Järfälla lägger krokben på förskolan och skolan

Runt om i kommunsverige förbereder sig förvaltningar och nämnder på de budgetramar som kommunernas styrande politiker har aviserat inför 2020. Själva budgetbesluten tas oftast i juni eller oktober men redan nu finns det preliminära ramar för nämnderna att förhålla sig till. I Järfälla har barn- och ungdomsnämndens förvaltning skrivit en konsekvensbeskrivning av kommunstyrelsens planer att inte öka budgeten för förskola och skola, och det är ingen munter läsning.

Översatt från kommunekonomiska till svenska innebär stycket ovan att kommunstyrelsen i Järfälla inte anser att kommunen har råd att betala löneökningar för förskolans och skolans personal. Lönerna kommer dock att öka med ca tre procent ändå som konsekvens av lärarbrist och inflationen kommer att öka med två procent. De här procenten ökade kostnader måste skolans personal på något sätt jobba in själva i form av ökad arbetsbelastning. Det som på kommunekonomiska brukar kallas för ”effektivisering”.

Pengar till förskolan och skolan kommer från två håll. Den största påsen pengar kommer från kommunen men sedan kan kommunerna söka riktade statsbidrag från staten som ska gå till vissa förbestämda saker. Det mest omfattande riktade statsbidraget till skola är regeringens stora satsning ”riktat statsbidrag för ökad likvärdighet”.

Det här bidraget ska egentligen inte delas ut till kommuner som minskar sin egen kostnad för skola på det sätt Järfällas politiska majoritet planerar att göra. Barn- och ungdomsnämnden i Järfälla har ändå räknat med statsbidraget för likvärdig skola när de skrivit konsekvensbeskrivning av budgetram för 2020. Det här är pengar kommunen troligen kommer att bli av med.

Hur mycket pengar innebär det i besparingskrav för förskolan och skolan när ökade lönekostnader inte kompenseras? 32,5 miljoner. Ganska mycket pengar. Och eftersom förskolan och skolans kostnader till stor del är personalkostnader blir det för förskolechefer och rektorer att göra sig av med folk. En enhet med 330 barn behöver spara en miljon kronor 2020 pga ej kompenserade kostnadsökningar.

Men förskolans och skolans kostnader är inte bara löner. Det byggs nya förskolor och skolor och de kostar mer i hyra än gamla förskolor och skolor (läs gärna inlägg om just detta fenomen i Stockholm stad). När man lägger ihop ökade lönekostnader och ökade lokalkostnader får man den nätta summan 63,3 miljoner.

Men det är inte hela sanningen. Den här besparingen på 63,3 miljoner förutsätter att barn- och ungdomsnämnden i Järfälla först får kompensation av kommunfullmäktige för att de under 2020 kommer att ha fler barn och elever än vad befolkningsprognosen anger. Så innan budget måste ökas med 63,3 miljoner för att kompensera för löneökningar och lokalkostnadsökningar måste budget först ökas med 51,1 miljoner för ökat antal barn och elever. Låt oss hoppas att nämnden iaf får de pengarna.

Nu börjar det bli mycket pengar att spara för barn- och ungdomsnämnden. Men man kanske gick en massa plus under 2018? Då är det ju inte så farligt om 2020 skulle innebära besparingskrav? Nej, tyvärr. Förra året gjorde nämnden ett minusresultat på 9,8 miljoner. Man hade försökt att hitta nedskärningar på 27 miljoner men inte riktigt nått ända fram. Bra kämpat ändå.

Men man kanske fick väldigt mycket extra pengar i år? Nej inte det heller. Årets budget innebär ”ekonomiska utmaningar” och det handlar främst om att lönekostnader ökar och behovet av särskilt stöd ökar.

Men det kanske är så att det här statsbidraget för ökad likvärdighet gjort att Järfälla kan trycka in en massa nya pengar till de skolor som verkligen behöver resurser? Nästan alla kommuner fördelar pengar efter socioekonomisk bakgrund. Järfälla är inget undantag. Men nej, inte heller där ökar resurserna. Kolla längst ner i tabellen. Potten för socioekonomisk ersättning minskar tom under 2020.

Det ser för att sammanfatta det hela inte jättebra ut för Järfällas barn- och ungdomsnämnd. Mest stryk förväntas barn och elever som behöver mycket stöd ta. Dels pga att förvaltningsövergripande resurser minskas men också för att det är de här barnen och eleverna som drabbas hårdast av nedskärningar ute på förskolor och skolor.

Nu kanske ni tänker att det här var olyckligt men att Järfälla är ett undantag. Det hade varit bra om det varit så men det är tyvärr inget undantag. Järfällas politiker är långt ifrån ensamma om att planera för att inte räkna upp budget alls eller för att bara göra det med någon procent. Men det här kallas nästan ingenstans för nedskärningar utan för det egentligen mycket fulare; effektiviseringar. Politiker med ansvar för att förskolan och skolan har tillräckligt med resurser tar inte ansvar utan lämpar över det på förskolechefer och rektorer. Ordern att ”effektivisera” innebär att samma eller helst bättre kvalitet ska levereras trots att de får mindre resurser att bedriva verksamhet för.

Förskolan och skolan i Järfälla ska tex bli bättre på de här tre sakerna trots att förutsättningarna försämras.

Det här är tankesmedjan Balans poäng. Skolans styrning bygger på att staten hela tiden ökar kraven men att kommunerna hela tiden lägger små besparingskrav, som de kallar för effektiviseringskrav. Det här skapar allt mer stressade vuxna i skolan och ett läraryrke som blir allt mindre attraktivt att utbilda sig till. 

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 
Tankesmedjan Balans är politiskt och fackligt oberoende. Vår verksamhet finansieras av bidrag från människor som tycker att vi gör ett bra jobb med att granska hur den politiska styrningen av välfärden skapar en ständigt ökande arbetsbelastning för medarbetare i vård, skola och omsorg. Bli gärna månadsgivare du med eller swisha en slant!


Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"