Det här inlägget i Balans fortbildningsserie handlar om det statliga ”produktivitetsavdraget”. Vi har tidigare skrivit om hur staten tvingar anställda på universitet och högskolor att springa snabbare på jobbet. Genom produktivitetsavdraget minskas kompensationen för ökade lönekostnader. Verksamheten förväntas bli billigare varje år utan att kvaliteten försämras. Universitetslärare får finansiera en del av sina löneökningar genom ”effektivare arbete”.
För 2027 är högskoleindexet, som används för att räkna upp lärosätenas anslag i statsbudgeten, fastställt till 1,36 procent. Samtidigt är den lönekostnadsökning som staten utgår från i sina beräkningar 3,14 procent. Eftersom löner är en stor kostnad för universitet och högskolor innebär skillnaden ett fortsatt tryck på att spara. Anslagen räknas upp, men lärosätena förväntas klara lönekostnader som ökar betydligt snabbare än uppräkningen.
Så här har riksdagens gjort sedan 1993.
Högskolan i Borås
Vi har gjort en fallstudie av lärarutbildningen vid Högskolan i Borås baserad på handlingarna till en ny modell för tilldelning av arbetstid till kurser. Modellen omfattar Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, där lärarutbildningen ingår. Bland annat examensarbeteskurser är undantagna från modellens beräkningsregler.
Från 2027 sänks grundtilldelningens fasta del för en kurs på 7,5 högskolepoäng från 110 till 80 arbetstimmar. Även tilldelningen per student sänks. För en sådan kurs inom utbildningsområdet lärarutbildning med 60 studenter ger den gamla modellens grundformel 230 timmar och den nya 170 timmar, en minskning med 26 procent. Tiden ska räcka till förberedelser, undervisning, examination och efterarbete.
Jämförelsen gäller grundformlerna. Den faktiska förändringen beror också på tidigare och kommande justeringar. Förhandlingsprotokollet nämner en tidigare förändring av faktorn vid pedagogikinstitutionen, men handlingarna visar inte hur den påverkat dagens tilldelning. Vi kan därför inte bestämt säga att lärarutbildningens kurser generellt får 26 procent mindre tid än i dag.
Dessutom ska alla kursers tilldelning skalas ned om timmarna tillsammans överstiger institutionens tillgängliga lärarresurs. Det är alltså inte bara kursernas behov som avgör hur mycket tid de får. Tilldelningen ska anpassas så att den befintliga personalen räcker till.
Riskerna är kända och dokumenterade. I riskbedömningen anges stor sannolikhet för ökad arbetsbelastning och risk för att lärare måste ta tid från forskning och samverkan till kursarbetet. Man identifierar också risk för försämrad utbildningskvalitet genom mindre lärarledd tid och förenklade kursupplägg. Åtgärderna handlar bland annat om ändrad ambitionsnivå, förändrade kursplaner och effektivare examinationer. Facken efterfrågade tydligare underlag för 80-timmarsnivån. Förhandlingen avslutades i oenighet.
Varför görs detta? Beslutsunderlaget hänvisar till budgetneddragningar och svårigheter att bemanna utbildningsutbudet. Samtidigt har lärarutbildningen drabbats av minskat söktryck. SVT rapporterade 2024 att ansökningarna minskat med över hälften på fyra år.
Men ekonomiproblemet beskrivs inte enbart som en fråga om studentantal. Riskanalysen anger uttryckligen att högskolans resurser inte väntas öka i takt med kostnaderna. Den nya grundformeln ger också färre lärartimmar vid oförändrat studentantal. Handlingarna visar däremot inte hur stor del av budgetproblemet som beror på studentvolymer respektive urholkad finansiering, eller exakt vilken betydelse produktivitetsavdraget har för just denna förändring.
Hur gör man för att effektivisera mötet mellan lärare och elev?
Tore Ellingsen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, har beskrivit svårigheten att överföra industrins effektiviseringar till offentlig verksamhet: ”Då måste man spara på personal eller lokaler för att få budgeten att gå ihop.” I Borås blir frågan konkret för lärarna på lärarutbildningen. När kursarbetet får färre timmar måste något förändras. Antingen arbetar lärarna snabbare, tar tid från annat eller minskar undervisningens omfattning och ambitioner.
Situationen på lärarutbildningen i Borås är naturligtvis extra ansträngd som en konsekvens av det stora elevtappet. Men samtidigt berättar även lärarstudenter i Malmö för SVT att de vill ha mer lärarledd undervisning. Enligt studenternas egen sammanställning har ämneslärarstudenter i genomsnitt 1,4 lärarledda timmar i veckan. Dekanen hänvisar till att utbildningsanslagen urholkats över tid.
Och så här ser det förmodligen ut landet runt. Inget annat kan ske när staten kräver ständiga effektiviseringar.
Studenterna efterfrågar alltså mer tid med sina lärare, samtidigt som lärosätenas ekonomiska ramar pressar fram mindre. När lärarutbildningens kvalitet diskuteras måste också de politiska beslut som styr dess resurser granskas. Det räcker inte att kräva bättre utbildning och sedan lämna åt lärare och studenter att lösa ekvationen med allt mindre tid tillsammans.
Vi på Balans menar att ansvaret för att finansieringen håller jämna steg med kostnaderna ligger hos rikspolitikerna, som bestämmer budgetramarna. Precis som i resten av välfärden lämnas cheferna med den omöjliga uppgiften att upprätthålla kvaliteten när resurserna inte räcker till. Så länge ansvariga politiker styr välfärden som om den vore en fabrik, där produktionen hela tiden kan effektiviseras, kommer lärare och andra välfärdsanställda att få betala med ökad arbetsbelastning och mindre tid för dem verksamheten finns till för.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen