Det verkar nästan omöjligt för de rödgröna partierna att komma överens om vilka som ska sitta i en regering. När Tidöpartierna enades kan däremot en fråga ha varit särskilt viktig: vinsterna i välfärden. I Dagens Nyheters reportage om Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro och SD beskriver Roland Poirier Martinsson, tidigare chef på Timbro, försvaret av bolagiseringen av vård, skola och omsorg som själva grunden för regeringssamarbetet.
Om välfärdsvinsterna hjälpte Tidöpartierna att enas, kan problemet för de rödgröna vara det omvända? Centerpartiet och Vänsterpartiet står långt ifrån varandra om företagens rätt att göra vinst på skattefinansierad välfärd. Kanske är den konflikten viktigare för regeringsfrågan än vad som framgår när diskussionen handlar om vem som kan samarbeta med vem.
Därför finns det anledning att undersöka hur vi hamnade här. Hur har forskare beskrivit välfärdsmarknadens framväxt, särskilt inom skolan? Vilka krafter har drivit på utvecklingen, och hur har företagens lobbyarbete påverkat politiken?
Idéerna bakom marknadiseringen
Den svenska skol- och välfärdsmarknaden växte fram efter politiska beslut som förändrade hur skattefinansierad verksamhet organiserades. Men besluten föregicks av ett långvarigt arbete med att förändra synen på offentlig verksamhet, företagande och vinster.
I kapitlet Capital Interest: Privatisation in Sweden beskriver idéhistorikern Jenny Andersson hur delar av det organiserade näringslivet arbetade för denna förändring. Näringslivets fond, SAF, Timbro och senare Almega bidrog med finansiering, organisationsbygge och opinionsbildning. Privatisering blev ett projekt som både skulle öppna nya marknader och förändra företagens roll i samhället.
Andersson visar samtidigt att näringslivet inte hade en självklar, gemensam uppfattning om välfärdsstaten. Marknadsliberala aktörer behövde också vinna en idéstrid inom näringslivet mot dem som accepterade samförstånd, fackliga förhandlingar och en stor offentlig sektor. En central förändring var att vinst och aktieägarintressen började framställas som förenliga med välfärdens samhällsuppdrag. Almega fick en viktig roll i att organisera företag på de framväxande tjänste- och välfärdsmarknaderna.
Statsvetaren Niels Selling undersöker i The long shadow of lobbying hur sådant påverkansarbete kan få effekter långt senare. Hans argument är att lobbying kan förändra de föreställningar som politiker använder för att förstå samhällsproblem. I den svenska välfärdsdebatten blev valfrihet ett överordnat värde, som i sin tur knöts till förekomsten av privata utförare. När vinsterna senare ifrågasattes kunde politiker därför försvara företagen med hänvisning till medborgarnas valfrihet. Selling använder fallet för att illustrera en möjlig långsiktig påverkansmekanism, snarare än för att mäta hur stor del av utvecklingen som lobbyismen förklarar.
Idéerna skapade därmed förutsättningar för politiska reformer. När reformerna väl genomfördes fick företagen möjlighet att växa – också under regeringar som hade byggt sin politiska identitet kring den offentliga välfärden.
Skolmarknaden växer under både borgerligt och socialdemokratiskt styre
I The politics of profit in Swedish welfare services undersöker Gabrielle Meagher och Marta Szebehely hur Socialdemokraterna diskuterade privat drift och vinster från 1980-talet till 2018. De beskriver hur partiets försvar för offentlig drift försvagades när valfrihet, mångfald och effektivitet fick större utrymme. Skillnaden mellan idéburna alternativ och vinstdrivande företag hamnade ofta i bakgrunden. Författarna pekar ut den nya kommunallagen 1991 som en viktig öppning för privata utförare. Den efterföljande borgerliga regeringen drev utvecklingen vidare, bland annat genom friskolereformen.
När Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten 1994 återställdes inte den tidigare ordningen. De vinstdrivande välfärdsföretagen fortsatte att växa och ägandet koncentrerades. Meagher och Szebehely förklarar utvecklingen med en kombination av förändrade idéer, intern splittring och växande företagsmakt. De visar också att partiledning, medlemmar och fackliga organisationer inte alltid hade samma uppfattning. Vid S-kongressen 2001 ledde motståndet mot skolvinstintresset exempelvis till ett förslag om en bolagsform med begränsad vinstutdelning. Men användningen blev frivillig, vilket innebar att de vanliga vinstdrivande bolagen kunde fortsätta.
Abiel Sebhatu och Karl Wennberg följer i Institutional Pressure and Failure Dynamics in the Swedish Voucher School Sector hur AcadeMedia och JB Education utvecklades från reformen 1992 till JB konkurs 2013. Studien visar hur skolmarknadens expansion följdes av uppköp, riskkapitalägande och framväxten av stora koncerner. Företagen byggde samtidigt olika organisationer och relationer till omvärlden. AcadeMedia utvecklade omfattande externa nätverk, med både borgerligt och socialdemokratiskt kopplade politikerkontakter, medan JB i större utsträckning mötte problemen genom intern standardisering och centralisering.
Utvecklingen innebar alltså mer än att privata utförare tog över verksamhet. Det skapades också stora organisationer med resurser och starka intressen av att påverka sina politiska villkor. Därmed uppstod en återkoppling: politiska beslut möjliggjorde företagens expansion, och expansionen gav företagen större möjligheter att påverka kommande beslut.
Hur fungerar lobbyismen – och vilket inflytande har den?
Stefan Svallfors och Anna Tyllström undersöker i Resilient privatization hur välfärdsföretag och deras organisationer arbetar för att försvara vinstdriven verksamhet. Genom intervjuer med centrala aktörer, framför allt inom vårdsektorn, identifierar de tre övergripande arbetssätt: att påverka föreställningar, organisera aktörer och underlätta kommunikation. Det handlar bland annat om att bygga allianser, arrangera verksamhetsbesök och erbjuda beslutsfattare argument och underlag. En viktig strategi är att flytta debattens fokus från vinster och ägande till kvalitet och kvalitetsmätning. Forskarna pekar på hur denna inriktning också framträdde i tilläggsdirektiven till Reepaluutredningen efter branschorganisationernas påverkansarbete.
Anna Jobér ger ett närmare exempel från skolan i Private actors in policy processes. Företagsföreträdare beskriver kontakter med politiker, skolledare och Skolverket samt deltagande genom branschorganisationer och offentliga samarbeten. En företrädare uppger att lobbying ingår i affärsplanen. En annan anser att branschens arbete bidragit till formuleringar i en politisk text. Det senare är aktörens egen bedömning, men intervjuerna visar konkret hur företagen försöker bli deltagare i skolpolitikens utformning. Deras roller som leverantörer, experter och påverkansaktörer kan samtidigt flyta samman.
Hur sådana relationer fungerar i praktiken undersöker Camilla Nothhaft i avhandlingen Moments of lobbying. Genom att skugga lobbyister och Europaparlamentariker i Bryssel visar hon hur påverkan vävs samman med vardagligt samarbete. Lobbyister ordnar seminarier, förmedlar kontakter och hjälper politiker att få fram information. Därigenom bygger de förtroende och får tillgång till informella samtal om politiska processer. Politikerna kan samtidigt använda samarbetet för att stärka sin egen position.
En central slutsats är att lobbyisten arbetar för att bli mer än en företrädare för ett särintresse: en hjälpsam person som politikern gärna återkommer till. Studien gäller EU-politik, men ger en konkret bild av relationsbyggandet som också framträder i forskningen om svensk välfärdslobbyism.
Nothhaft visar också varför dessa relationer är värdefulla. Lobbyister behöver veta vem som tycker vad och när ett förslag fortfarande går att påverka. Sådan information är inte alltid offentlig, och möjligheten att få den ökar när parterna känner och litar på varandra. Ett konkret exempel är en parlamentariker som uppger att han lättare får fram dokument från EU-kommissionen genom sina lobbyistvänner än genom officiella kanaler. Gränsen mellan vänskap, praktisk hjälp och politisk påverkan blir därmed svår att dra, även för dem som deltar i kontakterna.
Personerna som rör sig mellan dessa miljöer är också betydelsefulla. I More Than a Revolving Door följer Tyllström genom intervjuer 25 personer som rört sig mellan politik och företagslobbyism. Hennes slutsats är att de inte bara för med sig kontakter och kunskaper: de förändras också själva när de socialiseras in i nya organisationer och deras sätt att tänka. Studien ger därmed en förklaring till hur perspektiv kan spridas mellan näringsliv och politik genom människor som byter roller.
Sebhatu och Wennberg visar hur kontakterna kan användas på koncernnivå. AcadeMedia knöt politiker, mediepersoner och opinionsbildare från olika politiska läger till sig. Forskarna tolkar nätverken som en möjlig källa till legitimitet och handlingsutrymme. JB förstärkte också sina politiska kontakter, men sent i företagets nedgång och utan motsvarande resultat. Kontakter kan alltså vara en resurs, men deras betydelse beror på hur och när de används, tillsammans med företagets övriga förutsättningar.
Sammantaget beskriver forskningen hur påverkan kan ske både genom enskilda kontakter och genom ett långvarigt arbete med organisationer, argument och problemformuleringar. Lobbyismen kan bidra till att öppna marknader, försvara etablerade företag och göra vissa politiska lösningar mer självklara än andra. Den verkar samtidigt tillsammans med partiernas egna övertygelser, interna konflikter och parlamentariska förutsättningar.
Händelsekedjan, mycket enkelt:
Näringslivet organiserar sig och driver marknadsidéer → idéerna får genomslag i flera partier → politiska beslut öppnar välfärden för företag → företagen växer och får större resurser → resurserna används för att påverka politiken och försvara marknaden.
Vi som vill bryta den här kedjan kan finna en hel del stöd i forskningen. Det är nämligen ingen konspirationsteori att välfärdsvinsterna kommit till genom ett nära samarbete mellan ägare, lobbyister och politiker. Den forskning vi sammanfattat i det här inlägget i Balans fortbildningsserie svarar såklart inte på frågan om vilken roll välfärdsvinsterna har i dagens regeringsbildning. Det får bli en uppgift för kommande forskning att reda ut.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas