Den senaste veckan har vi publicerat två inlägg om arbetsmiljön för anställda inom det sociala området i Göteborgs stad. I det första beskrev vi hur ständiga nedskärningar skapat allt högre arbetsbelastning för de anställda i Sociala resursförvaltningen och i det andra berättade vi om den mycket ansträngda situationen för socialsekreterare i stadsdelen Majorna-Linné. Vi har i tidigare inlägg om skolans styrning kunnat konstatera att effektiviseringskrav i budget ligger bakom ökad arbetsbelastning för lärare. Det är uppenbart att glappet mellan krav och resurser växt sig allt större även inom det sociala området.

Vad gör då arbetsgivaren åt detta? Vi stannar i Göteborg och tar en titt på den utredning Göteborgs Stad gjort om arbetsmiljön för stadens anställda och chefers möjlighet att leva upp till arbetsmiljölags/föreskrifters skrivelser om balans mellan krav och resurser. Vad gör Göteborgs Stad för analys av arbetsmiljö och arbetsbelastning och vilka förändringar föreslår man för att åtgärda eventuellt glapp mellan krav och resurser? 

Svaret finns förstås i kommunens diarium och som vanligt har vi grottat ner oss ordentligt. Risken finns att det här blir ett långt inlägg men vi lovar: det kommer att förklara så mycket av det som inte fungerar i styrningen av välfärden. Den 28 augusti i år behandlades rapporten om arbetsmiljö av Kommunstyrelsen. Här har ni länken till handlingarna under ärendet “förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningstalen i Göteborgs stad“. Nu åker vi!

Ni som orkat läsa hela dokumentet (det behövs inte – vi kommer att välja ut godbitarna) har sett att det består av själva rapporten, en tjänsteskrivelse och ett antal reservationer och beslutsförslag från de politiska blocken. Vi kommer främst att fokusera på den tjänsteskrivelse som politikerna fick ta del av på mötet i augusti men börjar med ett intressant klipp från rapporten.

Krav på effektivitet a la New Public Management har förändrat och påverkat verksamheten i grunden och det tycks finnas stöd för att detta har påverkat arbetsmiljön genom ökad arbetsbelastning. Vi håller såklart med. Det här var en bra start!

Så över till det här inläggets huvudaktör. Tjänsteutlåtandet! Vad har kommunstyrelsens förvaltnings främsta arbetsmiljöexperter att säga om arbetsmiljön i Göteborgs stad?

Tjänsteutlåtandet

Först ges en lägesbeskrivning. Hög arbetsbelastning. Brist på resurser. Få möjligheter till återhämtning. “Upplevd stress”. Ok. Helt klart finns det anledning att ta en titt på arbetsmiljön för stadens anställda. Bra av Göteborg att göra den här utredningen. 

Det finns redan “handlingsplaner” för att förbättra arbetsvillkoren, tex för individ och familjeomsorgen, men som vi konstaterat i tidigare inlägg har inte de lett till några förbättringar. Så igen, bra av Göteborg att göra den här utredningen.

Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö

Ibland är vi lite kritiska till hur den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (av insnöade arbetsmiljönördar kallad “AFS:en”) används ute i kommuner och landsting. Men titta. Här tycks den ju faktiskt sätta visst tryck på staden att arbeta med de här frågorna. Kanske kommer vår granskning av Göteborgs Stad att få Tankesmedjan Balans att ändra uppfattning om AFS:en? Här konstaterar ju faktiskt staden att det finns en koppling mellan verksamhetsfrågor och hälsa samt att organisationer behöver förändra sitt sätt att tänka när det gäller arbetsmiljö. Det är ju ungefär sånt vi brukar skriva.

Avsiktsförklaringen

Titta här. Även den av oss hårt kritiserade avsiktsförklaringen får agera alibi för kommunen att ta tag i arbetsmiljöfrågorna. Vikten av goda organisatoriska förutsättningar (läs resurser) och koppling mellan budget och hälsa är mumma för oss att läsa om. Kan vi redan nu tacka minister Strandhäll för den eminenta idén att få parterna att komma överens i frågan om arbetsmiljö? Det verkar faktiskt så. Ska bli skönt för oss att få vara lite positiva för en gång skull.

Uppdrag

Vad är det då för uppdrag kommunstyrelsens politiker gett till sin förvaltning. Vad ska det här utmynna i? Jo ett “åtgärdspaket i syfte att förbättra arbetsmiljön och sjukskrivningstalen inom Göteborgs Stad.” Guldstjärna! Det är precis det här vi vill att arbetsgivare inom välfärden gör. Uppmärksammar problemet med höga ohälsotal och genomför kraftfulla åtgärder för att minska dem. Minns att man ovan konstaterat kopplingen mellan budget och hälsa. Äntligen lite action!

Slutsatser

Då ska vi se. Vad kommer tjänstemännen fram till? Jo två saker. För det första ska man bedriva ett “strategiskt arbetsmiljöarbete” och för det andra ska man “utveckla kunskaper, metoder och redskap som bidrar till att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet”. Hmmm. Vänta nu. Det här känns inte så kraftfullt?

Kanske är det vi som inte riktigt förstår innebörden av de här punkterna. Kanske handlar det ändå om kraftfulla åtgärder? Vi läser vidare i beskrivningen av vad tjänstemännen anser måste göras för att minska glappet mellan krav och resurser. Aha. Man vill ha enhetliga underlag för uppföljning, genomföra utbildningar, revidera olika policys och skapa en gemensam kommunikationsplattform.

Men vänta. Resurser nämns inte ens? Fast de kanske dyker upp när punkt två förklaras utförligare.

Nej. Metodstöd och utbildningar, använda ordet “hälsa” och att nämnder och styrelser ska avsätta medel TROTS REDAN BRIST PÅ RESURSER till egna hälsopotter där anställda kan söka medel för att utveckla verksamheten.

Nu börjar vi bli oroliga. Vad hände med att detta skulle bli vårt första positiva inlägg? Vi läser vidare. Kanske kommer det mer. Och ja. Det kommer mer. Detta kommer.

Ursäkta språket. Men vad i helv…? Enligt den där superduperbra föreskriften är resurser inte enbart pengar eller bemanning. Det kan även vara sånt som Göteborgs Stad vill göra enligt punkterna ovan. Tydliga mål (ja heja, målstyrning funkar ju bra), möjlighet till återhämtning (javisst, men nu är ju det inte med i åtgärderna?), metoder och redskap.

En sak slår oss med de här förslagen som kommunstyrelsens arbetsmiljöexperter kommit fram till. De låter väldigt billiga. Nästan gratis. Inte är det väl så att vägen till lägre sjuktal för landets näst största kommunala arbetsgivare ska gå via gratis? Jo. I princip. De föreslagna utbildningsinsatserna får kosta några miljoner men i övrigt ska det här göras just precis så. Gratis!

Facken

Facken då? Här drar vi en lättnadens suck. De har förklarat sig oeniga med följande motivering. 

Vi sammanfattar

  1. Göteborgs Stad konstaterar själva att de har ett problem med höga sjuktal och att det beror på dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Våra tidigare inlägg om det sociala området i kommunen stärker den bilden.
  2. Politiken har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder för att minska sjuktalen.
  3. I det arbetet hänvisar förvaltningen till både AFS.en om organisatorisk och social arbetsmiljö och till avsiktsförklaringen mellan facken och SKL.
  4. Förvaltningen poängterar dock att resurser inte behöver vara pengar. Faktum är att de är tydliga med att det inte får kosta pengar.

Här finns några mycket bekymmersamma slutsatser att dra. Avsiktsförklaringen och den nya föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö har inte haft önskad verkan. Inte i andra kommuner vi granskat och inte heller i Göteborgs Stad. Fokus läggs inte på att minska arbetsbelastning utan på saker som inte kostar pengar. Kommunpolitiker har bestämt sig för att fortsätta med effektiviseringskrav på välfärden vilket omöjliggör faktiska satsningar på minskad arbetsbelastning. Jobbar du inom det sociala området i Göteborg Stad kan du genast sluta att hoppas på en lindrigare arbetssituation, vare sig du sitter ute i en stadsdel eller jobbar inom sociala resursförvaltningen. Tyvärr gäller det även dig som jobbar inom skolan eller vården.

Du kommer att få allt mer att göra och troligen må allt sämre!

 

Tidigare i vår serie om Göteborg:

Sociala resursnämnden i Göteborg – En orgie i “utmaningar”

Arbetsmiljöverket vs Majorna-Linné

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vi som driver den här sidan, Åsa och Marcus, tror att vi fyller en viktig funktion för välfärden. Att vi tar tag i frågor som av olika skäl är för jobbiga för facken att hantera. Vi gör detta på vår fritid trots att vi är lite utbrända och vi gör det för att vi är övertygade om att vi behövs. Vill ni bidra med några kronor finns information om hur man gör nedan

Ett sista besök i Göteborg – vad görs för att minska sjuktalen?
Taggar: