Ända sedan Balans startade har vi följt några kommuner lite närmare, för att kunna förstå hur nedskärningar påverkar välfärden över tid och jämföra hur skiftning i majoritet ändrar hur kommuner agerar/uttrycker sig om sina budgetar.
Karlstad är en sådan kommun. Vårt första inlägg om förskolan och skolan i Karlstad publicerades redan i april 2017. Då riktade vi kritik mot den grönblå majoriteten i kommunen. Sedan dess har Miljöpartiet och Centerpartiet bytt sida och de regerar nu ihop med Socialdemokraterna. En sak har dock inte förändrats: det skärs fortfarande ner på förskolan och skolan i Karlstad.
Igår (torsdag 10 oktober) uttalade sig Niklas Wikström (L) i Nya Wemlandstidningen (NWT) angående föräldrars oro för ytterligare nedskärningar och försämrad statistik mellan 2021 och 2024 vad gäller betyg och behörighet för Karlstads niondeklassare.
Wikström säger till NWT: ”Socialdemokraterna hade lovat att man skulle satsa mycket mer pengar, det var deras stora valfråga 2022. Istället blev det ingenting.”
Lina Larhult (S) menar att skolbesparingarna inte har påverkat gymnasiebehörigheten och säger sedan: ”de sjunkande resultaten är inte unika för Karlstad utan utvecklingen är tyvärr likadan både i länet och på nationell nivå”.
Vad det är som sänkt skolresultaten i just Karlstad under de här åren är omöjligt att säga. Lina Larhult kan inte bevisa att det inte är nedskärningarna och Niklas Wikström – eller tankesmedjan Balans – kan inte bevisa att det är nedskärningarna. Detsamma gäller för alla andra kommuner där vi dagligen kan läsa om nya nedskärningar. Det är omöjligt att lyfta ut en variabel och undersöka hur just den variabeln påverkat skolan i en kommun.
Det vi däremot kan bevisa är att den politiska majoriteten (S, MP, C) i Karlstad skurit ner mer på skolan än i Värmlands län och riket. Vi kan även bevisa att betygen och behörigheten faktiskt försämrats mer för Karlstads niondeklassare än i länet och riket.
Diagrammen längst ner på sidan kommer ifrån kommunernas egen databas kolada.se. Skärpan är inget vidare. Här är en länk till ett dokument där skärpan är bättre.
Den röda linjen representerar utvecklingen i Karlstad mellan år 2021 och 2024, den blå linjen visar den genomsnittliga utvecklingen i Värmlands läns kommuner och den prickade linjen rikets genomsnitt.
Kostnaden för undervisning i kommunal grundskola är lägre i Karlstad än i länet och riket. Sedan 2021 har alla kommuners kostnader för grundskolan ökat som konsekvens av inflationen. Ökningen har dock varit betydligt lägre i Karlstad än i länet och riket.
Antalet elever per lärare har minskat i länet och i riket, men ökat i Karlstad. Karlstad har nu sämre lärartäthet på grundskolan än snittet för kommunerna i länet och Riket.
Andelen elever som uppnått betygskriterierna för E (godkänt) i alla ämnen har minskat drastiskt i Karlstad, betydligt mer än i övriga Värmlands län och riket. Detsamma gäller för andelen elever som blivit behöriga att söka natur- och teknikprogrammet på gymnasiet och andelen elever som blivit behöriga att söka till ekonomi- humanist- och samhällsprogrammet.
När det gäller andelen elever som blivit behöriga att söka till yrkesprogram har Karlstads statistik försämrats kraftigt jämfört riket och något jämfört länets kommuner. Detsamma gäller statistiken över meritvärde (sammanlagd betygspoäng).
Sammanfattning
Enligt kommunernas egen statistik så finns således det inget stöd för Lina Larhults påstående att betygsutvecklingen varit likadan i Karlstad som i Värmlands län och riket. Den har varit mycket värre i Karlstad! Karlstad har även skurit ner mer på grundskolan än genomsnittet för länets kommuner och riket samt tappat ordentligt i lärartäthet.
Kolada

