Skolkoncernernas våldsamma expansion dränerar de kommunala skolorna på allt mer resurser och det är de kommunala skolornas elever och lärare som får betala priset. Konsultbolaget KPMG har granskat vilka effekter Internationella Engelska Skolans (IES) eventuella etablering i Karlskrona skulle ge för de kommunala skolornas ekonomi och det är ingen munter läsning. KPMG konstaterar att när elever byter från kommunens skolor till en nyöppnad koncernskola behöver de kommunala skolorna göra stora nedskärningar.
Det här beror på att det inte finns något behov av en till skola i Karlskrona så om en koncernskola öppnar uppstår tomma platser i kommunens skolor. När en elev försvinner tar eleven med sig hela skolpengen men kommunens rektorer blir bara av med kostnader som är kopplade till enskilda elever, till exempel kostnader för skolmat och läromedel. 90 % av skolans kostnader är dock lokalkostnader och lönekostnader.
Eftersom koncernskolor lockar elever från många skolor och inte bara från ett avgränsat upptagningsområde uppstår tomma stolar i årskurser och klasser på alla kommunala skolor. Det här gör det svårt för de kommunala skolornas rektorer att anpassa organisationen till ett lägre elevantal. Skolornas lokaler kostar lika mycket oavsett hur många elever som går på skolorna och lärare kostar lika mycket även om de har färre elever i klassrummen.
Det finns mängder av exempel på det här i kommunernas budgetar och konsekvensbeskrivningar. Ett uppmärksammat exempel är konsekvenserna av IES etablering i Upplands Väsby i somras. En av de kommunala skolorna blev av med intäkter på 5,8 miljoner när IES startade. 90 % av intäktsförlusten är kopplad till lokaler och lärarlöner vilket innebär ett nedskärningskrav på 5,22 miljoner för den aktuella kommunala skolan. Men lokalerna står där de står och halvfulla klassrum behöver också lärare, så enda egentliga sättet att anpassa kostnaderna till en mindre budget är att öka lärarnas arbetsbelastning och att försämra elevernas möjligheter till stöd.
På lite längre sikt kan den kommunala skolan lösa situationen genom att lägga ner en kommunal skola. Det är dock något som föräldrar och elever i de skolorna ofta motsätter sig eftersom de vill kunna gå i den kommunala skolan som ligger närmast där de bor. I Solna försöker politikerna nu lägga ner en kommunal mellan- och högstadieskola eftersom det inte finns tillräckligt elevunderlag när IES ska starta en skola i samma del av kommunen men de möts av stora och fullt rimliga protester.
Det här valet mellan nedskärningar i halvfulla kommunala skolor eller att stänga en kommunal skola kommer även politiker i Karlskrona att tvingas göra om IES startar där. Och det är inte bara i Karlskrona IES knackar på dörren utan att det finns behov av fler skolor. Exakt samma sak sker i till exempel Härryda och Partille.
Kritiken mot det svenska marknadsexperimentet handlar ofta om att pengar som går till vinst hade kunnat användas till verksamhet istället. Det stämmer såklart men ett ensidigt fokus på vinstens storlek gör att det största problemet med marknadsskolan missas. IES har en vinstmarginal på ca sex procent. Den vinst som IES kan göra på skolpengen från eleverna som lämnat den aktuella kommunala skolan i Upplands Väsby uppgår till ca 348 000 kr (5,8 miljoner * 0,06) per år men kvalitetsminskningen för den kommunala skolan blir hela 5,22 miljoner.
Försvarare av marknadsskolan försöker att rättfärdiga det oreglerade vinstuttaget i skolan med att aktiebolagens vinster är obetydliga i jämförelse med den totala kostnaden för svenska skola. Skolkoncernernas vinster utgör dock bara toppen av isberget. Den stora förlusten för samhället uppstår ute i de kommunala skolorna som en konsekvens av den världsunika svenska skolpengsmodellen.
Vi behöver stoppa koncernskolornas expansion och vi behöver göra det så snart det är praktiskt möjligt. Inte främst för att resurser försvinner till vinst utan för att aktiebolagens incitament att växa ger upphov till enorma nedskärningar i kommunens skolor.
Marcus Larsson – Tankesmedjan Balans