Vi har tidigare sammanfattat ny svensk forskning om moralisk skada inom sjukvården. Studien visade att vårdpersonal som upplever att de inte kan leva upp till sina moraliska och professionella värderingar oftare rapporterar utmattning, ångest och depression.
Nu går vi vidare med en annan svensk studie som undersöker moralisk stress inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
I februari 2025 publicerade Nora Eder, Kristin Nordenberg, Niklas Långström, Alexander Rozental och Astrid Moell studien Moral distress among inpatient child and adolescent psychiatry staff i tidskriften Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health.
Moralisk stress uppstår när anställda vet eller anser hur de borde agera, men hindras från att göra det. Inom barnpsykiatrin kan det exempelvis handla om att inte kunna ge ett svårt sjukt barn den vård som personalen anser behövs. Forskarna konstaterar att moralisk stress kan hänga samman med utmattning och personalflykt, men att det finns relativt lite forskning om problemet inom barnpsykiatrin.
Studiens syfte
Forskarna ville undersöka hur mycket moralisk stress personal inom barnpsykiatrin upplever, vilka arbetsförhållanden som hänger samman med stressen och om den påverkar viljan att stanna på arbetsplatsen.
Studien bygger på en enkät från 2023 där 106 anställda inom svensk barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård deltog. Bland deltagarna fanns läkare, sjuksköterskor, skötare och andra behandlare. Drygt hälften besvarade också öppna frågor om sina erfarenheter.
Studiens huvudsakliga resultat
Forskarna fann höga nivåer av moralisk stress bland personalen. Läkarna rapporterade mest moralisk stress, medan yngre och mindre erfarna medarbetare generellt var mer utsatta än äldre och mer erfarna.
Ett av de tydligaste resultaten var sambandet mellan moralisk stress och arbetsmiljön. Personal som upplevde hög arbetsbelastning och bristande stöd från kollegor rapporterade betydligt mer moralisk stress.
Personalen hinner inte ge den vård de anser behövs
I de öppna svaren beskrev personalen hur bristen på tid, vårdplatser och erfarna medarbetare gjorde det svårt att ge god vård. Akuta situationer behövde prioriteras medan annan viktig behandling fick vänta.
Flera anställda berättade att de ibland tvingades ge vård som de själva inte trodde på. Det kunde handla om behandling som inte följde deras professionella bedömningar eller om patienter som inte fick tillräckligt med tid och stöd.
Personalen beskrev också hur hög personalomsättning förvärrade situationen. När erfarna kollegor slutade ökade arbetsbelastningen för dem som var kvar. Övertidsarbete blev vanligare och möjligheterna till återhämtning försämrades.
Mer än hälften hade övervägt att lämna arbetet
Ett särskilt allvarligt resultat var sambandet mellan moralisk stress och tankar på att säga upp sig. Mer än hälften av deltagarna uppgav att de regelbundet hade övervägt att byta arbete. De som ofta funderade på att sluta rapporterade betydligt högre moralisk stress än de som inte gjorde det.
Det pekar på en möjlig ond cirkel: när personalen inte kan ge den vård de anser nödvändig ökar den moraliska stressen. Fler kan då vilja lämna arbetsplatsen, vilket riskerar att förvärra personalbristen och öka belastningen på dem som stannar.
Tvångsåtgärder skapar etiska konflikter
Forskarna fann också att tvångsåtgärder kunde skapa stark moralisk stress. Det handlade exempelvis om fastspänning eller sondmatning av svårt sjuka patienter med ätstörningar. Personalen beskrev känslor av skuld, maktlöshet och tvivel efter sådana situationer. Särskilt svårt var det när anställda upplevde att tvånget hade kunnat undvikas genom bättre vård eller andra arbetsförhållanden.
Samtidigt ansåg flera deltagare att tvång ibland var nödvändigt för att skydda patienterna. De som hade en mer accepterande inställning till tvångsåtgärder rapporterade generellt mindre moralisk stress.
Författarnas diskussion och slutsatser
Forskarna konstaterar att den moraliska stressen var hög jämfört med flera tidigare undersökningar inom sjukvården, även jämfört med svensk vuxenpsykiatri. De lyfter särskilt fram personalbrist, hög arbetsbelastning, bristande stöd och konflikter kring behandlingsbeslut som viktiga problem. Att läkare rapporterade högst moralisk stress kan enligt forskarna hänga samman med deras stora ansvar för svåra beslut.
Forskarna betonar att lösningarna inte enbart handlar om att göra personalen bättre på att hantera stress. Arbetsmiljön behöver förbättras genom tillräckliga resurser, rimligare arbetsbelastning och bättre stöd till personalen, särskilt yngre och mindre erfarna medarbetare. De varnar också för att hög personalomsättning kan skapa en negativ utveckling där arbetsmiljön försämras ytterligare för de anställda som stannar kvar.
Studien visar samband och kan inte säkert fastställa vad som orsakar den moraliska stressen.
Det här är den femte forskningssamanfattningen av vårdsektorn. Läs gärna de andra fyra:
– Ny svensk forskning: Vårdpersonalens arbetsmiljö påverkar möjligheterna att ge god vård – utmattning värsta boven!
– Ny forskning: Administrationen i svensk sjukvård växer betydligt snabbare än vårdpersonalen
– Ny forskning: Prestationsbaserad ersättning ger läkare fler onödiga arbetsuppgifter och sämre förutsättningar att ge god vård
– Ny forskning: När vårdpersonal inte kan följa sitt samvete kan det skada hälsan – ”moralisk skada” har starka samband med utmattning
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
– Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden
– Forskning om att byta sida: När lärarfackets kompetens blir skolbolagens tillgång – extra problematiskt inför en avgörande avtalsrörelse
– Staten ger till undervisning, och tar tillbaka i hyra – Offentliga fastighetsbolags vinstkrav pressar universitetens ekonomi
– Forskningssammanställning och egen granskning: Är det skolorna med ”fel” elever som skolkoncernerna lägger ner?
– Ny svensk forskning: Vårdpersonalens arbetsmiljö påverkar möjligheterna att ge god vård – utmattning värsta boven!
– Ny forskning: Administrationen i svensk sjukvård växer betydligt snabbare än vårdpersonalen
– Ny forskning: Prestationsbaserad ersättning ger läkare fler onödiga arbetsuppgifter och sämre förutsättningar att ge god vård
Ny forskning: När vårdpersonal inte kan följa sitt samvete kan det skada hälsan – ”moralisk skada” har starka samband med utmattning

