Det här är en sammanfattning av en ny forskningsstudie om den svenska välfärdselitens självbild.
Den 8 oktober 2026 publicerades forskningsartikeln The Worldview of the Corporate Welfare Elite: The Case of Sweden. Studien har genomförts av Mikael Holmqvist och Max Persson, båda verksamma vid Stockholms universitet.
Forskarna beskriver hur Sverige sedan 1990-talet genomgått omfattande marknadsreformer inom skola, vård och omsorg. Offentligt finansierad välfärd har öppnats för privata vinstdrivande företag, samtidigt som verksamheten koncentrerats till ett mindre antal stora koncerner. Detta har enligt forskarna skapat en ny ekonomisk och politisk elit, bestående av personer som genom ägande, företagsledning eller representation i intresseorganisationer har betydande inflytande över den svenska välfärden.
Studien bygger på 22 djupintervjuer med ledande företrädare för privata välfärdsföretag och deras intresseorganisationer. Av dessa är 18 grundare, ägare, vd eller styrelseordförande och fyra företrädare för arbetsgivar- och intresseorganisationer.
De intervjuade representerar företag inom skola, vård och omsorg. Elva företräder stora företag, varav tio omsätter över en miljard kronor årligen. Fjorton är män och åtta kvinnor. Medelåldern är 60 år. En stor majoritet har yrkesbakgrund inom företagsekonomi, företagsledning, konsultverksamhet eller finans. Endast två har utbildning och yrkeserfarenhet från välfärdens professioner.
2. Studiens syfte
Syftet är att undersöka hur den privata välfärdseliten ser på sin egen roll i det svenska välfärdssystemet och hur den motiverar och legitimerar sin makt. Forskarna vill identifiera vilka föreställningar, värderingar och sätt att resonera som förenar personer i ledande positioner inom de privata välfärdsföretagen. En central fråga är hur företagsledarna rättfärdigar att privata företag och personer med företagsekonomisk kompetens ska ha ett betydande inflytande över verksamheter som finansieras med skattemedel.
Forskarna undersöker också om det går att identifiera en gemensam världsbild som gör att välfärdsföretagens företrädare kan betraktas som en särskild elitgrupp.
3. Studiens huvudsakliga slutsatser
Forskarna identifierar tre återkommande självbilder hos den privata välfärdseliten.
Välfärdens räddare
Den första självbilden är att de privata företagen är nödvändiga för att rädda en offentlig välfärd som står inför stora problem. De intervjuade beskriver ofta den offentliga välfärden som ineffektiv och dåligt rustad för framtidens utmaningar. Företagsledarna menar att privata företag kan hantera dessa utmaningar bättre genom effektivare organisation, starkare ledarskap och bättre användning av skattepengarna. Det innebär också att företagarnas ekonomiska intressen ges en moralisk dimension. De framställer inte i första hand sin verksamhet som ett sätt att tjäna pengar, utan som ett sätt att bidra till samhället och säkra välfärdens framtid.
Den rationella företagsledaren
Den andra självbilden handlar om företagsledarnas övertygelse om att deras ekonomiska kompetens gör dem särskilt lämpade att styra välfärdsverksamheter. De intervjuade framhåller betydelsen av företagsekonomi, ekonomisk uppföljning, resultatmätning och professionell företagsledning. Offentliga verksamheter beskrivs däremot ofta som byråkratiska, ineffektiva och styrda av ideologiska eller känslomässiga överväganden. Forskarna uppmärksammar särskilt hur företagsledarna beskriver sitt eget perspektiv som rationellt, medan kritik mot privatiseringar och vinstdrivande företag betraktas som ideologisk. Denna uppdelning innebär att företagsekonomiskt tänkande framställs som neutralt och objektivt, medan andra sätt att organisera välfärden framstår som politiskt eller ideologiskt motiverade.
En annan slutsats är att erfarenhet från välfärdens professioner inte anses lika viktig som företagsledningskompetens. Lärare, läkare och annan välfärdspersonal beskrivs i flera intervjuer som personer som saknar det ekonomiska perspektiv som krävs för att organisera verksamheten effektivt.
Den innovativa entreprenören och frihetskämpen
Den tredje självbilden är att välfärdsföretagarna ser sig som innovatörer som utmanar ett föråldrat offentligt system. Entreprenörskap förknippas med nytänkande, teknisk utveckling, flexibilitet och förmågan att hitta nya lösningar. Forskarna identifierar också en tydligt ideologisk dimension. Välfärdsföretagarna framställer sig som försvarare av individens frihet, valfrihet och rätten att driva företag. Det offentliga systemet beskrivs som begränsande, medan de privata företagen framställs som krafter som frigör människor från byråkrati och statlig styrning.
De tre självbilderna förstärker enligt forskarna varandra. Välfärdens räddare identifierar ett samhällsproblem, den rationella företagsledaren erbjuder kompetensen att lösa problemet och den innovativa entreprenören står för de nya lösningarna. Tillsammans bildar de en världsbild där privata välfärdsföretag framstår som både nödvändiga och moraliskt berättigade aktörer inom den skattefinansierade välfärden.
4. Forskarnas avslutande diskussion
Holmqvist och Persson framhåller att marknadsreformerna inte bara förändrat välfärdens organisation utan också vilka grupper som har makt över den. Tidigare vilade makten framför allt hos politiker, offentliga tjänstemän och välfärdens professioner. Genom marknadsreformerna har ägare och företagsledare fått en starkare ställning. Denna makt handlar inte enbart om ekonomiska resurser och organisatorisk kontroll, utan också om möjligheten att definiera vad som är god välfärd och vilka som anses ha kompetens att styra den.
Företagsledarnas gemensamma världsbild bygger på företagsekonomisk rationalitet, effektivitet, innovation och valfrihet. Forskarna menar att detta bidrar till att legitimera privata företags ställning inom den skattefinansierade välfärden. Samtidigt finns en motsättning. Företagarna kritiserar den offentliga välfärdens organisation, men försvarar principen om gemensam finansiering. De framställer sig inte som välfärdsstatens motståndare, utan som dess räddare.
Forskarna konstaterar också att företagsledarnas världsbild till stor del formats genom tidigare utbildning och yrkeserfarenheter inom företagsekonomi och finans. De för alltså med sig föreställningar som kan förändra välfärden inifrån. Detta beskriver forskarna som ideologisk makt, där möjligheten att påverka hur samhällsproblem definieras och vilka lösningar som anses rimliga blir central.
En begränsning som forskarna själva lyfter är att de inte lyckades intervjua företrädare för de stora finansfamiljerna och riskkapitalbolagen. Studien beskriver därför främst den företagsledande och entreprenöriella delen av välfärdseliten. Forskarna avslutar med att betona behovet av att undersöka inte bara marknadsreformerna, utan också vilka som får makt genom dem och hur deras världsbild påverkar välfärdens utveckling.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser