Torsdagen den 14 november publicerade Dagens Nyheter en längre intervju med Johan Andersson som är VD för investmentbolaget Mellby Gård, som äger ca 34 % av skolkoncernen Academedia. Jag fick chansen att uttala mig i artikeln men det finns några delar som behöver utvecklas för att läsaren fullt ut ska förstå ägandet av skolkoncerner och hur det utländska ägandet påverkar styrningen av Academedia.
I den här texten kommer jag att fokusera på varför Roger Akelius inte fick köpa Mellby Gårds aktiepost, vilka det är som äger största delen av Academedia och hur Academedia försöker att mörka sin aktieutdelning. Om du hellre vill lyssna på texten finns en uppläst version på vår podd “Offentliga hemligheter”.
Akeliusgate
I februari i år slog en bomb ner i skolsverige. Fastighetsmiljardären Roger Akelius hade lagt ett bud på Mellby Gårds aktiepost i skolkoncernen Academedia och Mellby gård hade tackat ja till erbjudandet.
Akelius sa i en intervju i SVT att “man får välja om man ska ha utdelning eller utbildning”. Han uttalade sig även om pedagogiska frågor som till exempel att han inte tyckte om betyg och att han trodde att Academedia i framtiden skulle kunna få ta betalt av föräldrar, inte bara få pengar genom skolpeng.
Kort därefter vädjade dock Mellby Gård till Akelius att dra sig ur affären. Vad var skälet till det? Svaret på den frågan är väldigt olika beroende på vem man frågar.
Mellby Gårds VD Johan Andersson säger i DN-intervjun: “Att det fanns en och annan, eller ett par aktieägare, som var uppretade för det där med utdelning lade jag inte så mycket vikt vid, faktiskt”. Istället menar Andersson att den avbrutna försäljningen bland annat berodde på att lärare inom Academedias många skolor hade protesterat. Andersson säger till DN om Akelius:“Han ifrågasatte den svenska modellen, det är klart att det skapade starka känslor hos våra medarbetare på Academedia”
Det här är inte första gången som Johan Andersson hävdar att det var på grund av medarbetarnas reaktioner som försäljningen hävdes. Det har han bland annat gjort i en tidigare publicerad artikel i DN.
I den artikeln uttalade sig Christian Liljeros, vice ordförande i fackförbundet Sveriges Lärares Academediaförening. Liljeros kände inte igen bilden att lärare protesterat mot Akelius. Istället sa han till DN att han inte hörde några negativa reaktioner utan att lärarna på Academedia varit allt från likgiltiga och avvaktande till positiva och hoppfulla. Många hade uppskattat att den nya ägaren ville satsa mer pengar på utbildningen. De där tankarna om pedagogik hade de flesta lärare tagit med en nypa salt, menar Liljeros.
DN citerar i den här äldre artikeln en lärare som ger samma bild. Läraren säger, citat: “Påståendet att det fanns kraftiga reaktioner mot Akelius internt är en lögn. Alla vet att Akelius inte kan påverka varken skolsystemet eller pedagogiken, det förstår så klart alla lärare och rektorer på Academedia också”. Den här lärares säger vidare att hen tror att Academedialedningen ville ge Johan Andersson ett argument som lät bra utåt.
Vad finns det då för andra teorier om varför Akelius inte fick köpa aktieposten i Academedia? Tidningen Affärsvärlden – som inte direkt gjort sig känd som en vänstertidning – menar att det berodde på att Academedias utländska ägare gått samman och satt press på Mellby gård.
I en artikel om den havererade affären berättar tidningen att ägare i Academedia som tidigare aldrig pratat med varandra, börjat spinna på gemensamma planer bara någon dag efter att försäljningen offentliggjordes.
Jag citerar Affärsvärlden:
“Det finns utländska fonder som annars är lika ansiktslösa för kapitalförvaltare som de är för gemene man som ögnar sig igenom ägarlistan. Men nu sitter de i långa samtal med varandra.
Från flera håll är den initiala reaktionen förvirring. Vad menar egentligen Akelius? Och från utländska ännu mer grundläggande frågor: vad är Akelius för typ? Ett företags syfte är att uppnå vinst, det står ju i aktiebolagslagen?” frågar sig en ägare. Har han en dold agenda? frågar sig en annan.”
Enligt flera av tidningens källor samlar det här gänget snabbt ca 30 % av aktieägarna. Och nu går de till motattack. Affärsvärlden skriver att “Mellby Gård var ansatta från flera håll” och att “ledningen i Academedia var orolig för den uppkomna situationen. De ville få till ett möte med Akelius men något sådant hann inte äga rum innan Mellby gård meddelade att det inte skulle bli någon affär.
Det utländska ägandet
Det här är ju en lite annan bild av saken än den Johan Andersson ger i det nypublicerade DN-porträttet, där dock Affärsvärldens analys också tas upp av journalisten. Det är bara Johan Andersson som menar att Mellby Gård drog sig ur affären på grund av pedagogiska frågor. Alla andra källor motsäger den förklaringen. Så det blir upp till var och en att välja vem man ska tro på.
Det kan vara intressant för den som vill gissa sig fram till det rimligaste svaret att känna till lite mer om Academedias ägarstruktur. Vilka är det som äger den i särklass största svenska skolkoncernen, med en årlig omsättning på över 17 miljarder kronor?
Om man vill förstå den svenska skolmarknaden ska man läsa börstidningarnas längre reportage om skolmarknadens aktörer. Där får man nämligen den osminkade bilden. Där beskrivs företagen efter vad de faktiskt är: vinstdrivande aktörer som lovat aktieägarna att maximera långsiktig avkastning.
Affärsvärlden gjorde i juli 2023 en granskning av det utländska ägandet i våra största välfärdskoncerner. Granskningen visade att det välfärdsbolag som har högst andel utländska ägare är skolkoncernen Academedia, där 61 % av aktierna ägs av utländska investerare.
Två år tidigare – i början av år 2021 – ägdes bara 41 % av Academedia av utländska aktörer. Varför har det utländska ägandet i Academedia ökat?
Affärsvärlden menar att de senaste årens debatt om vinster i skolan gjort att svenska investerar undvikit aktien men att ”de utländska aktörerna verkar dock inte låta sig skrämmas av politiska utspel om vinster i välfärden”.
Kanske är det så – och nu lämnar jag Affärsvärlden för en kort stund och går över till mina egna slutsatser – att de utländska aktörerna, som till stor del är investeringsfonder där anonyma privatpersoner investerat pengar för att de ska växa kan vara mycket tuffare som ägare än vad till exempel svenska pensionsfonder kan vara?
För de utländska ägarna är skolan bara en investering för att öka värdet på investerarnas kapital. De behöver inte ta hänsyn till hur Academedias verksamhet påverkar hela det svenska skolsystemet. De behöver heller aldrig se en elev eller en lärare i ögonen om vinstdriften skulle gå ut över till exempel särskilt stöd.
Snarare är det ju så att ingen vet vilka det är som investerat sina pengar i Academedia. För att använda Affärsvärldens beskrivning: “Det finns utländska fonder som annars är lika ansiktslösa för kapitalförvaltare som de är för gemene man som ögnar sig igenom ägarlistan”.
Mellby gård är den största ägaren i Academedia men tillsammans har utländska ägare en majoritet av aktierna. De har namn som Cobas Asset Management SGIIC S.A, DWS Investments, Taiga Fund Management AS, LOYS AG, Dimensional Fund Advisors, Holberg Fonder och Ennismore Fund Management.
Knappt någon i Sverige känner till de här fonderna och det finns ingen koppling mellan verksamheten på Academedias förskolor och skolor och fondernas ägare och investerare.
Academedia mörkar aktieutdelning
Avslutningsvis ska jag reda ut en del frågetecken som finns om Academedias aktieutdelning.
Academedias styrelse har föreslagit bolagsstämman att besluta om en utdelning på 1,75 kronor per aktie. I börsvärlden brukar man prata om direktavkastning, vilket för aktieointresserade ungefärligt kan översättas till ränta. En aktieutdelning på 1,75 kronor innebär med dagens aktiekurs en direktavkastning, eller ränta då, på 2,78 %.
Har du köpt Academediaaktier för 10 000 kronor får du således en utdelning på ungefär 278 kronor.
Men den vanliga aktieutdelningen är inte det enda sättet som Academedia delar ut pengar på. Academedia köper även tillbaka aktier för ett högre pris av ägarna än vad de är värda på börsen – det här kallas för inlösen. Inlösenprogrammet innebär att 300 miljoner kronor extra – som naturligtvis kommer ifrån skolpeng – kommer att tillfalla Academedias aktieägare i år. Pengar som inte syns om man bara tittar på den ordinarie aktieutdelningen.
Om man räknar in de här 300 miljonerna extra i Academedias utdelning så ökar den enligt tidningen Privata Affärer till 4,70 kronor per aktie. Plötsligt hamnar direktavkastningen på 7,4 procent. Det är väldigt mycket i jämförelse med nästan alla andra börsnoterade bolag.
En stor del av Academedias totala vinster hamnar i ägarnas händer, via det här sättet att dela ut pengar. Jag citerar Privata Affärer: “Om inlösenprogrammet räknas med delade Academedia under sitt föregående räkenskapsår ut drygt 78 procent av friskolekoncernens redovisade vinst efter skatt”.
Samtidigt påstår skolkoncernernas olika lobbyorganisationer ofta att en stor del vinsten går tillbaka till eleverna. Det stämmer helt enkelt inte. I alla fall inte i Sveriges särklassigt största skolkoncern.
Det kan finnas olika skäl till varför ett bolag väljer att dela ut pengar genom inlösen. Tidningen Affärsvärlden skriver i en artikel om saken att Roger Akelius verkar ha sin bild klar över varför Academedia valt att genomföra utdelningen genom en aktieinlösen. Han säger att “inlösen är i detta fall mindre politiskt känsligt”.
Academedia vill inte ha en debatt om hög utdelning så de har hittat ett sätt att dölja att företagets vinster skickas till ägarna.
Ett annat skäl till att dela ut pengar till aktieägare genom inlösen är att det kan gynna speciella grupper av investerare. Så här står det på börsmäklaren Avanzas hemsida: “En inlösen av aktier kan ses som en typ av utdelning till aktieägarna. Anledningen till att man vill göra en inlösen av aktier istället för, eller utöver, en vanlig kontant utdelning är att det kan vara skattemässigt mer fördelaktigt för vissa aktieägare. Det gynnar framförallt utländska investerare.”
För att sammanfatta:
- Allt pekar på att det var de utländska ägarna som pressade Mellby gård till att häva försäljningen av sin aktiepost till Roger Akelius och att det berodde på hotet om avskaffad utdelning, inte på pedagogiska skäl.
- Academedia ägs till mer än 60 % av utländska investeringsfonder som enbart har ekonomiska incitament för sina investeringar i bolaget.
- Academedia delar ut en stor del av sina årliga vinster, men döljer den extremt höga direktavkastningen i ett inlösenprogram. Tack vare den här manövern får man det att se ut som att mer pengar återinvesteras i verksamheten än vad som sker i verkligheten. Det här sättet att dela ut pengar gynnar särskilt utländska ägare.
Det finns en utbredd uppfattning att vinster i skolan går tillbaks till eleverna och börsnoterade skolkoncerner som Academedia främst försöker att ta någon slags samhällsansvar och först sedan tänker på vinsten. Vi behöver nyktra till och inse att marknadens principer gäller styrningen av skolkoncerner lika mycket som den gäller styrningen av alla andra börsnoterade bolag: huvudsyftet är att öka aktiekursen och att dela ut pengar till ägarna.
I Academedias fall är ägarna företrädelsevis utländska fonder med anonyma investerare. Dessa kommer aldrig att sätta svenska elever först. Varför skulle de det? Investeringen är ju enbart gjord för att tjäna pengar. Det är så investeringsfonder ska fungera, problemet är att vi som enda land i världen givit dem tillgång till offentligt finansierade medel som ska gå till förskola och skola.
Marcus Larsson / tankesmedjan Balans
Källor:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/akelius-tar-over-skolimperium-vill-slopa-vinster-och-utdelning
https://www.dn.se/ekonomi/affaren-som-skakade-skol-sverige
https://www.affarsvarlden.se/reportage/hemliga-spelet-bakom-avblasta-akelius-affaren
https://www.affarsvarlden.se/artikel/stora-svenska-valfardsbolagen-ags-till-50-av-utlandska-aktorer
https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/667476/academedia
https://academedia.se/om-oss/investerare/aktien/storsta-agarna
https://academedia.se/nyheter/styrelsen-i-academedia-foreslar-frivilligt-inlosenprogram-av-aktier-2