Allt fler partier sällar sig till väljarnas kritik mot vinstdrivande bolag i skolsektorn. Senast i raden var Liberalernas partistyrelse som säger att det behövs en ny associationsform för skolan. Av den anledningen är det intressant att lyfta fram forskning som gjorts på området.
Ellika Sevelin och Olof Hallonsten, forskare vid Lunds universitet, har skrivit artikeln Juridiken bortom ”skolmarknaden” – Associationsrättsliga förutsättningar för fristående skolor (2022) som handlar om olika juridiska former för fristående skolor. Det här blogginlägget är en sammanfattning av Sevelins och Hallonstens huvudsakliga slutsatser.
Sedan början av 1990-talet har man diskuterat vilka juridiska former som passar för offentlig verksamhet. Den nya kommunallagen från 1991 och idéerna bakom New Public Management gjorde att många ville att kommuner och stat skulle arbeta mer som företag. Samtidigt genomfördes stora förändringar i skolsystemet: skolpengen infördes, fritt skolval blev möjligt och många olika aktörer fick starta skolor.
Den svenska grundskolan är i dag unik. Den finansieras helt av offentliga medel och får i princip inte ta ut andra avgifter. Samtidigt har vi en mycket fri etableringsrätt. Trots att systemet från början öppnade för olika typer av huvudmän domineras friskolesektorn i dag av vinstdrivande aktiebolag.
Rapportens centrala fråga är därför: vilken associationsform är egentligen lämplig för fristående skolor? Genomgången visar att Sverige saknar en form som fungerar väl.
De olika associationsformerna
Associationsrätten är viktig eftersom den påverkar både syfte, ansvar och hur verksamheter styrs. Ekonomiska föreningar passar dåligt juridiskt, ideella föreningar är oreglerade och osäkra, stiftelser är för stela och aktiebolag är politiskt och praktiskt problematiska eftersom de bygger på vinstuttag.
Ekonomiska föreningar har som syfte att gynna medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket är svårt att förena med en offentligt finansierad skola. Trots detta godkänns sådana föreningar ofta, vilket skapar juridisk osäkerhet.
Ideella föreningar fungerar ibland i idéburen verksamhet men är inte lagreglerade. Det gör att rättsläget är oklart och ansvarsfrågor svåra.
Stiftelser är stabila men svåra att ändra om omvärlden förändras. De kräver också kapital vid start. Samtidigt hindrar deras konstruktion oskäliga vinstuttag.
Handelsbolag och kommanditbolag är olämpliga eftersom delägarna är personligt ansvariga.
Varför aktiebolag inte är en bra form för skolan
Aktiebolag är tydligt reglerade och lätta att styra, men de bygger på vinstsyfte. Detta passar dåligt ihop med skolverksamhet som både är skattefinansierad och svår att mäta i kvalitet.
- Vinstsyftet är inbyggt. Om inget annat anges i bolagsordningen ska aktiebolag drivas för att ge vinst till ägarna. Detta står i konflikt med skolans uppdrag.
- Systemet gynnar aktiebolag. Med lika skolpeng och förbud mot andra avgifter får bolagen mycket förutsägbara intäkter. Andra forskare har beskrivit dagens system som ”byggt för att passa aktiebolag”.
- Fasta priser skapar risk för kvalitetssänkning. Eftersom skolpengen är fast finns bara ett sätt att öka vinsten: sänka kostnader. Det kan leda till mindre stöd, färre lärare och lägre kvalitet som är svår att upptäcka.
- Tillit och profession riskerar att försvagas. När skolan styrs som ett företag ökar behovet av kontroll, vilket leder till mer detaljreglering och sämre förutsättningar för lärare.
- Instabilitet. Aktiebolag expanderar när det går bra och lägger ned när det går dåligt. JB Educations konkurs 2013 visade att elever kan stå utan skola när ett bolag går omkull.
Varför svb-bolagen inte blev ett alternativ
Som en lösning på kritiken mot vinstuttag införde staten svb-bolagen i aktiebolagslagen, under mitten av 00-talet. Tanken var att skapa en särskild bolagsform för välfärdsverksamheter. Vinstutdelningen begränsades kraftigt: ägarna får bara ta ut statslåneräntan plus en procentenhet på satsat kapital.
Trots detta har svb-bolagen aldrig slagit igenom i skolan. Forskning lyfter flera skäl: det finns ingen anledning att välja en mer begränsad form när vanliga aktiebolag ändå är tillåtna; många friskolebolag var redan etablerade när svb infördes; och staten gav inga särskilda stöd som kunde göra formen attraktiv. Dessutom kvarstår ett juridiskt problem: även svb-bolag har i grunden ett vinstsyfte om det inte skrivs bort, vilket gör formen motsägelsefull.
Resultatet blev att svb-bolagen inte löste problemen och aldrig blev en verklig konkurrent till vanliga aktiebolag i friskolesektorn.
Förslag på förändringar
Rapportens slutsats är att Sverige behöver en ny associationsform som är särskilt anpassad för idéburen välfärd. De former som finns i dag är antingen juridiskt olämpliga, praktiskt svårhanterliga eller politiskt kontroversiella. Författarna menar att delar av 1990-talets skolreformer genomfördes utan att man tillräckligt analyserade de associationsrättsliga konsekvenserna.
Forskarna tror att en bättre fungerande associationsform hade sannolikt förhindrat många av dagens problem redan från början. För att rätta till felen behövs:
- tydligare regler för ideella aktörer och en ny lagstiftning som ger en stabil och tydligt reglerad form för offentligt finansierad, icke-vinstdrivande skolverksamhet,
- en lösning på den juridiska osäkerhet som uppstår när skolor bedrivs i ekonomiska föreningar,
- och en associationsform som motverkar de problem dagens aktiebolagsdrivna marknadsskola skapat.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare om mätning av “mervärde”: Värdefullt, men begränsande!