Reglering av lärares undervisnings- och planeringstid: tydligare skydd, men för mycket avgörs fortfarande lokalt

Den nya förordningen om lärares och förskollärares undervisningsuppdrag börjar gälla den 1 juli 2027. Förordningen reglerar både hur mycket undervisningstid lärare som mest ska kunna ha och hur mycket tid som minst ska avsättas för planering och uppföljning. I det här inlägget ska vi beskriva vad som är bra med förordningen och vad vi tror behöver göras för att stärka skyddet för lärares arbetsbelastning.

Förordningen innebär ett betydligt tydligare statligt skydd än i dag. Samtidigt lämnas stora delar av tillämpningen till rektor, och skyddet ser olika ut beroende på skolform. För lärare i grundskolan och gymnasieskolan regleras både undervisningstid och planeringstid. För lärare i kommunal vuxenutbildning, fritidshem och förskollärare regleras däremot inte undervisningstidens omfattning alls. Där ligger skyddet i stället i rätten till planering och uppföljning.

Ett faktiskt tak för undervisningen

För lärare i grundskolan och gymnasieskolan införs intervall för den högsta undervisningstiden. I årskurs 1–6 får den högsta undervisningstiden ligga mellan 550 och 650 timmar per läsår, i årskurs 7–9 mellan 500 och 600 timmar och för de flesta gymnasielärare mellan 450 och 550 timmar. Yrkeslärare kan ligga mellan 450 och 650 timmar.

Det viktiga är att den övre nivån verkligen är ett tak. En högstadielärare ska alltså inte kunna åläggas mer än 600 timmar undervisning inom huvudregeln. Förordningsmotiven klargör också att det inte finns någon motsvarande nedre gräns. Rektor kan alltså besluta om betydligt mindre undervisningstid om förutsättningarna kräver det.

Det är vanligt att framför allt grundskollärares arbete organiseras i veckoschema. Här är en tabell som visar vad förordningens årsgränser motsvarar i genomsnittlig undervisningstid per vecka, om man räknar på 178 skoldagar, alltså 35,6 undervisningsveckor:

Lärarkategori	Undervisningstid per läsår	Genomsnitt per vecka
Åk 1–6	550–650 timmar	927–1 096 minuter
Åk 7–9	500–600 timmar	843–1 011 minuter
Gymnasiet	450–550 timmar	758–927 minuter
Gymnasiet, yrkeslärare	450–650 timmar	758–1 096 minuter

Planeringstiden skyddas särskilt

Förordningen reglerar också minimitid för planering och uppföljning. I årskurs 1–6 ska tiden minst motsvara undervisningstiden, i årskurs 7–9 minst 110 procent och i gymnasiet minst 120 procent. Det finns ingen övre gräns.

Här finns ett viktigt skydd: tiden är avsedd just för planering och uppföljning av undervisningen. Den ska inte användas till administrativa uppgifter, praktiskt arbete, APT, arbetslagsmöten eller annan skolövergripande planering. Motiven säger också att tiden i huvudsak bör fördelas jämnt över terminen eftersom planering och uppföljning normalt behöver ske relativt nära undervisningstillfällena.

Rektor måste väga in arbetsbelastningen

Alla lärare ska inte automatiskt placeras på samma nivå inom intervallen. Rektor måste bland annat väga in elevgruppernas storlek, hur många elever läraren totalt möter, antalet elever i behov av särskilt stöd och andra omständigheter som påverkar arbetet.

Motiven är ganska tydliga. Stora elevgrupper, många elever, stora stödbehov, liten erfarenhet eller andra betungande arbetsuppgifter kan innebära att läraren behöver mindre undervisningstid och mer planeringstid. Endast den lärare som bedöms ha goda förutsättningar får läggas på både maximal undervisningstid och minimal planeringstid. Det är arbetssituationen som helhet som ska avgöra.

Vuxenutbildningen får inget tak för undervisningen

För lärare i kommunal vuxenutbildning regleras inte undervisningstidens omfattning. Något statligt tak motsvarande grundskolans och gymnasiets finns alltså inte. Däremot införs ett krav på att tiden för planering och uppföljning minst ska motsvara 50–120 procent av undervisningstiden. Var inom detta mycket breda intervall en lärare ska placeras avgörs lokalt av rektor.

Även här gäller bestämmelsen om att hänsyn ska tas till gruppstorlek, totalt antal elever, särskilda stödbehov och andra relevanta omständigheter. Det betyder att rektor inte fritt kan sätta alla lärare på 50 procent planeringstid utan att först bedöma deras förutsättningar. Men intervallet är brett, och frånvaron av ett undervisningstak gör samtidigt skyddet betydligt svagare än för lärare i grund- och gymnasieskolan.

Fem timmars planeringstid i förskola och fritidshem

För både lärare i fritidshem och förskollärare införs en rätt till minst fem timmar i veckan för planering och uppföljning vid heltid. Vid deltid minskas tiden proportionellt. Något tak för hur stor del av arbetstiden som får bestå av undervisning eller arbete i elev- respektive barngrupp införs däremot inte.

Fem timmar är uttryckligen ett minimum, inte en rekommenderad normalnivå. Rektor ska ta hänsyn till bland annat gruppstorlek, hur många lärare eller förskollärare som arbetar i gruppen, barnens eller elevernas stödbehov och andra omständigheter som påverkar arbetet. Om förutsättningarna är mindre goda ska mer än fem timmar avsättas. Motiven nämner exempelvis liten erfarenhet som ett skäl för mer tid. För förskollärare nämns också ansvar för undervisningen i flera arbetslag.

Ett viktigt skydd är att planeringstiden ska ligga utanför arbetet med barn- eller elevgruppen. Den får alltså inte bestå av tid då läraren eller förskolläraren samtidigt förväntas ansvara för barn eller elever. Inte heller får APT, arbetslagsmöten, administration eller annat praktiskt eller verksamhetsövergripande arbete räknas in.

För lärare som både arbetar i fritidshemmet och undervisar i skolämnen ska dessutom planeringstid för skolundervisningen avsättas enligt skolans regler, utöver de fem timmarna i fritidshemmet. Motiven betonar också att planeringstiden huvudsakligen bör fördelas över året och inte samlas ihop till några få studiedagar.

Skydd även mot vissa undantag

Förordningen innehåller undantag från reglerna för grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, men de ska användas restriktivt. En lärare kan exempelvis på eget initiativ acceptera något mer undervisning eller mindre planeringstid om det inte får negativa konsekvenser för undervisningen eller arbetssituationen. Undantag kan också göras vid enstaka korta vikariat och vid undervisning av en enskild elev eller en mindre grupp.

Det är värt att notera att undantagsbestämmelsen gäller reglerna för grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, men inte reglerna för fritidshem och förskola. Fem timmar är alltså ett faktiskt golv för lärare i fritidshem och förskollärare vid heltid och omfattas inte av de undantag som kan göras för övriga lärare.

Var finns riskerna?

Den största risken ligger i det stora lokala bedömningsutrymmet. Staten anger intervall och miniminivåer, men rektor avgör i stor utsträckning var den enskilde läraren ska placeras. Två skolor kan därför tillämpa samma regler mycket olika.

En andra risk är att miniminivåerna blir norm. Förordningsmotiven är tydliga med att miniminivån inte nödvändigtvis är rimlig för alla lärare. Ändå finns en uppenbar risk att ekonomiskt pressade huvudmän betraktar exempelvis fem timmar i förskola och fritidshem eller 50 procent planeringstid i vuxenutbildningen som en standardnivå snarare än ett absolut golv.

För vuxenutbildningen är risken särskilt tydlig eftersom något tak för undervisningstiden inte finns och intervallet för planering är så brett som 50–120 procent. För förskola och fritidshem finns ett starkare och enklare golv i form av fem timmar, men inget skydd mot en mycket stor mängd undervisning eller tid i barn- och elevgrupp utöver detta.

En annan risk gäller små undervisningsgrupper i skolformerna som omfattas av undantagsreglerna. Vid undervisning av en enskild elev eller mindre elevgrupp kan avsteg göras från regleringen. Motiven anger tio elever eller färre som exempel på när bestämmelsen blir aktuell. Det kan beröra exempelvis speciallärare och andra lärare som arbetar med små grupper.

Det finns också en viktig gränsdragningsfråga kring vad som faktiskt räknas som undervisning. Att vara elevstöd på någon annans lektion eller exempelvis vakta en kontroll vid orientering räknas enligt motiven inte som undervisningstid. Sådana arbetsuppgifter försvinner alltså inte för att undervisningstiden regleras. De måste fortfarande få plats någon annanstans i lärarens arbetstid.

Ekonomiska konsekvenser

Den stora osäkerheten gäller finansieringen. I propositionen Tid för undervisningsuppdraget anger regeringen att kommunerna ska tillföras nästan 1,3 miljarder kronor 2027 och nästan 2,6 miljarder kronor årligen från 2028. Regeringen räknar med att reformen kan kräva förstärkning med fler lärare eller annan personal och att verksamheter kan behöva organiseras om.

Regeringen bedömer samtidigt att regleringen av planerings- och uppföljningstid inte i sig behöver innebära samma merkostnad som att anställa personal för varje ny planeringstimme. Resonemanget är att när undervisningstiden minskar frigörs arbetstid som kan användas till planering och uppföljning. Den statliga beräkningen bygger därför i hög grad på hur mycket undervisningstid som behöver ersättas.

SKR gör en betydligt mer pessimistisk bedömning. I sitt remissvar uppskattade SKR kostnaden för utredningens samlade förslag till minst 11 miljarder kronor per år och menade att kostnaderna sannolikt kunde bli ännu högre.

När det gäller själva begränsningen av undervisningstiden är skillnaden mellan staten och SKR mycket stor. SKR anger att staten räknar med omkring 2,5 miljarder kronor medan SKR:s egen beräkning ligger på omkring 7,5 miljarder. Om SKR:s beräkning ligger närmare den faktiska kostnaden saknas alltså omkring 5 miljarder kronor.

SKR har dessutom pekat på att kostnaderna för den obligatoriska planeringstiden i förskola och fritidshem inte har räknats in på samma sätt. Organisationen har därför fortsatt beskriva reformen som underfinansierad och varnat för att följden kan bli exempelvis större klasser eller att fler obehöriga lärare behöver anställas. Efter att den slutliga förordningen presenterades upprepade SKR den kritiken.

Vem betalar mellanskillnaden?

Här finns kanske reformens största frågetecken. Staten tillför ett bestämt belopp till kommunsektorn, men någon automatisk mekanism som ersätter varje enskild kommun för just dess faktiska merkostnad finns inte beskriven i reformen. Hur stor kostnaden blir lokalt kommer att bero på bland annat dagens undervisningstid, lärartäthet, klasstorlekar och hur verksamheten organiseras. Regeringen konstaterar också att det finns osäkerheter i kostnadsberäkningarna.

Om SKR:s beräkningar ligger närmare verkligheten än regeringens måste kommunerna därför i praktiken hantera mellanskillnaden inom sina ekonomiska ramar. Det kan ske genom att mer pengar skjuts till skolan, genom omprioriteringar från annan verksamhet eller genom besparingar inom skolan. SKR:s uttryckliga farhåga är bland annat att större klasser kan bli ett sätt att få ekvationen att gå ihop.

Det skapar en tydlig risk för själva syftet med reformen. Om staten reglerar ned undervisningstiden men finansieringen inte räcker kan färre undervisningstimmar per lärare i värsta fall kombineras med större undervisningsgrupper, färre andra yrkesgrupper eller andra besparingar som ökar arbetsbelastningen på nya sätt.

Det är därför fortfarande oklart hur starkt skydd reformen faktiskt kommer att ge i praktiken. Regleringen sätter gränser för lärarnas undervisningsuppdrag, men den reglerar inte hur kommunerna ska finansiera den del av kostnaden som det statliga tillskottet eventuellt inte täcker. Där kommer de kommunala budgetbesluten inför 2027 och framåt att bli avgörande.

Våra reflektioner

Förordningen innebär ett verkligt stärkande av skyddet för lärare och förskollärare. För grund- och gymnasielärare införs tak för undervisningen och golv för planeringstiden. För lärare i fritidshem och förskollärare införs för första gången ett tydligt femtimmarsgolv för planering och uppföljning utanför arbetet med barn och elever.

Men skyddet är ojämnt. Vuxenutbildningen saknar undervisningstak och har ett mycket brett intervall för planeringstid. Fritidshem och förskola får garanterad planeringstid men inget tak för undervisning eller arbete i grupp.

Och framför allt regleras bara delar av arbetstiden. Mentorskap, administration, elevärenden, APT, arbetslag, utvecklingsarbete och andra uppgifter finns fortfarande kvar. Därför kommer mycket att avgöras av vad som händer med resten av arbetstiden när undervisning och planering får ett starkare juridiskt skydd.

Till detta kommer finansieringen. Skillnaden mellan regeringens och SKR:s kostnadsberäkningar är så stor att det i dag är svårt att veta vilka ekonomiska förutsättningar kommunerna faktiskt kommer att ha för att genomföra reformen. Om regleringen finansieras genom större elevgrupper, färre kollegor eller nedskärningar på andra delar av verksamheten finns en risk att det skydd som skapas på ett område leder till ökad arbetsbelastning på ett annat.

Balans har drivit den här frågan länge. Redan i debattartikeln ”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö” i Skolvärlden 2017argumenterade vi för att lärares undervisningstid åter behövde regleras, så att rektorer inte ensidigt kunde öka undervisningen eller fylla den reglerade arbetstiden med exempelvis vikariat och andra arbetsuppgifter. Fyra år senare utvecklade vi resonemanget i rapporten Stolpe ut! – Skolans målstyrning, kollektivavtal och arbetsmiljö 1989–2020. Där argumenterade vi för att målstyrningen av lärares arbetsvillkor behöver ersättas med tydligare regelstyrning och att undervisningstid, tid för för- och efterarbete och lärares makt över arbetstiden behöver regleras.

Men vårt förslag i Stolpe ut! stannade inte vid undervisningstiden. Vi argumenterade också för att sådant som klasstorlekar, tillgång till elevhälsa, speciallärare och läromedel kan behöva regleras. Vår utgångspunkt var att det inte räcker att sätta mål för skolans kvalitet och sedan lämna huvudmän och skolor att anpassa resurser och arbetsvillkor efter ekonomin. Den nu klubbade regleringen av undervisningstid och planeringstid är därför, ur vårt perspektiv, ett stort steg i rätt riktning, men bara ett första steg. Ska lärares arbetsbelastning minska på riktigt behöver även andra delar av skolans styrning, bemanning och finansiering på sikt omfattas av tydligare nationella regler.

Det pågår samtidigt en separat diskussion om hur den nya regleringen ska förhålla sig till lärarnas kollektivavtal, framför allt Bilaga M och förtroendearbetstiden. Där finns en tydlig konflikt om hur mycket av arbetstiden som fortsatt ska vara individuellt disponerad, hur planeringstid ska förläggas och vilken rätt arbetsgivaren ska ha att styra den. Den frågan avgörs inte av förordningen i sig utan måste hanteras i kollektivavtalsförhandlingarna. Vi återkommer därför till Bilaga M, förtroendetiden och avtalsfrågan i kommande inlägg.

Källor

– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.

– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning.
– Ny svensk forskning: Skolans digitala system skapar merarbete och säkerhetsrisker – elevernas data hamnar i företagens händer