Generativ AI har på kort tid fått stor spridning och visat sig kunna göra många kunskapsintensiva uppgifter snabbare och effektivare. Författarna pekar samtidigt på en möjlig baksida: om AI tar över delar av det arbete genom vilket människor lär sig kan själva uppgiften lösas bättre samtidigt som lärandet försämras.
Det är särskilt viktigt i skolan. För elever är målet inte bara att lösa en uppgift snabbt och korrekt, utan att lära sig genom att arbeta med den. AI kan fungera som en handledare, men också göra det möjligt för elever att lämna över delar av arbetet och därmed undvika den kognitiva ansträngning som lärandet kräver.
I det här inlägget sammanfattar vi studien The Generative AI Learning Penalty: Evidence from Chinese Secondary Education av David Strömberg vid Stockholms universitet samt Victor Lei och Yanhui Wu vid University of Hong Kong. Studien bygger på 30 månaders data från 26 811 kinesiska elever i årskurs 7–12.
Syfte
Syftet är att undersöka hur elevers självvalda användning av generativ AI påverkar dels deras produktivitet i skolarbetet, dels deras faktiska lärande över tid.
Forskarna använder uppgifter om läxresultat, hur lång tid eleverna lägger på läxorna, månatliga prov utan hjälpmedel samt inträdesprov till gymnasium och universitet. Eftersom eleverna började använda AI vid olika tidpunkter kan forskarna jämföra utvecklingen före och efter AI-användningen med utvecklingen bland elever som ännu inte eller aldrig börjat använda AI.
Huvudsakliga resultat
Det tydligaste resultatet är en kraftig skillnad mellan prestation på läxorna och faktisk kunskap.
Efter ungefär sex månaders AI-användning ökar elevernas läxresultat med omkring 18 procent av utgångsnivån. Samtidigt minskar den genomsnittliga tiden för en läxa från 64 till omkring 45 minuter.
På proven går utvecklingen åt motsatt håll. Resultaten på de månatliga proven utan hjälpmedel faller gradvis och är efter ungefär sex månader omkring 20 procent lägre än utgångsnivån.
Även på de stora inträdesproven finns negativa effekter, men de utvecklas långsammare. Bland elever som använt AI i minst två år uppskattas resultaten vara omkring 24 procent lägre på inträdesprovet till gymnasiet och omkring 18 procent lägre på inträdesprovet till universitetet. Författarna menar att detta visar att korta studier kan underskatta de långsiktiga konsekvenserna av AI-användning.
Effekten varierar mellan ämnen. Störst är den i samhällsvetenskapliga ämnen, därefter i STEM-ämnen och minst i språk. Yngre elever påverkas mer än äldre, pojkar mer än flickor och högpresterande elever mer än lågpresterande.
Forskarna kopplar huvuddelen av kunskapsförlusten till det de kallar ”homework outsourcing”. Efter mer än fem månaders AI-användning uppvisar 81 procent av AI-användarna ett beteende som är förenligt med att de låter AI göra en betydande del av läxarbetet. De lägger mycket mindre tid på uppgifterna och får höga läxresultat, men presterar betydligt sämre på prov utan hjälpmedel.
Bland AI-användare som fortsätter att lägga ungefär lika mycket tid på läxorna som elever utan AI ser forskarna däremot små eller inga tydliga kunskapsförluster. De tolkar det som att AI i sig inte nödvändigtvis försämrar lärandet. Problemet uppstår framför allt när tekniken ersätter elevens egen arbetsinsats och kognitiva ansträngning.
Författarnas diskussion
Författarna betonar att resultaten inte innebär att all AI-användning är skadlig. Tidigare forskning visar att särskilt utformade AI-handledare kan förbättra lärandet. Skillnaden är att eleverna i den här studien själva väljer verktyg och användningssätt. Då dominerar användningen av allmänna AI-verktyg som snabbt kan ge färdiga svar.
De menar därför att det inte räcker att utveckla bra pedagogiska AI-verktyg. Man måste också förstå elevernas incitament. Om det finns ett enkelt sätt att få rätt svar utan att göra arbetet själv kommer många elever att använda det.
Författarna föreslår bland annat tydligare information om de långsiktiga konsekvenserna av att lämna över skolarbetet till AI, större betydelse för prov utan hjälpmedel och större fokus på elevernas arbetsinsats snarare än bara deras läxresultat.
Våra reflektioner
Tankesmedjan Balans tar inte ställning till vilka pedagogiska metoder som är bäst eller hur lärare i detalj bör använda AI i undervisningen. Det är en professionell fråga som måste avgöras utifrån ämne, elevgrupp och undervisningens syfte.
Det vi däremot vill problematisera är den riktning inom AI och skoltech som utgår från att skolan kan effektiviseras genom att tekniken tar över delar av lärares arbete. När AI främst bedöms utifrån om undervisningen kan genomföras billigare eller med färre lärare finns en uppenbar risk att kostnadseffektivitet blir viktigare än kvalitet.
Studien är intressant i det perspektivet eftersom den visar att en teknisk lösning mycket väl kan göra själva uppgiften mer effektiv samtidigt som lärandet försämras. Eleverna producerar bättre läxresultat på kortare tid, men presterar sämre när deras egna kunskaper prövas.
Det är en viktig påminnelse också för diskussionen om AI som ersättning för delar av lärararbetet. Det räcker inte att visa att tekniken kan genomföra en uppgift snabbare eller billigare. Frågan måste alltid vara vad som händer med undervisningens kvalitet, elevernas lärande och lärarens professionella ansvar när mänskligt arbete ersätts av teknik.
För Balans är det därför avgörande att AI i skolan inte drivs fram av krav på besparingar och ständig effektivisering. Tekniken bör användas där den stärker undervisningen och lärarnas arbete – inte som ett verktyg för att minska behovet av lärare.
Tidigare artiklar i vår serie om AI i skolan:
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare