Arbetsrelaterad stress och utmattning har blivit ett allt större problem, men forskningen har enligt författarna haft svårt att följa hela förloppet: från de första stressymtomen, via själva utmattningen, till de långsiktiga konsekvenserna för arbete, inkomster och familj. Ett annat problem är att det är svårt att skilja effekten av stressiga arbetsmiljöer från individuella skillnader. Personer har olika stresstålighet och väljer dessutom delvis olika arbetsplatser och yrken.
Studien The Economic Burden of Burnout är skriven av Arash Nekoei och Jósef Sigurdsson vid Stockholms universitet samt Dominik Wehr vid Handelshögskolan i Stockholm. Forskarna använder omfattande svenska registerdata tillsammans med uppgifter om självrapporterade stressymtom.
Syfte
Syftet är att undersöka hur arbetsrelaterad stress utvecklas till utmattning, vilken betydelse arbetsplats och yrke har för risken att drabbas och vilka ekonomiska och sociala konsekvenser utmattningen får på kort och lång sikt.
Forskarna undersöker också om människor skiljer sig åt i hur känsliga de är för stressiga arbetsmiljöer och om det går att identifiera personer med hög risk innan de når den punkt där stressen övergår i utmattning.
Huvudsakliga resultat
Ett centralt resultat är att stressymtomen börjar öka ungefär ett år före utmattningen och sedan tilltar gradvis fram till en brytpunkt där personen blir utmattad. Symtom som sömnproblem och återkommande arbetsrelaterade tankar blir successivt vanligare. Sambandet är dessutom inte linjärt: ju fler stressymtom en person har, desto kraftigare ökar risken för utmattning.
Det innebär att utvecklingen till allvarlig utmattning inte nödvändigtvis behöver pågå under många år. Hos de personer som senare drabbas kan forskarna se en tydlig försämring under ungefär det sista året före utmattningen.
Arbetsmiljön spelar också stor roll. Stressiga yrken och arbetsplatser med hög förekomst av utmattning ökar risken för de anställda, men effekten skiljer sig mycket mellan individer.
När en person väl blir utmattad får det stora och långvariga konsekvenser. Inkomsterna minskar och förlusten består under lång tid. Effekterna märks också i familjen: partnerns inkomster minskar och barnens skolresultat och sannolikhet att studera vidare försämras.
Författarnas diskussion
Författarna menar att utmattning bör ses som ett arbetsmiljö- och arbetsmarknadsproblem, inte bara som ett individuellt hälsoproblem. Eftersom stressymtomen ofta byggs upp under omkring ett år före utmattningen finns det ett tidsfönster där förebyggande insatser kan sättas in.
De lyfter särskilt möjligheten att använda återkommande mätningar av stressymtom för att identifiera personer och arbetsmiljöer där risken är hög. De betonar också att kostnaderna för utmattning är större än sjukfrånvaron i sig, eftersom effekterna kan bli långvariga och även påverka familjemedlemmar.
Våra reflektioner
Studien visar att utmattning inte bara innebär stort lidande för den som drabbas, utan också kan få långvariga konsekvenser för arbetsförmåga, inkomster och familj. Det innebär också betydande kostnader för samhället och gör frågan relevant på politisk nivå.
Resultaten pekar samtidigt på vikten av att arbetsmiljö och arbetsbelastning hanteras långt innan en person blir sjukskriven. Stressrelaterade symtom kan börja öka omkring ett år före utmattningen. När sådana tecken uppstår finns därför skäl att tidigt se över arbetsbelastningen och anpassa arbetssituationen, i stället för att vänta tills problemen blivit så allvarliga att personen inte längre kan arbeta.
Ett mycket stort ansvar vilar därför på välfärdens arbetsgivare. I verksamheter där kraven under lång tid överstiger de resurser som finns tillgängliga räcker det inte med individuella insatser. Arbetsgivarna måste minska obalansen mellan krav och resurser och skapa arbetsvillkor som gör att människor kan utföra sitt arbete utan att successivt slitas ut.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro