Det här inlägget är en del av Tankesmedjan Balans fortbildningsserie, där vi sammanfattar aktuell forskning och viktiga rapporter om välfärdens villkor.
Rapporten Lägesbild: Uppföljning av bemanningen inom äldreomsorgen under sommaren, oktober 2026 är utgiven av Socialstyrelsen. Bakgrunden är de återkommande problemen med att bemanna äldreomsorgen under sommaren. När den ordinarie personalen har semester behöver kommunerna rekrytera vikarier samtidigt som verksamheten måste upprätthålla vård, omsorg och service för äldre med ofta omfattande behov.
Rapporten bygger på en enkät till Socialstyrelsens äldreomsorgspanel, som består av äldreomsorgschefer i 149 kommuner. Enkäten genomfördes den 1–16 september 2026 och besvarades av 86 kommuner, vilket motsvarar 58 procent.
Rapportens syfte
Syftet är att ge en aktuell bild av bemanningssituationen i äldreomsorgen under sommaren 2026.
Socialstyrelsen undersöker bland annat:
- om kommunerna hade tillräckligt med vikarier,
- vilka personalgrupper det var svårast att rekrytera,
- vilka faktorer som förvärrade bemanningssituationen,
- hur personalbristen påverkade insatsernas omfattning och kvalitet,
- vilka akuta åtgärder kommunerna använde,
- vilka arbetssätt kommunerna vill ta med sig till kommande somrar.
Rapportens huvudsakliga resultat
Brist på omsorgspersonal och sjuksköterskor
Över hälften av kommunerna uppger att de inte hade tillräckligt med vikarier för att täcka behovet av vård- och omsorgspersonal. Situationen var ungefär lika bekymmersam när det gällde sjuksköterskor.
För vård- och omsorgspersonal uppgav 35 procent en liten brist, 17 procent en ganska stor brist och 6 procent en mycket stor brist. För sjuksköterskor angav 29 procent en liten brist, 18 procent en ganska stor brist och 5 procent en mycket stor brist.
Omkring fyra av tio kommuner bedömde alltså att tillgången till dessa personalgrupper hade varit tillräcklig.
Bristen på vård- och omsorgspersonal var vanligare i mindre kommuner. Situationen var särskilt svår i norra Sverige. Nästan alla svarande kommuner där hade haft brist på omsorgspersonal och 44 procent beskrev bristen som ganska eller mycket stor. Kommunerna hänvisar bland annat till demografin, låg arbetslöshet och konkurrens om arbetskraften från andra branscher.
Ordinarie personal fick täcka upp
Tillgången till rehabiliteringspersonal, handläggare och enhetschefer var något bättre. Men dessa yrkesgrupper ersätts inte alltid under semestern. I stället får den ordinarie personal som är i tjänst täcka upp för frånvarande kollegor.
Flera kommuner behövde använda bemanningsföretag, framför allt för att få tag på sjuksköterskor. Några tog även in konsulter som handläggare.
Både ordinarie personal och vikarier fick arbeta mer än sina scheman. Kommuner använde övertid, bonusar och ekonomisk ersättning för att få ordinarie personal att flytta delar av semestern. I vissa fall blev personalen tillfrågad eller beordrad att förlägga semestern till en annan tid.
Sena avhopp och sjukfrånvaro ökade belastningen
Sena avhopp bland sommarvikarier var det vanligaste problemet utöver själva rekryteringsbristen. Nästan två tredjedelar av äldreomsorgscheferna, 65 procent, uppgav att avhoppen hade påverkat verksamheten negativt.
Avhoppen innebar att kommunerna behövde fortsätta rekrytera och introducera personal under pågående semesterperiod. Dessutom uppgav 41 procent att hög sjukfrånvaro hade varit ett problem.
Det betyder att bemanningen inte bara avgjordes av hur många vikarier som hade rekryterats före sommaren. Verksamheterna behövde också ha beredskap för avhopp och sjukdom när marginalerna redan var små.
Tidigare utskrivningar ökade kommunernas vårdtyngd
Drygt hälften av äldreomsorgscheferna uppgav att verksamheten hade påverkats negativt av att fler äldre, eller äldre med större behov, skrevs ut från sjukhusen.
Tidigare utskrivningar och stängda vårdavdelningar ökade behovet av korttidsplatser och hälso- och sjukvård i hemmet. Kommunerna beskriver att personer ibland kom hem i betydligt sämre skick än vad underlaget från sjukhuset hade visat.
Resultatet blev högre vårdtyngd i hemtjänsten, hemsjukvården och kommunernas korttidsverksamheter – samtidigt som tillgången till personal redan var begränsad.
Insatser ställdes in eller genomfördes mer sällan
Personalbristen fick konkreta konsekvenser för de äldre:
- I 34 procent av kommunerna hade serviceinsatser som städning ställts in, skjutits upp eller utförts mer sällan.
- I 28 procent hade promenader, gruppverksamheter eller andra fysiska och sociala aktiviteter påverkats.
- I 22 procent hade personlig omvårdnad, exempelvis dusch eller tillsyn, påverkats.
Andelen kommuner där personlig omvårdnad hade påverkats ökade från 17 procent efter sommaren 2025 till 22 procent 2026.
Kommuner med stor brist på vård- och omsorgspersonal rapporterade oftare att insatser hade ställts in eller skjutits upp.
Även kvaliteten försämrades
Personalbristen påverkade inte bara hur ofta insatserna utfördes utan även deras kvalitet.
Knappt hälften av äldreomsorgscheferna hade fått signaler om att kvaliteten i läkemedelshanteringen hade påverkats. Verksamheterna lyckades oftast se till att de äldre fick sina läkemedel i rätt tid, men bristen på personal med delegering ökade belastningen på den ordinarie personalen.
Det förekom också signaler om försämrad kvalitet i andra hälso- och sjukvårdsinsatser, omsorgen och kontakten med anhöriga.
Ungefär en tredjedel av kommunerna hade dessutom stängt enstaka träffpunkter eller dagverksamheter under sommaren. Var tionde kommun hade pausat alla eller nästan alla sådana verksamheter.
Diskussion
Rapporten innehåller inget separat diskussionskapitel, men resultaten pekar på flera viktiga frågor.
Den första är att äldreomsorgens sommarproblem inte kan reduceras till bristande framförhållning. Många kommuner planerar tidigt men konkurrerar om en begränsad arbetskraft. Problemen är särskilt stora i mindre kommuner och i norra Sverige, där den demografiska utvecklingen gör det svårt att över huvud taget hitta tillräckligt många personer med rätt kompetens.
Den andra är att personalbristen påverkar kvaliteten. När bemanningen inte räcker prioriteras vissa uppgifter framför andra. Städning, promenader, sociala aktiviteter och ibland personlig omvårdnad skjuts upp eller utförs mer sällan. Det visar att bemanning inte bara är en personalfråga utan avgör vilket innehåll äldreomsorgen faktiskt kan erbjuda.
Den tredje är att problemen förstärks av utvecklingen i sjukvården. När sjukhusen skriver ut äldre tidigare flyttas vårdtyngd och ansvar till kommunernas äldreomsorg och hemsjukvård. Om överföringen inte åtföljs av tillräcklig information, bemanning och kompetens riskerar den att öka belastningen på både personal och anhöriga.
Kommunerna lyfter också åtgärder som de vill fortsätta med: tidigare rekrytering, bättre introduktion, mer handledning, stöd från metodutvecklare och omsorgshandledare samt resebidrag, bostadshjälp och bonusar. Sådana åtgärder kan förbättra situationen, men de löser inte den mer grundläggande bristen på utbildad och erfaren personal.
Rapportens visar tydligt på att personalbristen får direkta konsekvenser för de äldre. När marginalerna försvinner ökar övertiden och beroendet av bemanningsföretag samtidigt som insatser begränsas och kvaliteten blir svårare att upprätthålla. Men personalbristen drabbar även äldreomsorgens medarbetare, som får kompensera för bristen på vikarier genom övertid och flyttade semestrar.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
– Ny svensk forskning: Skolans digitala system skapar merarbete och säkerhetsrisker – elevernas data hamnar i företagens händer
– Reglering av lärares undervisnings- och planeringstid: tydligare skydd, men för mycket avgörs fortfarande lokalt