Tankesmedjan Balans granskar förutsättningarna för lärarledd undervisning vid svenska universitet och högskolor. Vi undersöker hur den ekonomiska styrningen påverkar studenternas tillgång till föreläsningar, seminarier och handledning.
En viktig del är produktivitetsavdraget, som innebär att den årliga uppräkningen av anslagens lönedel reduceras utifrån produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Därmed byggs ett återkommande effektiviseringskrav in i finansieringen av undervisning som förutsätter att lärare och studenter får tid tillsammans.
Men produktivitetsavdraget är en av flera förklaringar till institutionernas ekonomiska press. I de budgethandlingar vi tagit del av i granskningen nämns också hyreshöjningar som skäl till nedskärningar på lönekostnader. Det finns nämligen anledning att misstänka att universiteten blir förlorare när de offentligt ägda fastighetsbolagen börjar drivas med marknadshyror och utdelningskrav.
Studien och författarna
Studien Political Ghosts in the Swedish Welfare Machine: De-Politicisation, Neoliberal Technocracy and Quasi-Markets in Swedish University Property Management publicerades i Social Policy and Society den 16 januari 2026.
Författarna förenar forskning om politik, organisation och välfärdsstyrning. Johan Nordensvärd är universitetslektor och docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Matti Kaulio är professor i industriell ekonomi med inriktning mot ledarskap och organisation vid KTH. Carl-Johan Sommar är disputerad statsvetare vid Linköpings universitet med forskning om offentlig förvaltning, hållbarhet och digitalisering. Markus Ketola är universitetslektor i global och internationell socialpolitik vid University of Edinburgh och forskar bland annat om hur politiska problem formuleras och hur välfärden styrs.
Studiens huvudsakliga syfte
Forskarna undersöker hur marknadshyror och affärsmässig fastighetsförvaltning har motiverats och hur modellen påverkar relationen mellan staten och universiteten. Studien bygger på en kvalitativ analys av politiska dokument och offentlig debatt från 1993 till 2023, med Akademiska Hus som fall.
Studiens huvudsakliga resultat
Analysen visar hur marknadshyror legitimeras genom argument om kostnadsmedvetenhet, effektivitet och professionell förvaltning. Samtidigt beskriver forskarna ett slutet kretslopp: staten finansierar lärosätena, lärosätena betalar hyror till statliga Akademiska Hus och bolaget återför vinster till staten. Deras övergripande slutsats är att modellen stärker statens kontroll samtidigt som politiska prioriteringar framställs som tekniska fastighetsfrågor.
Forskarnas egen diskussion
Forskarna menar att bolagets vinster också kan förstås som besparingar på universitetens verksamhet. De diskuterar hur styrningen begränsar lärosätenas självbestämmande och därigenom kan hota den akademiska friheten. Politikens inflytande försvinner alltså inte när verksamheten organiseras genom marknadsliknande relationer; det blir mindre synligt och svårare att utmana.
Ett konkret fall: Göteborgs universitet och Higab
Göteborgs universitets lärarutbildningar på Pedagogen har sedan 2006 hyrt lokaler av Göteborgs Stads fastighetsbolag Higab genom ett självkostnadsavtal. När avtalet löpte ut den 31 mars 2026 ersattes det med ett traditionellt hyresavtal. Higab beskriver detta som sin generella inriktning: självkostnadsavtal ersätts successivt med hyressättning enligt marknadens praxis. I bolagets budget beräknas de nya avtalen för Pedagogen ge 21 miljoner kronor högre intäkter under 2026 jämfört med prognosen för 2025.
För institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPKL, budgeterades samtidigt en ökning av lokalkostnaderna från 8,8 till 14,4 miljoner kronor – cirka 63 procent. Budgetkommentarerna i det material vi tagit del av beskriver ökningen som en hyreshöjning på totalt 5,6 miljoner, som belastar utbildning, forskning och stödverksamhet. Trots ett utökat utbildningsuppdrag med nästan 6,5 miljoner kronor högre utbildningsanslag hålls utbildningens lönekostnader i princip oförändrade. Institutionens samlade underskott budgeteras till 7,4 miljoner kronor, mot ett prognostiserat underskott på 2,8 miljoner 2025.
Vi har försökt få ut de exakta hyresnivåerna i avtalet från Higab, men bolaget har vägrat lämna ut dessa uppgifter och maskerat beloppen. Därmed försvåras granskningen av hur avtalsförändringen påverkar universitetets ekonomi. Tidpunkten och övergången från självkostnadsavtal ger en tydlig förklaring till kostnadsökningen, men den exakta fördelningen från Higabs avtal till institutionens kostnader behöver klarläggas. Hur mycket av statens hyreskompensation som når institutionen framgår inte heller av handlingarna.
Exempel på andras granskningar av Akademiska hus
Vid Uppsala universitets institution för ekologi och genetik minskades molekylärlabbets ytor med 35 procent på grund av ökade kostnader. Prefekten Anna Rosling förklarade att följden blev mindre undervisningstid för studenterna, enligt SVT:s reportage från maj 2024. Samma månad beskrev KTH:s rektor Anders Söderholm hur Akademiska Hus hyreshöjningar på 20 procent på två år hade lett till trängre kontor och stängning av laboratorier. Långa hyresavtal gjorde att minskad lokalanvändning inte omedelbart gav lägre kostnader, skrev han i rektorsbloggen ”Nu får det vara nog!”.
Vid Lunds universitet planerade biologiska institutionen att hösten 2025 flytta stora delar av undervisningen och forskningen från biologihuset till ekologihuset för att minska lokalkostnaderna. I SVT:s reportage från maj 2025 medgav Akademiska Hus finansdirektör att hyresmodellen och statsanslagen inte är helt synkroniserade och att kompensationen kanske inte täcker hela ökningen. Även Högskolan i Skövde har beslutat att lämna lokaler och varit restriktiv med att anställa personal för att parera höga lokalkostnader. Rektorn ifrågasatte att Akademiska Hus höjde hyrorna mer än högskolans privata hyresvärd, enligt Tidningen Curie i januari 2025.
Våra reflektioner
Den ovan sammanfattande studien, fallet Pedagogen i Göteborg och tidigare granskningar av Akademiska hus synliggör vad som kan hända mellan ett beslutat utbildningsanslag och den undervisning studenterna faktiskt får. Produktivitetsavdrag, lokalhyror och universitetens interna resursfördelning behöver granskas tillsammans. När en institution behöver begränsa sina lönekostnader – till exempel för att kunna betala höjda hyror – kan större undervisningsgrupper eller färre lektioner bli nödvändiga nedskärningar att göra.
På Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande i Göteborg ökar utbildningsuppdraget samtidigt som utbildningens lönekostnader hålls i princip oförändrade och lokalkostnaderna stiger kraftigt. Det gör institutionen till ett konkret fall för vår fortsatta granskning av lärarnas undervisningsvillkor och studenternas tillgång till lärarledd tid. Om ambitionen är mer undervisning måste också finansieringen och hyreskostnaderna ge utrymme för lärare att undervisa.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
– Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden
– Forskning om att byta sida: När lärarfackets kompetens blir skolbolagens tillgång – extra problematiskt inför en avgörande avtalsrörelse