Under vintern kommer vi att granska samtliga kommuners skolbudgetar för att belysa omfattningen av nedskärningar på förskolan och skolan runt om i landet. Vi betar tålmodigt av län efter län och börjar med kommunerna i Uppsala län.
Metod
Vår utgångspunkt för att avgöra om en kommun skär ner på förskolan och skolan är att:
* budgeten för pris- och löneökningar inte räknas upp med minst 2,7 %, vilket är Sveriges Kommuner och Landstings nuvarande bedömning av kostnadsökningarna 2020.
* det finns generellt effektiviseringskrav på förskolan och skolan.
* budget inte räknas upp fullt ut för kända volymökningar.
Olika kommuner redogör olika ingående för de här förändringarna i sina skolbudgetar. Ibland har vi bara kommunfullmäktiges övergripande budget att tillgå och då blir vår granskning övergripande, ibland kan vi redogöra förändringar på väldigt detaljerad nivå.
Det är viktigt att poängtera att vi inte kommer med något facit på hur det faktiskt ser ut ute i kommunernas förskolor och skolor. Vi skapar oss en bild av vad som står i offentliga budgethandlingar och berättar om den. Den bilden skiljer sig ibland mot det som sedan sker i verkligheten.
Om du hittar något fel i någon av granskningarna, tveka inte att maila smedjan@tankesmedjanbalans.se så tittar vi på det och rättar till ifall vi ser att vi hamnat snett någonstans.
Efter hand kommer de kommuner vi granskat att läggas in i Skolnedskärningskartan 2020.
Enköping
Vid varje granskning av nytt län kommer vi att välja ut någon eller några kommuner som vi beskriver lite mer ingående, så att ni som läser kan få en fördjupad inblick i förskolornas och skolornas ekonomiska läge.Här kan du läsa Enköpings kommun budget för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2020. Det finns ett generellt effektiviseringskrav på 31,7 miljoner kronor vilket innebär en nedskärning med 2,6 % av budgeten.
Nedskärningarna drabbar de olika skolformerna i Enköpings kommun på följande sätt.
Nedskärningarna drabbar de olika verksamheterna lite olika hårt. Värst drabbas fritids med en minskning av skolpengen med 3,3 % vilket ska jämföras med SKL:s rekommendation att öka budget med 2,7 %. Det blir alltså en nedskärning med 6 % för fritids i Enköping. Nedskärningen på förskolan blir 1,9 % (2,7 % – 0,8 %) och 1,6 % (2,7 % – 1,1 %) för grundskolan.
Något saknas (troligen lokalkostnad) i kommunens beräkning av hur gymnasieskolans prislista för olika programmen förändras 2020 jämfört med 2019 så den går inte att använda (orimliga nedskärningar på ca 25 %) Enligt beslutet om internkommunal ersättning för elever som bor i Enköping men läser på gymnasieskolor i andra kommunen kommer det ske nedskärningar på mellan 4,4 % och 7,6 %. Det här är siffror vi egentligen skulle vilja få bekräftade innan vi drar några slutsatser eftersom det skulle innebära nedskärning på över 10 % för de värst drabbade programmen.
De omfattande nedskärningarna på förskolan och skolan i Enköping tänker sig politikerna att medarbetarna ska klara av genom effektivisering av verksamheten. Det ska alltså inte drabba kvaliteten utan bara kosta mindre. Nya arbetssätt och arbetsmetoder. Nya sätt att tänka. Omställning.
Precis som i många andra kommuner är det digitaliseringen som ger möjlighet till de här nya sätten, metoderna och formerna. Bland annat ska distansundervisning möjliggöra att ”fler elever deltar i undervisning som görs av samma lärare”. Man ser också möjligheter i att Skolverket börjat fundera över att luckra upp reglerna för fjärrundervisning.
När förvaltningen räknat på hur det nedskärningskravet samt andra förändringar påverkar skolpengen för nästa år blir det hårda bud för rektorerna. I Heby får fritidshemmet ta värsta smällen med kraftig sänkt ersättning. Även grundskolan 4 – 6 får betydande nedskärningar.
Håbo
Politikerna i Håbo kallar sin budget ”förändrat arbetssätt – en budget för Håbos framtid”. Det är viktigt att invånarna är säkra på att varje skattekrona används effektivt och då gäller det att ändra arbetssätt.
Det tycks dock finnas gott om resurser i Håbo eftersom majoriteten går fram med en skattesänkning.
Men den skattesänkningen möjliggörs genom ett saftigt effektiviseringskrav på hela kommunens verksamhet med 20 miljoner kronor.
Löneökningarna kompenseras med mellan 2 och 2,3 % där ekonomerna beordras att räkna på två procent. En nedskärning med 0,7 % (2,7 % – 2,0 %) av budget.
För barn- och utbildningsnämnden innebär effektiviseringskravet 1,26 % plus 2,625 miljoner.
Men efter att de pengarna dragits från budget får nämnden tillbaka drygt 10 miljoner. När vi räknar på det blir sluteffekten av budgeten för förskolan och skolan nedskärning med de 0,7 % som saknades för att komma upp i SKL:s rekommendation att öka budget med 2,7 % för pris- och löneökningar.
Knivsta
I Knivsta har politikerna hittat en ”utmaning” för 2020 och den består i att med ungefär samma resurser som under 2019 ta ”ett steg framåt när det gäller kvalitet och resultat. Det tror man sig kunna fixa med datorer och läsplattor. Ja, vi får väl se.
Även förskolan förväntas effektivisera sig nästa år. Det är digitalisering som är grejen nu när förutsättningarna är ”utmanande”. Viktigt att den påskyndas.
Nedskärningarna består dels i att det finns ett litet effektiviseringskrav på 0,5 % i budget…
men främst i att pris- och löneökningar inte kompenseras fullt ut i budget. En procent ökning (indexering som det kallas i Knivsta) innebär nedskärning med 1,7 %, eller effektiviseringskrav som politikerna som vanligt hellre kallar det.
Fast vänta! Det kanske är så att förskolan och skolan får lite högre ökning än en procent, det står ju ”i huvudsak” i stycket ovanför? Nej vi mailade kommunen och fick det här svaret.
Tierp
I Tierp innehåller kommunens övergripande budget ett effektiviseringskrav på 0,7 % jämfört löneutveckling och prishöjningar på 3,0 %. Lite taskigt räknat mot den egna verksamheten tycker vi då SKL anser att 2,7 % räcker för att kompenseras löner och inflation så vi nöjer oss med att konstatera en nedskärning med 0,4 % i Tierp.
Uppsala
Uppsala är en kommun vi skrivit mycket om under åren. Här har det som regel skurits ner med ca 1,5 till 2 procent per år. 2020 blir inget undantag eftersom utbildningsnämndens effektiviseringskrav är 1,7 %.
Sammanlagt innebär det att 92,768 miljoner måste sparas på förskolan och skolan i Uppsala.
Älvkarleby
Östhammar
Avslutningsvis konstaterar nämnden med ansvar för förskolan och skolan i Östhammars kommun att kompensationen för löneökningar inte kommer att räcka. Två procent uppräkning är ju en nedskärning med 0,7 % och effekten av det riskerar att bli färre medarbetare.
Till den nedskärningen ska läggas att det allra största problemet (vi använder inte ordet ”utmaning” i budgetsammanhang) är att hyreskostnaderna ökar men att dessa måste klaras av inom ram. Det blir nedskärning med mer än 0,7 % alltså men oklart med hur mycket mer.
Vi sammanfattar
Vi har hittat nedskärningar i samtliga kommuner i Uppsala län. I de flesta fall benämns dock nedskärningarna för ”effektiviseringar” som medarbetarna förväntas klara av genom att använda sig av andra arbetsmetoder, ofta digitalisering. Ingenstans har vi hittat konkreta exempel på hur de här effektiviseringarna ska klaras av. Det bara förutsätts att det ska klaras av.
Vi konstaterar att risken för ytterligare ökad obalans mellan krav och resurser är överhängande i Uppsala läns kommuner. En obalans som kommer att leda till ökad arbetsbelastning och fler stressade medarbetare. Stress som vi vet är vad som gör folk sjuka pga sitt arbete.
Tankesmedjan Balans
Vi som skriver detta vill avsluta med att berätta vilka vi är. Tankesmedjan Balans är en liten tankesmedja med fokus på välfärdens styrning och på arbetsmiljö. Vi kan driva vår verksamhet tack vare att anställda i välfärden och andra som tycker om det vi gör ger oss ekonomiskt stöd. Hjälp gärna till du med.