillfredsställelse och viljan att stanna i läraryrket samt inom vilka delar av arbetet lärare upplever störst respektive minst inflytande.
Studien bygger på två stora datamaterial. Det ena är den brittiska longitudinella hushållsundersökningen Understanding Society, där lärarnas autonomi kan jämföras med andra yrkesgruppers. Det andra är NFER nationellt representativa Teacher Voice Survey från 2019, där lärare och mellanchefer fick frågor om inflytandet över olika delar av lärararbetet.
Huvudsakliga resultat
Lärare har sammantaget mindre autonomi än jämförbara akademiska och professionella yrkesgrupper. Skillnaden gäller inte bara arbetstiden utan också vad man arbetar med, i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs, arbetstakten och hur arbetet utförs. Exempelvis är lärare 16 procentenheter mindre benägna än jämförbara professionella grupper att uppge att de har mycket inflytande över hur de utför sitt arbete.
Skillnaden är särskilt stor när det gäller arbetstiden. Ungefär hälften av lärarna uppger att de inte har något inflytande alls över sina arbetstider, jämfört med 15 procent bland jämförbara professionella grupper. Författarna påpekar dock att en del av detta naturligt följer av undervisningens fasta tider och skolans verksamhet.
Lärarna har relativt stor autonomi över sådant som ligger nära den egna undervisningen: undervisningsmetoder, lektionsplanering och förberedelser, användningen av lektionstiden och klassrumsorganisationen. Däremot är autonomin lägre över exempelvis läroplansinnehåll, bedömning, insamling av elevdata och den egna professionella utvecklingen. 38 procent uppger att de har lite eller inget inflytande över sina egna fortbildningsmål.
Ett centralt resultat är att högre autonomi har ett tydligt samband med högre arbetstillfredsställelse och större vilja att stanna i läraryrket. Sambandet gäller också upplevelsen av att arbetsbelastningen är hanterbar. Däremot finns inget motsvarande samband mellan autonomi och hur många timmar lärarna faktiskt arbetar. Författarna understryker att resultaten visar samband och inte säkert kan slå fast orsakssamband.
Våra reflektioner
Likheten mellan England och Sverige är att lärarnas arbetstid delas upp i en del som arbetsgivaren styr och en del som läraren själv disponerar. I England får den arbetsgivarstyrda tiden, directed time, uppgå till högst 1 265 timmar per år. I Sverige är motsvarigheten för lärare med ferietjänst normalt 1 360 timmar reglerad arbetstid. Utöver detta har svenska lärare normalt 407 timmar förtroendearbetstid.
Den engelska modellen anger däremot ingen bestämd mängd motsvarande de svenska 407 timmarna. Läraren ska utöver de 1 265 timmarna göra det ytterligare professionella arbete som rimligen krävs, exempelvis planering, förberedelser och bedömning, utan att arbetsgivaren styr exakt när och var detta görs. England har dessutom skyddad tid för planering, förberedelser och bedömning inom den arbetsgivarstyrda tiden. Båda systemen bygger alltså på en gräns mellan arbetsgivarstyrd tid och tid där läraren har större egen kontroll, men den svenska modellen reglerar idag omfattningen tydligare.
Även om studien är genomförd i England är resultaten alltså relevanta också i en svensk kontext. Lärare i båda systemen arbetar i ett yrke där en stor del av arbetet sker inom givna ramar, men där det samtidigt krävs omfattande professionella bedömningar kring undervisning, planering, uppföljning och kompetensutveckling. Frågan om hur mycket inflytande läraren har över sitt eget arbete är därför inte specifikt engelsk.
Det finns också tydliga paralleller till den svenska diskussionen om förtroendearbetstid. Worth och Van den Brande visar att autonomi inte bara handlar om frihet i klassrummet, utan också om inflytande över vad man arbetar med, i vilken ordning arbetsuppgifter utförs, i vilket tempo man arbetar och över arbetstiden. Det ligger nära den svenska avtalsfrågan om hur stor del av lärarens arbete som ska vara arbetsgivarstyrd respektive ligga under lärarens egen kontroll.
En annan viktig poäng är att sambandet mellan autonomi och arbetstillfredsställelse inte verkar bero på hur många timmar lärarna arbetar. Det talar för att frågan om arbetsvillkor inte bara kan reduceras till arbetstidens längd. Vem som har makten över tiden och arbetsuppgifterna tycks också spela stor roll.
Tidigare forskningssammanfattningar i arbetstidsserien:
* Makt över tiden spelar roll för hälsan!
* Arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
* Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
* Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker