Hur mycket är hundra miljarder på ett år? Ungefär två procent av Sveriges BNP. Det är betydligt mer än vad svenska staten lägger på försvaret (72 miljarder), lite mer än dubbelt av allt vårt internationella bistånd (47 miljarder) eller tre gånger vad alla Sveriges sjuka får i sjukpenning (32 miljarder). Det är jättemycket pengar helt enkelt. Och det är också vad det kostar att driva region Stockholm i ett år – sjukvård, kollektivtrafik och lite annat smått och gott för Stockholms läns invånare.
Budgeten för region Stockholm spelar roll, helt enkelt. Här jobbar också 45 000 medarbetare, vars arbetsmiljö är beroende av att det råder balans mellan krav och resurser. Budgeten fördelar resurs-biten av den balans-ekvationen, så låt oss fundera lite på den.
P4 Stockholm anordnade en regionpolitisk debatt om vården i region Stockholm förra veckan. Hit kom politiker från alla partier som ingår i regionpolitiken och diskuterade utifrån frågor både från redaktionen och från allmänheten. Helt föredömlig lokaljournalistik! (Tidigare har de sänt en debatt om kollektivtrafiken också.) Jag lyssnade, och studsade till på några saker. I det här inlägget vill jag göra tre poänger om ekonomin i region Stockholm och hur politikerna just nu förhåller sig till den. Syftet är att du som är en liten smula intresserad av region Stockholm (t ex för att du jobbar där), men som inte känner dig jättesäker på ekonomifrågor, ska få ett underlag för att tänka vidare själv.
Jag kommer att göra tre poänger:
- Region Stockholm har pengar.
- För lite av regionens pengar styrs till att få till en god arbetsmiljö i vården, och det gör det svårare att få personal att stanna där.
- Den styrande majoriteten antyder att de ska ändra på #2, men de fattar inte beslut som leder åt det hållet.
Av de här tre poängerna följer slutsatsen att arbetsmiljön i vården i region Stockholm är sämre än den behöver vara, och politikerna vilseleder väljarna om att de håller på att ordna upp det.
Det är en allvarlig anklagelse. Vi tar det en punkt i taget så kan du se om du håller med eller inte!
1 – REGION STOCKHOLM HAR PENGAR
När region Stockholm offentliggjorde sin årsredovisning för 2020 blev det uppenbart att pandemiåret 2020 har fyllt på regionens lador. 5,8 miljarder i överskott blev det. 5,8 miljarder på en budget på 100 miljarder – om regionen hade varit ett företag så skulle vi ha pratat om en vinst på runt 6 procent. Tjusigt. Men regionen är inte ett företag, och överskott är inte vinst. Överskott är bara pengar som inte har använts till verksamhet det året. Det finns en slags norm att kommuner och regioner ska försöka gå med 1 – 2 procents överskott. 6 procent i överskott är aldrig meningen. Det var så kallade ”engångseffekter”, dels statsbidrag för coronakostnader som tydligen var större än de faktiska merkostnaderna, dels pengar för att man sålt fastigheter och dels en omräkning av pensionskostnader.
Men region Stockholm brukar göra överskott. På sidan 2 i sin delårsrapport för 2020 beskriver man det som något att vara stolt över:
Ekonomi i balans
Region Stockholm har redovisat ett positivt resultat sedan 2007. Det gör Region Stockholm unik i Sverige som den enda region som inte gått med underskott. Dessutom är Region Stockholm den enda regionen i Sverige som inte höjt skatten under denna period. Genom överskott och ordning och reda i ekonomin har Regionen byggt skyddsvallar för att hantera extraordinära situationer och klara viktiga långsiktiga åtaganden mot länets invånare inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.
Region Stockholm är helt enkelt bäst i landet på att göra ekonomiska överskott. Under åren har man byggt upp hela 19 miljarder kronor i samlade överskott (kallas ”eget kapital” i årsredovisningar). Dessa 19 miljarder beskrivs i stycket ovan som ”skyddsvallar för att hantera extraordinära situationer”.
Ja, så kan det ju vara. Men då måste man också faktiskt hantera de extraordinära situationerna. Och då räcker det inte med att ha pengar på banken, även om det är en bra start.
Region Stockholm har pengar! Drygt 100 miljarder kommer in varje år, knappt 100 miljarder rullar ut. 19 miljarder ligger som en skyddsvall på banken, och den vallen har byggts på varje år de senaste 14 åren. Inklusive pandemiåret 2020.
2 – FÖR LITE AV REGIONENS PENGAR STYRS TILL ATT FÅ EN GOD ARBETSMILJÖ I VÅRDEN, OCH DET GÖR DET SVÅRARE ATT FÅ PERSONAL ATT STANNA DÄR.
Det finns (minst) två sätt att tänka på hur en verksamhet får pengar (resurser) och matchar dem mot vad den ska göra (krav). Ett sätt är att tänka på hur mycket pengar som finns att använda just nu, eller för ett visst år. Ett annat sätt är att se hur kraven och resurserna förändras från år till år. Båda sätten behövs. Här på Balans intresserar vi oss oftast för sätt nummer två. Vår utgångspunkt är att: om vi antar att krav och resurser från början var i en rimlig balans – hänger de med varandra över tid?
Annorlunda uttryckt: För att de chefer som leder vården runtom i region Stockholm ska ha möjlighet att ordna en arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser för sina medarbetare, så behöver de ha en budget som ger dem förutsättningarna för det. Att ha lika många anställda kostar lite mer i år än förra året, eftersom löner ökar. Om arbetsbelastningen ska hållas konstant, behöver det gå att kalibrera hur mycket vård som ska ges med hur många anställda man har och med hur mycket pengar man har till löner.
Självklart? Kanske, kanske inte. Vi går vidare i alla fall.
En ekonomistyrning som ger förutsättningar för bra arbetsmiljö fungerar alltså förmodligen så att den styr pengar just till personalkostnader. Man ska vara varsam med skattemedel och inte slösa dem på onödig utrustning. Hur ser då pengaflödena ut inom region Stockholm? Vilka typer av kostnader ska få öka?
Inom hälso- och sjukvården kostade det mesta mer än budgeterat under 2020. Om man jämför hur regionen hade tänkt sig att styra pengarna, och vad de faktiskt la pengar på, är det alltså skillnader. Det finns redovisat på sidan 29 i delårsrapporten.
Personalkostnader – alltså löner för egen personal – kostade 3,5 procent mer än planerat för 2020. Köpt vård – som till största del handlar om löner för personal som är anställda hos privata vårdgivare – kostade 5 procent mer än planerat. Och övriga kostnader, som kan vara just lite vad som helst, kostade hela 12 procent mer än planerat. 2,5 miljarder mer än vad regionen hade tänkt sig gick till … ”övrigt”. Vad är det? Inte vet jag.
Med detta i bakhuvudet kollade jag upp hur regionen har tänkt inför det här året, 2021. På sida 63 i regionens budget finns det här lilla textstycket, som är vansinnigt mycket mer intressant än det låter:
Verksamhetens kostnader
Kostnaderna för egen och inhyrd personal förväntas öka med 2,3 procent under 2021 jämfört med budget 2020. I genomsnitt ökade personalkostnaderna med 4,8 procent per år 2016-2019. För att få en långsiktigt hållbar ekonomi 2021 och framåt är det av stor vikt att personalresurserna används på ett effektivt sätt och att användning av resurser sker med fokus på att uppnå en god verksamhet för länets invånare.
Kostnaderna för personal förväntas öka med 2,3 procent 2021 jämfört med budget 2020. Jaha! Men vi vet ju att 2020 inte blev som det var budgeterat. Vi vet att de faktiska kostnaderna för vårdpersonal blev 3,5 procent högre än i budget 2020. Om budget 2021 bara ökas med 2,3 procent, när verkligheten var att det behövdes 3,5 procent mer än budget förra året, då är ju 2,3 procent en nedskärning. Inte en ökning. Genom att jämföra med budget istället för med verkligheten så beskriver texten en nedskärning som en ökning. Raffinerat!
Jag kommer osökt att tänka på den där låten där Laleh sjunger ”allting verkar mycket bra, men det var inte så det var”. Bra låt. 2,3 procents ökning är en nedskärning.
2,3 procent gäller förresten regionen som helhet. Vet ni hur stor ökning regionens sjukhus får? 1,5 procent! Det står på sidan 79 i budgeten.
9. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdras att höja den sammantagna prisuppräkningen inom ramen för sjukhusavtalen för de regionägda akutsjukhusen med 1,5 procent.
När vi gradvis zoomar in från regionens plan i allmänhet, till verkligheten i vården och för personalkostnader, och sedan till akutsjukhusen, ser vi alltså att resurstillförseln blir stramare och stramare. På kliniknivå blir det hela riktigt bakvänt och leder till att personalen i akut vård själva ska komma på hur de ska jobba mer och billigare. Läkaren Kristin Wennmo Zuk beskriver det på Facebook:
Kvinnokliniken ligger plötsligt 88 miljoner minus … varenda läkarmöte handlar om hur vi ska spara pengar.
Det här är bisarrt. Läkarmöten ska handla om vård och om patienter. De ska inte handla om att spara pengar i en region som har 19 miljarder på banken. Det skulle vara tokroligt om det inte var för att det handlade om sjuka och skadade människor, och om vårdpersonal som försöker hjälpa dem.
Idag rapporterade P4 att en del av Kvinnoklinikens minus beror på att de har fakturerat mer än de skulle, och att de pengarna nu ska betalas tillbaka. För att klara av det sägs fem läkare upp. Men … Kvinnokliniken behövde uppenbarligen de där pengarna för att bedriva sin vård förra året? Var det för hög kvalitet på vården eller för lite pengar avsatt för att bedriva vården? Jag tror på det senare, men det kommer nog att diskuteras vidare.
3 – DET HÄR ÄR INTE PÅ VÄG ATT ÄNDRAS, ÄVEN OM POLITIKER SÄGER DET. FÖR RETORIK OCH POLITIK HÄNGER INTE IHOP.
I P4-debatten gjorde samtliga politiker sitt bästa för att förklara att de visst styr regionen på ett sätt som gör att vården och arbetsmiljön kommer att utvecklas finfint.
10 minuter in i debatten säger till exempel Lars Rådén, moderat och vice ordförande för regionstyrelsen, att överskottet på 5,8 miljarder ”kommer i mångt och mycket användas för att stärka upp vården och kunna beta av vårdskulden”. Det låter som att pengarna ska användas i vården kommande år? Men det är inte vad som har beslutats. I bokslutskommunikén för 2020 står det att överskottet ska bli en ”avsättning till resultatutjämningsreserv” och ge ”en möjlighet att hantera kommande års lägre skatteunderlagsutveckling och uppskjutna kostnader samt minskade intäkter genererade av pandemin”. Den här ”möjligheten” används inte 2021. Det plockas inte några medel ur resultatutjämningsreserven och skickas till kvinnokliniken eller till någon annan klinik. De kommer att ligga kvar där de ligger. På banken.
Lite senare (17 minuter in) säger Desirée Pethrus, kd: ”Vi har alltid sagt att vi vill ha en rejäl satsning, vi måste se till att få mera pengar till vården.” Pethrus är ny i regionen (hon har suttit i Riksdagen), så låt oss klargöra för henne hur det fungerar: För att få mer pengar till vården krävs att den styrande majoriteten skriver in mer pengar i budgeten. Kristdemokraterna ingår i den styrande majoriteten, så … ja. Sätt igång!
Sjukvårdsuppropet, ett gräsrotsinitiativ av vårdanställda, intervjuades i P4 före debatten. De hade också tagit fasta på det här med 1,5 % i uppräkning till sjukhusen. Debattledaren plockade upp bollen och ställde frågan rakt ut – kan ni ge mer? Anna Starbrink, liberalerna, svarade 21 minuter in i debatten att: ”Vi tillför ju varje år miljardbelopp till sjukhusen, samtidigt så minskar uppdragen eftersom många fler får vård idag på andra ställen.”
Här finns det två saker att notera. Dels glider Starbrink alltså elegant över från procent till kronor. ”Miljardbelopp” låter mycket, men hon duckar helt för frågan om det är fler miljarder än förra året, och den viktigare frågan om det har blivit fler miljarder i tillräcklig takt för att kompensera för att allt blir dyrare. Om du är journalist och ställer en fråga om procent, men får svar i kronor – avbryt och be den du intervjuar att hålla sig till samma sak som du! Nu fick Starbrink ostört dra ännu en formulering som får det att låta som att vården i region Stockholm får bättre förutsättningar nästa år.
Den andra punkten vi ska titta närmare på är Starbrinks slutkläm: ”samtidigt så minskar uppdragen eftersom många fler får vård idag på andra ställen”. Jag har tjatat här om balans mellan krav och resurser. Om uppdraget för ett sjukhus minskar så innebär ju det att arbetsbördan, kraven, sänks där. Så kanske är det inte så illa ändå? För att kunna bekräfta Starbrinks uppgift plockade jag fram verksamhetsplanen för Hälso- och sjukvårdsnämnden i region Stockholm. På sidan 50 specificeras uppräkningen och uppdraget för varje akutsjukhus. Södersjukhuset, där Kristin Wennmo Zuk sitter i besparingsmöten fast hon är läkare, får en uppräkning på 0,9 procent för 2021. Oj, det är ju ännu lägre, så här måste de ju verkligen fått minskat uppdrag? Svaret hittar vi på sidan 51:
” Södersjukhuset har oförändrat uppdrag i huvudavtalet 2021 jämfört med 2020. Avtalade vårdvolymer motsvarar vårdvolymerna för 2020.” Detsamma gäller för Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus och S:t Eriks ögonsjukhus. Karolinskas uppdrag ökar. Karolinska får en högre uppräkning, men den är inte för personal utan för medicinsk-teknisk utveckling.
”Vi ska använda pengarna till att beta av vårdskulden” säger Rådén, men använder inte pengarna till att beta av vårdskulden. ”Vi måste se till att få mera pengar till vården”, säger Pethrus, men ser inte till att få mera pengar till vården. ”Uppdragen minskar”, säger Starbrink, men verksamhetsplanen säger att uppdraget är oförändrat.
Allting verkar mycket bra, men det var inte så det var. (Det var Laleh igen!)
Vi sammanfattar – för nu
Region Stockholm är Sveriges rikaste region. Ofta när vi granskar budgetar tänker vi att här har vi en organisation som skulle må bra av lite högre skatteintäkter eller ökade statsbidrag, men region Stockholm har pengar.
Vårdverksamheter i Stockholm går däremot med underskott. Det är alltså inte för att det saknas pengar i regionen, utan för att regionen inte planerar för att låta vården använda (tillräckligt mycket) pengar.
Styret i region Stockholm har, vad de än säger i P4, inga planer på att låta vården få de pengar den behöver. Tvärtom skriver de i sin budget (sid 62) att verksamheterna måste börja rätta sig efter budget:
”För att säkerställa att det budgeterade resultatet uppnås måste underskott i verksamheten åtgärdas och takten i kostnadsutvecklingen sänkas.”
Det är en inriktning som gör att arbetsmiljön i vården kommer fortsätta att vara ohållbar. Sjukvårdsuppropet kommer att fortsätta behöva varna för patientsäkerheten. Läkarna på Kvinnokliniken kommer att fortsätta ha möten om besparingar istället för om behandlingar.
Här är förslag till ny inriktning för ekonomistyrningen i region Stockholm:
”För att säkerställa att regioninvånarna får vård och att de anställda inte riskerar sin hälsa, måste budgeten räknas om och takten i budgetuppräkningarna justeras till realistiska nivåer.”
Källor för det här inlägget
Delårsrapport för 2020 https://www.sll.se/globalassets/6.-om-landstinget/ekonomi/budget/budget-2021/delarsrapport-augusti-2020.pdf
Bokslutskommuniké 2020 https://www.sll.se/globalassets/6.-om-landstinget/ekonomi/bokslut/2020/bokslutskommunike_2020.pdf
Verksamhetsplan för 2021 för Hälso- och sjukvårdsnämnden, https://www.sll.se/link/a94679da266c406f9a110ceddd0c89c4.aspx