Inget parti gick till val på att skära ner på skolan, ändå är det vad som sker runt om i landets kommuner, oavsett politisk majoritet. I det här inlägget ska vi visa på hur lärarna och eleverna på en skolan kan drabbas genom att berätta om ett verkligt exempel från Sollentuna kommun.
Alla verkar överens om att det är viktigt att det finns en balans mellan krav och resurser i arbetet. Arbetsmiljöverket konstaterar att ”högre krav än resurser i arbetet under en längre tid innebär en ohälsosam arbetsbelastning”. Försäkringskassan skriver att allt fler upplever negativ stress på arbetet, det vill säga en obalans mellan ökande krav och tillräckliga resurser” och att ”forskningen visar tydligt att anspänt arbete med en kombination av höga krav och låg kontroll över arbetssituationen är en tydlig risk faktor för sjukfrånvaro i psykiatrisk diagnos.”
Även politikerna verkar överens om att arbetsmiljön är viktig. Ett hållbart arbetsliv är enligt regeringens hemsida ett av fyra prioriterade områden i regeringens arbetsmiljöstrategi. Regeringen skriver: ”balans mellan krav och resurser, medarbetares makt och inflytande över sitt arbete, god gemenskap och stöd från chefen är några friskfaktorer i arbetet”. Sollentunas politiska majoritet skriver i sin politiska plattform att ”satsningen på lärarna i Sollentuna ska fortsätta genom att förbättra arbetsmiljön”.
Enligt Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2022 drabbas grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare oftare av arbetsorsakade besvär än någon annan yrkesgrupp.
Så långt vad myndigheter och politiker säger. Nu till vad som faktiskt sker ute i skolorna. Vårt exempel skulle kunna komma från vilken skola som helst i Sverige men i det här inlägget ska vi fokusera på nedskärningarna på Sofielundsskolan i Sollentuna kommun. Klicka här för att läsa ”dokumentet Informationsbrev till vårdnadshavare om organisationsförändringar inför hösten 2024”.
Först och främst behöver vi komplettera Sollentuna kommuns inledande påstående att det bland annat är ökade kostnader för lärarlöner som skapat den ekonomiska obalansen. Lärarlönerna har inte ökat mer än andra yrkesgruppers löner de senaste åren. Det behöver föräldrarna på den här skolan i Sollentuna känna till så att de inte skuldbelägger skolans lärare för nedskärningarna. Problemet skapas istället av att politikerna i Sollentuna kommun inte kompenserat rektorerna för de ökade pensionskostnader som uppstått som konsekvens av den höga inflationen.
Så till konsekvenserna av nedskärningar på Sofielundsskolan:
* Förberedelseklassen tas bort och nyanlända elever får gå direkt in i en klass, oberoende av årskurs.
* Det finns skolor som infört heltidsmentorer för att minska lärarnas arbetsbelastning. Dessa tas nu bort på flera ställen, till exempel på den här skolan i Sollentuna.
* Ökade gruppstorlekar på högstadiet.
* Färre vuxna i andra skolmiljöer än klassrummen, till exempel på raster eller i matsalen.
* Skadade datorer kommer inte att ersättas med nya.
* Färre vikarier när ordinarie personal är sjuka (eftersom behovet av vikarie ändå ofta finns så kommer lärare att få vikariera för varandra)
* Nedskärning med totalt 7,5 tjänster på skolan.
För att återkoppla till den inledande diskussionen om balans mellan krav och resurser borde den här typen av åtgärder, som såklart påverkar lärares möjlighet att göra ett bra arbete, innebära att politikerna sänker kraven på lärarna. Annars ökar ju den obalans mellan krav och resurser som alla tycks vara så överens om är skadlig.
Sollentuna kommun tycks dock inte resonera på det sättet. De skriver i brevet till föräldrarna: Vi som arbetar på skolan kommer även nästa läsår att göra allt vi kan för att säkerställa att undervisningen fortsätter hålla hög kvalitet och att elevernas lärande inte ska påverkas negativt av de ekonomiska utmaningarna.
Självklart kommer elevernas lärande att påverkas negativt av att förberedelseklassen tas bort, lärare får lösa mentorskapet inom sin ordinarie arbetstid, gruppstorlekarna ökar, lärarna får vikariera inom ordinarie arbetstid och att kollegor sägs upp.
Det är möjligt att kommunerna inte klarar av att finansiera skolan när kostnaderna ökar och staten inte tar ansvar för inflationens effekter, men lägg inte bördan för konsekvenserna på lärarna och eleverna. Säg som det är: kraven måste sänkas om resurserna minskas, annars ökar obalansen mellan krav och resurser och fler lärare kommer att bli sjuka pga sitt arbete.
– – – – – – – – – – – – – – –
Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.