I Sverige pågår en pedagogisk debatt om Science of Learning, SoL, och kognitionsvetenskapens plats i skolan och lärarutbildningen. Företrädarna efterfrågar ett större genomslag för forskning om hur elever lär sig och vilka undervisningsstrategier som ger goda resultat. Debatten gäller också hur forskningsresultat ska omsättas i undervisning, lärarens professionella omdöme och förhållandet mellan olika forskningstraditioner.
Jonas Linderoth och Erik Winerö kopplar uttryckligen undervisning på kognitionsvetenskaplig grund till skolans resurser. I texten ”Den goda undervisningen kostar” beskriver de hur sådan undervisning kräver tid för planering, genomförande och uppföljning. Läraren behöver utforma förklaringar och exempel utifrån elevernas förkunskaper, analysera deras svar och anpassa den fortsatta undervisningen. Samtidigt driver skolans ekonomiska styrning fram större elevgrupper, mer undervisning per lärare och mindre planeringstid.
Deras analys ger stöd för behovet av tillräckligt hög lärartäthet och tid för varje lärare att förbereda och följa upp undervisningen. När lärarresurserna pressas riskerar billigare arbetsformer, där elever lämnas att arbeta själva med begränsad vägledning, att tränga undan den undervisning som forskningen talar för. Ambitionen att stärka undervisningens vetenskapliga grund blir därmed också ett argument för att skydda skolans lärarresurser.
Men vad händer med det argumentet när AI-företag gör anspråk på att kunna erbjuda just den kvalificerade vägledningen? I amerikanska Alpha Schools modell hänvisar företaget till bland annat kognitiv belastning, repetition med mellanrum och individuell handledning för att motivera AI-baserad ämnesundervisning. De vuxnas uppgift blir främst att motivera och stötta eleverna. Delar av samma forskningsgrund som används för att försvara lärarresurser åberopas alltså för en modell där tekniken tar över undervisningsuppgifter.
I forskningsöversikten State of the art and practice in AI in education beskriver Wayne Holmes och Ilkka Tuomi (2022) den nära historiska kopplingen mellan AI och kognitionsvetenskap. Många inflytelserika AI-system för undervisning bygger på kognitiva modeller av hur människor utvecklar kunskaper och löser problem. Överlappningen med SoL gäller därmed centrala antaganden om lärande, även om forskningsfälten och de enskilda systemen rymmer betydande skillnader.
Kopplingen är äldre än dagens generativa AI. I Cognitive Tutors: Lessons Learned beskriver Anderson, Corbett, Koedinger och Pelletier (1995) hur de byggde datorbaserade tutorsystem direkt utifrån kognitiva modeller av elevers problemlösning. Systemen användes inom programmering, geometri och algebra. Genom att modellera hur elever löser uppgifter kunde de följa arbetet och ge riktad återkoppling när eleverna gjorde fel. Kognitionsvetenskapen var alltså en utgångspunkt för systemens konstruktion. Artikeln visar konkret hur kunskap om mänskligt lärande kan omsättas i teknik som utför delar av en lärares handledande arbete.
Holmes och Tuomi lyfter särskilt fram mastery learning: eleven ska behärska ett moment innan undervisningen går vidare. Elever med olika förkunskaper behöver olika mycket tid och stöd. AI-systemen har utvecklats för att bedöma deras kunskaper och anpassa uppgifter, vägledning och återkoppling. Jämfört med Linderoths och Winerös resonemang framträder här en skillnad i hur undervisningen organiseras: delar av det arbete som kräver lärartid görs till föremål för automatisering.
Holmes och Tuomi granskar dessa system kritiskt. De problematiserar både kommersialiseringen och att utbildningens mål begränsas till sådant systemen kan mäta. Deras kritik ska inte läsas som en beskrivning av vad svenska SoL-företrädare förespråkar. Översikten hjälper oss däremot att förstå hur kunskap om lärande kan omsättas i tekniska system och kommersiella produkter.
Williamson och Eynon (2020) beskriver i Historical threads, missing links, and future directions in AI in education hur forskning om lärande och kognition har vävts samman med kommersiell utbildningsteknik, teknikföretagens infrastruktur och politisk styrning. De tar bland annat upp utbildningsföretaget Pearson, som använder kopplingen mellan AI och lärandeforskning för att motivera system som ska kunna ge individuell handledning utan att en lärare behöver vara närvarande.
För oss ligger risken i att delvis gemensamma pedagogiska utgångspunkter kan tjäna olika mål. Forskning som används för att förbättra undervisningen och stärka lärarnas förutsättningar kan också ge legitimitet åt företag som vill sälja teknik och öka lönsamheten. Det förutsätter varken att forskningen är felaktig eller att forskarna delar företagens ambitioner. Men stöd för en undervisningsprincip innebär inte att det finns stöd för att en AI kan genomföra den lika väl som en lärare, eller för att lärarresurser kan minskas.
Vår slutsats är att risken för att SoL-företrädares argument tas över av AI-företag och politiker som vill minska skolans kostnader behöver uppmärksammas även utanför den egna forsknings- och debattkretsen.
Balans tar inte ställning till olika pedagogiska metoder, och det här inlägget är inte ett försök att misskreditera kognitionsvetenskapen eller förespråka någon annan syn på lärande. Tvärtom tycker vi att det är bra att pedagogiska frågor diskuteras mer intensivt än de har gjort på mycket länge.
Vi står helt och fullt bakom Linderoths och Winerös analys av behovet av hög lärartäthet. Men vi har genom åren sett hur pedagogiska idéer kapats av besparingsivriga politiker och lönsamhetsjagande skolkoncerner. När AI-företagen nu lovar att tekniken kan erbjuda den vägledning och återkoppling som lärare ger, riskerar också SoL att användas för att legitimera nedskärningar av de lärarresurser som dess svenska företrädare vill försvara.
Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma denna risk för att stärka motståndskraften mot att andra intressen än de pedagogiska styr hur forskningen används.
För den som vill få ett mer konkret sammanhang till det vi beskriver rekommenderar vi intervjun med Erik Winerö i Pedagog Stockholm. Där förklarar han hur AI kan stödja undervisningen, men också ta över det arbete som elever behöver göra för att lära sig och som lärare behöver göra för att förstå elevernas svårigheter och utveckla sin undervisning. Intervjun visar varför det som framstår som en tidsbesparing också kan innebära att något värdefullt går förlorat.
Tidigare artiklar i vår serie om AI i skolan:
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Ny svensk forskning: Skolans digitala system skapar merarbete och säkerhetsrisker – elevernas data hamnar i företagens händer
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren