Tankesmedjan Balans har under lång tid uppmärksammat de höga sjuktalen i skolan och förskolan, framför allt den stressrelaterade psykiska ohälsan. Vi har främst kopplat utvecklingen till en obalans mellan krav och resurser: högre krav, hög arbetsbelastning och otillräcklig bemanning eller tid för att klara uppdraget.
Den nya studien Classrooms as Workplaces: How Student Composition Affects Teacher Health undersöker ytterligare en möjlig förklaring till lärares sjukfrånvaro: vilka elever lärarna undervisar. Studien är skriven av ekonomerna Krzysztof Karbownik vid Emory University, Helena Svaleryd vid Uppsala universitet, Jonas Vlachos vid Stockholms universitet och Xuemeng Wang vid Uppsala universitet. Den publicerades som ett NBER Working Paper och ett IZA Discussion Paper i februari 2026.
Forskarna utgår från att stressrelaterad sjukfrånvaro och utmattning har blivit ett allt större problem, samtidigt som kunskapen är begränsad om vilka konkreta delar av arbetsmiljön som orsakar psykisk ohälsa. Detta är särskilt relevant i så kallade kontaktyrken, som vård, socialt arbete och skola. Där består en stor del av arbetet av att hantera andra människors behov, känslor och beteenden i realtid.
Forskarna menar därför att arbetsmiljön inte bara kan bero på arbetsorganisation, ledarskap och arbetsmängd utan också på vilka människor den anställde möter i arbetet. För lärare innebär det att elevsammansättningen kan vara en arbetsmiljöfaktor. Tidigare forskning visar exempelvis att elever med större svårigheter kan innebära mer störningar i klassrummet och mindre tid för undervisning. Samtidigt har den socioekonomiska segregationen mellan svenska skolor ökat, bland annat genom boendesegregation och skolval, vilket gör att lärare på olika skolor möter mycket olika elevgrupper.
Studiens syfte
Syftet är att undersöka om elevernas socioekonomiska sammansättning påverkar lärarnas hälsa och sjukfrånvaro, särskilt sjukskrivningar för stressrelaterade och andra psykiatriska diagnoser.
En central svårighet är att lärare själva söker sig till olika skolor. Högre sjukfrånvaro på utsatta skolor skulle därför kunna bero på att olika typer av lärare arbetar där. Forskarna försöker skilja denna sorteringseffekt från den faktiska effekten av att exponeras för olika elevgrupper.
Studien bygger på svenska registerdata för i princip samtliga högstadie- och gymnasielärare 2006–2024. Genom att följa samma lärare över tid och studera år då läraren möter elevkullar med olika socioekonomisk sammansättning kan forskarna i hög grad hålla lärarens egna egenskaper konstanta. Registerdata kompletteras med enkäter om bland annat arbetsbelastning, ledarskap, klassrumsklimat, konflikter, hot och våld.
Studiens huvudsakliga slutsatser
Huvudresultatet är att en mer socioekonomiskt utsatt elevsammansättning leder till högre sjukfrånvaro bland lärare, och sambandet är särskilt starkt för stressrelaterad ohälsa.
När forskarna jämför samma lärare mellan år med olika elevgrupper ser de att sjukfrånvaron ökar tydligt när lärarna undervisar mer socioekonomiskt utsatta elever. En försämring av elevgruppens socioekonomiska förutsättningar med en standardavvikelse – alltså en relativt stor förändring – är förknippad med 3,6 procent högre sjukfrånvaro totalt och 8,7 procent högre stressrelaterad sjukfrånvaro.
Att effekten finns kvar när samma lärare jämförs med sig själv talar för att det faktiskt handlar om effekten av elevgruppen och inte främst om att lärare med olika hälsa sorterar sig till olika skolor.
När forskarna försöker förstå varför pekar resultaten framför allt mot förhållandena i klassrummet. På skolor med mer socioekonomiskt utsatta elevgrupper rapporterar lärarna mer konflikter och emotionellt krävande kontakter med elever, sämre ordning, mindre respekt från elever och större förekomst av hot och våld. Däremot hittar forskarna inga tydliga skillnader i generell arbetsmängd, ledarskap eller organisatoriskt stöd som kan förklara sambandet.
Det betyder inte att lärare på mer gynnade skolor saknar stress. Där är stress kopplad till exempelvis planering och betygssättning större. På utsatta skolor är stressen i högre grad kopplad till elevernas behov och disciplinproblem. Den sammanlagda självrapporterade stressen kan därför vara ungefär lika stor, samtidigt som typen av belastning skiljer sig.
Forskarna finner också att elevsammansättningen hänger ihop med personalomsättningen. En förbättring av elevsammansättningen med en standardavvikelse är förknippad med omkring 8 procent lägre årlig läraromsättning. Försämrad hälsa kan därmed vara en del av förklaringen till varför lärare oftare lämnar skolor med mer utsatta elevgrupper.
Effekten är dessutom tydligare bland lärare med mindre än tio års erfarenhet. Forskarna diskuterar möjliga förklaringar som att erfarna lärare kan vara bättre på att hantera krävande klassrumssituationer eller att de som stannar länge i yrket är en selekterad grupp.
Ett annat resultat gäller friskolor. Forskarna konstaterar att svenska friskolor i genomsnitt har mindre erfarna lärare, lägre andel legitimerade lärare och fler elever per lärare. Effekten av förändrad elevsammansättning på sjukfrånvaron är 2,6–3,7 gånger större i friskolor än i kommunala skolor. Forskarna kan dock inte fastställa vad skillnaden beror på.
Forskarnas diskussion
Forskarna menar att resultaten visar att elevsammansättningen i sig bör betraktas som en del av lärarnas arbetsmiljö. I yrken där arbetet bygger på nära mänskliga kontakter räcker det alltså inte att studera arbetstid, arbetsmängd, organisation och ledarskap. Vilka människor den anställde arbetar med kan också påverka hälsan direkt.
För skolan finns dessutom en risk för en självförstärkande utveckling. Elever med större behov ökar den emotionella och relationella belastningen på lärarna. Det leder till mer sjukfrånvaro och högre personalomsättning, vilket i sin tur försämrar kontinuiteten i undervisningen. Tidigare forskning visar att lärarfrånvaro drabbar elevernas resultat, särskilt för redan utsatta elever. Elevsammansättningen kan därför påverka skolresultaten även indirekt genom lärarnas arbetsmiljö.
Forskarna drar också en ganska konkret slutsats om vilka åtgärder resultaten talar för. Eftersom skillnaderna framför allt verkar ligga i relationella, beteendemässiga och emotionella krav, snarare än i den kvantitativa arbetsmängden, menar de att insatser på utsatta skolor bör inriktas på just dessa problem. De nämner mer stöd i klassrummet, resurser för att hantera beteende- och ordningsproblem samt riktade insatser för lärarnas psykiska hälsa.
De betonar samtidigt att resultaten kommer från ett svenskt system där resurser redan fördelas kompensatoriskt och där skolor med större elevbehov i regel får mer resurser. Det kan enligt forskarna vara en förklaring till att de inte ser större skillnader i den rena arbetsmängden mellan skolorna. Deras slutsats är därför inte att generell arbetsbelastning saknar betydelse för lärares hälsa, utan att den skillnad i hälsa som kan kopplas till elevsammansättning framför allt verkar gå genom vad som händer i klassrummet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas