Jag är en stor fan av offentlig statistik, men varje gång jag använder statistisk data måste jag påminna mig om att statistik inte är detsamma som fullständig sanning. Det finns alltid olika sätt att mäta och olika sätt att tolka statistik. Samma data kan användas för att försvara helt olika ståndpunkter beroende på hur man använder den. Det gäller att vara så ärlig man kan med det. Men det är svårt att vara helt ärlig för då mister den egna tesen ofta lite av sin tyngd.
Självklart gör även jag mig skyldig till att använda statistiska data på ett sätt som förstärker min egen åsikt och försvagar mina motståndares argumentation. Det finns nog inte någon debattör som helt väljer bort knepet att använda statistik till egen fördel men inte till egen nackdel.
För några veckor sedan publicerade Göteborgs-Posten en artikel om effektiviteten i Göteborgs kommunala grundskolor som bygger på en undersökning av effektivitetsindex, gjord av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Enligt RKA:s undersökning är Göteborgs kommunala grundskola minst effektiv i hela landet eftersom den kostar mycket men deras elever presterar låga resultat.
Journalisten på GP jämför Göteborgs effektivitet med Malmös effektivitet och konstaterar att Malmös effektivitet har ökat de senaste åren medan Göteborgs effektivitet har minskat. Eftersom jag är intresserad av statistik och av begreppet ”effektivitet” ringde jag upp en väldigt trevlig medarbetare på RKA för att prata om hur deras undersökning gått till. Det här inlägget baseras på vårt samtal och skrivs för att komplettera Göteborgs-Postens artikel med ett annat perspektiv på skolans resurser: att det är viktigt att vara tydlig med VILKA resurser man jämför.
Skolkostnader Göteborg vs Malmö (länk till samtliga diagram som används i resonemanget nedan)
RKA använder sig av den totala kostnaden för kommunal grundskola/elev för att beskriva kommunernas kostnad. 2023 kostade en genomsnittlig elev i Göteborgs kommunala grundskola 143 091 kronor och en genomsnittlig elev i Malmös kommunala grundskola 129 666 kronor. Det skiljer alltså 13 425 kronor mellan snittkostnaden per elev i Göteborg och Malmö, dvs en hel del pengar.
Total kostnad per elev är inte ett orimligt nyckeltal om man vill jämföra skattebetalarnas kostnad för skola mellan olika kommuner. Det är dock inte ett lika bra nyckeltal om man vill jämföra hur mycket resurser lärare och rektorer har till sitt förfogande. För en sådan jämförelse bör man istället använda det nyckeltal som beskriver kostnaden för undervisning (kostnad för lärare och annan pedagogisk personal) och eventuella extraresurser som ligger utanför grundskolepengen.
I Göteborgs kommunala grundskola kostade undervisningen 80 911 kronor per elev år 2023. I Malmö var kostnaden för motsvarande verksamhet 81 596 kronor, det vill säga 685 kronor mer än i Göteborg. Det är alltså andra kostnader än dem för att anställa lärare som gör att den totala kostnaden är högre i Göteborg än i Malmö. Vilka dessa kostnader är syns till stor del i nyckeltalen ”övriga kostnader” och ”kostnader för lokaler”.
Nyckeltalet övriga kostnader beskriver kostnaden för till exempel skolförvaltning och andra over-headkostnader. Göteborgs övriga kostnader per genomsnittlig grundskoleelev uppgick till 17 993 kronor medan motsvarande kostnad i Malmö stannade på 8 875 kr, 9 118 kronor mindre än i Göteborg.
I Göteborg kostade lokalerna i snitt 28 393 kronor per grundskoleelev och i Malmö kostade lokalerna i snitt 25 058 kronor. Lokalkostnaden i Malmö är 3 395 kronor lägre än i Göteborg. Göteborg lägger således totalt 12 513 kronor mer än Malmö på lokaler och övriga kostnader. Det här är resurser som Göteborgs lärare och rektorer aldrig ser röken av (de får däremot 1 515 kronor mer än Malmös rektorer för att betala för elevhälsa).
Den största intäkten för grundskolerektorer är skolpengen för grundskolan men låg- och mellanstadieskolor får även en fritidspeng som läggs till skolornas totala intäkter. I Göteborg kostar fritidshemmens personal i snitt 29 071 kronor per elev medan personalen i Malmö kostar i snitt 34 339 kronor per elev. De Malmörektorer som driver fritidshem får således 5 268 kronor mer än sina kollegor i Göteborg, pengar som rektorerna i Malmö kan – men inte måste – lägga på fritidshemmet.
Reflektion
Först och främst ska man alltid ta den här sortens nyckeltal med en nypa salt. Det är inte säkert att Göteborg och Malmö fördelar sina kostnader för de olika kostnadsposterna på exakt samma sätt. Göteborg kanske anser att en viss kostnadspost är en övrig kostnad medan Malmö anser att samma kostnadspost ska räknas som kostnad för undervisning.
Skillnaden mellan hur mycket pengar som Göteborg och Malmö redovisar i total kostnad och kostnad för undervisning är dock väldigt stor. Den blir ännu större om man lägger till kostnaden för personal i fritidshemmet.
Jag är tveksam till hela idén om att mäta olika skolkommuners effektivitet eftersom det finns många osäkra och omätbara variabler inom utbildningssektorn, men jag ställer mig ändå frågan hur de höga förvaltningskostnaderna och höga kostnader för lokaler påverkar den uppmätta effektiviteten i Göteborgs grundskola.
Journalister på Göteborgsposten är inte debattörer och jag påstår verkligen inte att de har en agenda som innebär att de aktivt väljer ut viss statistik som inte ger en rättvisande bild. Men det här är ett intressant exempel på att statistik kan tolkas – medvetet eller omedvetet – på olika sätt.
Om jag varit journalist på Göteborgs-Posten, eller politiker i Göteborg, är det i de höga förvaltnings- och lokalkostnaderna som jag hade börjat försöka förstå RKA:s undersökning, om inte annat av respekt för Göteborgs lärare och rektorer. Det vore dumt om skattebetalarna i Göteborg dömer Göteborgsskolornas prestation enbart utifrån nyckeltalet ”total kostnad”, när en så stor del av den totala kostnaden går till annat än undervisning.
Hur kan politikerna se till att mer resurser går till att anställa lärare och mindre till andra saker? Det är den intressanta frågan.