Ny forskning: När vårdpersonal inte kan följa sitt samvete kan det skada hälsan – ”moralisk skada” har starka samband med utmattning

I september 2026 publicerade Anna Hjalmarsson, Jan Grimell och sju andra forskare studien The Swedish moral injury symptoms scale–health professional i tidskriften Frontiers in Psychology. Forskarna är verksamma vid bland annat Umeå universitet och universitet i Nederländerna och Brasilien.

Studien handlar om moralisk skada, eller moral injury. Det är den psykiska belastning som kan uppstå när människor tvingas handla, eller upplever att de har handlat, i strid med sina egna moraliska värderingar. Inom vården kan det exempelvis handla om att inte kunna ge patienterna den vård man anser att de behöver.

Forskarna skiljer mellan moralisk stress och moralisk skada. Moralisk stress kan uppstå i en svår situation och sedan gå över. Moralisk skada handlar om mer långvariga konsekvenser, exempelvis skuld, skam och förlorad tillit.

Studiens syfte

Forskarna ville undersöka om ett internationellt frågeformulär för att mäta symtom på moralisk skada fungerar bland svensk vårdpersonal.

De genomförde en enkätundersökning med 585 anställda vid svenska sjukhus under våren 2026. Deltagarna var främst sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Forskarna jämförde deras svar med uppgifter om bland annat utmattning, depression och ångest.

Studiens huvudsakliga resultat

Forskarna fann att det går att mäta symtom på moralisk skada hos svensk vårdpersonal med hjälp av ett relativt kort frågeformulär. Den ursprungliga internationella versionen innehöll tio frågor, men forskarna konstaterade att sex av dem fungerade bättre tillsammans i det svenska materialet.

De sex frågorna handlade framför allt om två områden. Det första var skuld och skam, exempelvis att känna skuld över att inte ha kunnat rädda en patient, skämmas över något man gjort eller inte gjort i vården eller uppleva sig som misslyckad i yrkesrollen. Det andra området handlade om tillit och mening, exempelvis att förlora förtroendet för människor man arbetar med eller känslan av att det egna arbetet är meningsfullt.

Forskarna undersökte sedan hur dessa upplevelser hängde samman med andra former av psykisk ohälsa. Resultaten visade att vårdpersonal som rapporterade fler symtom på moralisk skada också oftare rapporterade utmattning, ångest, depression och stress efter svåra upplevelser i arbetet. De upplevde dessutom mindre tillfredsställelse med sitt arbete.

Sambanden med psykisk ohälsa

FaktorSamband med moralisk skada
Utmattning0,52
Ångest0,48
Depression0,46
Stress efter svåra upplevelser0,45
Tillfredsställelse med vårdarbetet−0,42

Siffrorna visar hur starkt olika upplevelser hänger samman, inte hur många procent av personalen som drabbats. Ju närmare 1 ett positivt värde ligger, desto starkare är sambandet. Ett negativt värde innebär att högre nivåer av den ena företeelsen hänger samman med lägre nivåer av den andra.

Det starkaste sambandet fanns mellan moralisk skada och utmattning. Samtidigt framhåller forskarna att de inte är samma sak. En person kan bli utmattad av hög arbetsbelastning utan att ha varit med om någon allvarlig moralisk konflikt. Moralisk skada handlar i stället om att uppleva att man brutit mot sina värderingar eller inte kunnat leva upp till sitt ansvar.

Nästan tre av tio hade förhöjda symtom

Forskarna undersökte också om frågeformuläret kunde användas för att identifiera personer vars symtom på moralisk skada påverkade deras vardag. De tog fram ett preliminärt gränsvärde och fann att 171 av de 585 deltagarna, motsvarande 29,2 procent, låg på eller över denna nivå.

Det är ett intressant resultat, men det betyder inte att nästan tre av tio anställda inom svensk sjukvård har moralisk skada. Deltagarna hade själva valt att medverka och utgjorde inte ett representativt urval av vårdpersonalen. Gränsvärdet behöver dessutom undersökas vidare innan det kan användas för mer allmänna bedömningar.

Studiens viktigaste resultat är därför inte hur vanligt moralisk skada är i svensk sjukvård, utan att forskarna har utvecklat ett svenskt frågeformulär som verkar fungera för att undersöka fenomenet. Det kan användas i framtida forskning om hur vårdpersonal påverkas psykiskt av situationer där de upplever att de inte har kunnat handla i enlighet med sina professionella och moraliska övertygelser.

Författarnas diskussion och slutsatser

Forskarna konstaterar att moralisk skada är något annat än vanlig arbetsrelaterad stress och utmattning. Det handlar inte bara om att ha för mycket att göra, utan också om den psykiska belastningen av att uppleva att man svikit sina egna värderingar eller inte kunnat leva upp till sitt professionella ansvar.

De framhåller att känslor av skuld och skam verkar vara centrala för moralisk skada även i Sverige. Däremot fungerade frågor om religiösa upplevelser sämre, något forskarna diskuterar mot bakgrund av att Sverige är ett relativt sekulariserat samhälle.

Studiens viktigaste bidrag är att forskarna nu har tagit fram ett svenskt frågeformulär som kan användas för att undersöka moralisk skada inom sjukvården. De efterlyser mer forskning om hur fenomenet utvecklas och vilka arbetsförhållanden som ligger bakom.

Det här är den fjärde forskningssamanfattningen av vårdsektorn. Läs gärna övriga tre:
– Ny svensk forskning: Vårdpersonalens arbetsmiljö påverkar möjligheterna att ge god vård – utmattning värsta boven!
– Ny forskning: Administrationen i svensk sjukvård växer betydligt snabbare än vårdpersonalen
– Ny forskning: Prestationsbaserad ersättning ger läkare fler onödiga arbetsuppgifter och sämre förutsättningar att ge god vård

– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.  

– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter 
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera 
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser. 
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö 
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor 
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
– Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden
– Forskning om att byta sida: När lärarfackets kompetens blir skolbolagens tillgång – extra problematiskt inför en avgörande avtalsrörelse
– Staten ger till undervisning, och tar tillbaka i hyra – Offentliga fastighetsbolags vinstkrav pressar universitetens ekonomi
– Forskningssammanställning och egen granskning: Är det skolorna med ”fel” elever som skolkoncernerna lägger ner?
– Ny svensk forskning: Vårdpersonalens arbetsmiljö påverkar möjligheterna att ge god vård – utmattning värsta boven!
– Ny forskning: Administrationen i svensk sjukvård växer betydligt snabbare än vårdpersonalen
– Ny forskning: Prestationsbaserad ersättning ger läkare fler onödiga arbetsuppgifter och sämre förutsättningar att ge god vård

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje söndag.

Eller i alla fall de flesta söndagar.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Exempel på tidigare veckobrev:

12 oktober 2025: Marknaden litar inte på regeringen
15 september 2025: 24000 broschyrer och en folkrörelse