Igår presenterade finansministern en vårbudget som innehöll 45 miljarder i nya satsningar på att ta Sverige igenom coronakrisen. Jag tänker nu skriva en kommentar till statsbudgeten, sådär som duktiga opinionsbildare ska göra, men min poäng är att välfärden är mindre beroende av statsbudgeten än vad du kanske har trott.
Genom hela pandemin har det varit ett starkt fokus på just att staten ska skjuta till pengar till olika aktörer. Helt rätt såklart. Men en hel del av de pengar som staten skjutit till för att kommuner och regioner ska klara sig, verkar inte ha kommit till användning där de behövs bäst. Vi har tidigare skrivit om att region Stockholm har nästan 6 miljarder kronor över efter 2020. Nu har SCB räknat ihop hur det ser ut totalt sett i landet. Kommunerna och regionerna i Sverige gjorde ett sammanlagt överskott på 51,5 miljarder kronor 2020.
Det är nästan dubbelt så mycket som året innan. Men även 2019 gick kommuner och regioner plus — med 27,5 miljarder kronor. Inte kattskit det heller. 27,5 miljarder kronor räcker till ungefär 40 000 heltidsanställda. 51,5 miljarder kronor till uppåt 75 000 heltidsanställda.
Överskott i kommuner och regioner är i själva verket det normala. Vi får gå tillbaka ända till 1998 för att hitta ett år då Sveriges kommuner totalt sett gjorde ett underskott, det vill säga betalade mer för välfärden än de fick in i skatter, avgifter och bidrag. För regionerna händer det lite oftare – senast 2013. Så vi har haft sju raka år av överskott både i kommuner och regioner.
Vart tar dessa överskott vägen? De läggs ihop år efter år och och kallas för ”eget kapital” i årsredovisningarna från kommuner och regioner. De år som det blir underskott minskar det egna kapitalet. Det här har blivit betydande summor under åren: Det samlade egna kapitalet i kommunsektorn är 611 miljarder vid utgången av 2020*. Beloppen skiljer väldigt mycket mellan olika kommuner och regioner, men alla 290 kommuner och 20 av 21 regioner har ett positivt eget kapital. (Enda undantaget är Region Jämtland Härjedalen. Styrkekramar till er!)
I företagsvärlden är eget kapital de pengar som ägarna skulle kunna ta ut ur företaget, om de vill. Men hur är det i den offentliga sektorn? Kan man aldrig någonsin få hämta pengar ur de här ladorna? Jo, det finns två sätt, enligt Kommunallagen:
Nu undrar du kanske vad en resultatutjämningsreserv är för något.
Jo, resultatutjämningsreserven är en pryl som regeringen Reinfeldt införde för att ge kommuner och regioner möjlighet att spara pengar som kan vara bra att ha ifall det till exempel inträffar en kris. Tanken var att tillfälliga kriser inte skulle leda till att kommuner och regioner behövde skära ner i verksamheten:
Utvecklingen av skatteunderlaget varierar mellan åren och det faktiska
Proposition 2011/12:172, Kommunala resultatutjämningsreserver, sid 12
utfallet kan avvika betydligt från de budgeterade intäkterna. De
kommuner och landsting som saknar en ekonomisk buffert har ofta svårt
att hantera en tillfällig nedgång i ekonomin utan att vidta omedelbara
åtgärder och i vissa fall behöva säga upp personal.
Det är frivilligt att ha en resultatutjämningsreserv. 170 kommuner och 9 regioner har det, enligt SCB:s statistik. I resultatutjämningsreserverna finns just nu 25 miljarder kronor*. Pengar som är planerade att komma till pass just när det behövs som mest. Om kommuner och regioner bedömer att ekonomin kommer att vara svackig närmsta åren på grund av pandemin, så kan de plocka fram dem.
Men även om man inte har lagt undan pengar i en särskild resultatutjämningsreserv, så är det alltså tillåtet för kommuner och regioner att lägga en budget med underskott. Om det finns synnerliga skäl.
Och därmed är vi tillbaka i det vi på Balans egentligen bryr oss om, nämligen att välfärdens anställda ska ha en okej arbetsmiljö. En som är i enlighet med arbetsmiljölagen. En arbetsmiljö där krav och resurser är i balans.
Covidpandemin har varit en extrem belastning på de anställda i kommuner och regioner. Omsorgens, vårdens, och skolans personal behöver återhämtning. Att ge dem återhämtning är att följa arbetsmiljölagen, men det kostar pengar. Det finns synnerliga skäl att använda kommunallagens skrivning om synnerliga skäl! Och det finns 611 miljarder totalt, utspritt på olika kommuner och regioner, att använda för just detta. Utan att Magdalena Andersson och hennes januarikompisar behöver göra ett dugg.
Två nördiga sidospår
En intressant debatt bland ekonomi-kidsen just nu handlar om underskott, statsskulder, inflation och andra goa grejer utifrån vad gamla ekonomer som Keynes och nutida ekonomer som Kelton tänker. Det här inlägget handlar inte om det. Om Kelton har rätt — se henne i Rapport igår — så skulle staten förmodligen kunna betala återhämtningen. Den poäng jag vill göra i det här inlägget är att kommuner och regioner OCKSÅ kan betala återhämtningen. Oavsett hur stor statsskuld du tycker känns okej, så kan kommuner och regioner vara goda arbetsgivare åt sina medarbetare.
En mycket mindre intressant grej är den invändning som några kanske sitter med nu: ”det vore oseriöst och farligt att lägga 611 miljarder på att anställa folk för att avlasta välfärden, var skulle man ens hitta så många att anställa?” Ja, det vore oseriöst, så gör inte det och lägg inte mer tid på den invändningen. För det vore precis lika oseriöst att låtsas som om välfärdens medarbetare kan återhämta sig automagiskt, utan att någon tar ansvar för det. Det seriösa vore att använda 1, 2 eller 50 miljarder på noga genomtänkta åtgärder under ett antal år framöver, som ger välfärdens anställda tid att komma igen efter ett (eller två eller tre) år av överarbete.
Vi sammanfattar
I det här inlägget har vi visat att det finns pengar att använda till att ge välfärdens anställda återhämtning efter coronapandemin. Vi har också visat på att det finns stöd i lagen för att göra det.
Det som behövs är politisk vilja, och en bra plan för att skapa mer luft i organisationerna i säg två år. Politisk vilja finns i kommun- och regionfullmäktige. Förmåga att göra upp planer finns på förvaltningarna.
Det är bara att sätta igång! Hej ekonomichefer, kommundirektörer och regionstyrelseledamöter. Sätt upp punkten ”återhämtning för anställda – brainstorma plan” på nästa möte för budgetberedningsmöte. Hej förtroendevalda i fullmäktige runt om i landet! Fundera lite på vad jag skrivit här och ta upp det i din grupp. Ställ en fråga på nästa fullmäktigemöte. Följ arbetsmiljölagen och återskapa balans mellan krav och resurser för medarbetarna. You can do it!
* Kommunernas egna kapital är 524 miljarder, varav 20 är avsatta till resultatutjämningsreserv. Regionernas egna kapital är 87 miljarder varav 5 är avsatta till resultatutjämningsreserv. 524 + 87 = 611, 20 + 5 = 25.