Tankesmedjan Balans kunde i vintras avslöja att regelverket för det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan är utformat på ett sätt som möjliggör att kommunerna använder statens pengar för att göra egna besparingar. Något som den förra utbildningsministern var väldigt noga med att poängtera att kommunerna inte skulle få göra. Statens pengar skulle nå fram till klassrummet men det gör de i många fall inte eftersom Skolverkets regler tillåter kommunerna att skära ner sin egen kostnad med nästan en procent men ändå få ta del av statsbidraget.
I en uppföljning konstaterade vi att läget rent av är värre än så. Kommuner som skär ner på skolan med betydligt mer än den där procenten har sökt och fått pengar från staten, trots att de skriver rätt ut i sina budgetar att de sparar på skolan.
Idag skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande i DN om det här. Bra att facken börjar uppmärksamma problemet.
Det facken inte gör ännu är att förklara vad i regeringens styrning av skolan som tillåter det här eller visar hur det går till när kommuner använder statens pengar till att göra egna nedskärningar. Därför är det tur att vi finns. Idag ska vi grotta ner oss i kommunala dokument från Helsingborg för att visa på stora besparingskrav och på riktade statsbidrag för ökad likvärdighet som inte har en chans att nå fram till några klassrum.
Just nu sitter förskole- och skolförvaltningar runt om i landet och räknar på hur mycket skolan behöver i tillskott i nästa års budget för att kunna betala för fler barn och elever i verksamheten och ökade löner för deras lärare. Sedan jämför de den kostnadsökningen med hur mycket mer pengar kommunpolitikerna planerar att skicka nästa år. Och så kollar de om pengarna räcker för att betala ökade kostnader.
Vi på tankesmedjan Balans kollar också det här och tyvärr är det vanligt att pengarna inte alls räcker. Läs tex det här inlägget från förra veckan om att kommunpolitikerna i Huddinge planerar att inte öka budget med en enda krona nästa år för att betala för ökade lärarlöner. Varje ökad lönekrona för lärarna i Huddinge kommer i så fall att behöva finansieras genom ökad arbetsbelastning.
Helsingborgs kommun
Igår berättade SVT att förskolan och skolan i Helsingborg riskerar stora besparingar nästa år. I artikeln kan man läsa att kommunens styrande politiker planerar att räkna upp skolans budget med en procent.
Det är en procent mindre än de två procent (inflationen) som Skolverket har bestämt att man måste räkna upp kostnaderna med för att kunna få statsbidraget för ökad likvärdighet. Och vad ännu värre är, det är två procent mindre än de tre procent (löneökningar plus inflationen) som SKL anser att kommunens budget bör räknas upp med nästa år för att inte vara en nedskärning.
SVT bygger sin artikel på intervjuer med fackliga i Helsingborg och med barn- och utbildningsnämndens ordförande. Men för att fullt ut förklara vidden av problemet behöver man göra en djupdykning i Helsingborgs kommuns kommunala handlingar.
I ”Förslag till mål och ekonomi 2020” beskriver tjänstemännen konsekvenserna av politikernas planerade budget för 2020. Först beskriver de hur mycket pengar barn- och utbildningsnämnden fick 2019 och att det fanns en villkorad del i den budgeten. Sammanlagt hade Helsingborgs kommun sökt och fått 40,7 miljoner i olika riktade statsbidrag (bland annat det för ökad likvärdighet). De här pengarna får skolan ta del av om det skulle visa sig att Skolverket tar tillbaka en del av, eller hela, statsbidragen för 2019. Alltså om Skolverket skulle anse att budgeten för skola 2019 innebär en nedskärning (vi återkommer till detta).
Sedan berättar förvaltningen att budget för 2020 innebär en uppräkning av skolans budget med en procent, vilket konstateras är en åtstramning, och att den villkorade potten från 2019 nu är borttagen. Dvs om Helsingborgs kommun söker, får, men blir av med tex statsbidraget för ökad likvärdighet 2020 pga egen nedskärning (vilket de borde bli) så kommer det innebära ytterligare besparingskrav på skolan. Pengarna som 2019 fanns att kompensera för detta är ju borttagna i 2020 års budget.
Avslutningsvis för förvaltningen samma resonemang om ofinansierade löneökningar som vi i tankesmedjan Balans brukar föra. Varje procent i löneökning, utöver den tilldelade procenten i uppräkning av budget, kommer att innebära ett besparingskrav på 28 miljoner kronor för förskolan och skolan i Helsingborg. Utöver det kommer övriga kostnader också att öka vilket måste läggas på besparingskravet pga löneökningar på över en procent.
Notera förvaltningens ordval i slutet av stycket ovan. ”Besparingar” och ”lägre personaltäthet” i förskola och skola. Ordföranden i barn- och ungdomsnämnden har nämligen skrivit ett eget ordförandeförslag till det här ärendet som komplement till förvaltningens text. Det förvaltningen beskrev som besparingar heter nu ”effektiviseringar”. Besparingar och effektiviseringar är två olika saker. Besparingar betyder mindre pengar till verksamheten men effektiviseringar betyder mindre pengar men med bibehållen kvalitet. Det här är ganska typiskt för hur politiker ser på budget. Lägre personaltäthet men samma kvalitet. Det tror vi leder till ökad arbetsbelastning och ökad ohälsa.
Men hur var det nu med barn- och ungdomsnämndens budget för 2019? De där reserverade pengarna i budgeten antyder ju att politikerna i Helsingborg inte är säkra på att få behålla statsbidraget för ökad likvärdighet. Finns det fog för den oron? Vi tar oss ännu djupare ner i kommunens arkiv och hittar barn- och utbildningsnämndens internbudget för 2019.
Nu blir det mycket siffror. Häll upp en kopp kaffe och var alerta. 2019 var förutsättningarna för att få det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet att kommunen inte ökade sin egen kostnad för skola med mindre än två procent (inflationen). SKL anser att gränsen för besparing istället går vid 2,7 %, så regeringen har valt att acceptera en besparing på 0.7 %.
Hur mycket ökade då Helsingborgs grundskolas kostnad med under 2019? Jo med 1,66 % för F-6 och 1,55 % för så 7-9. Helsingborgs kommun borde alltså bli återbetalningsskyldiga för det belopp de fått i riktat statsbidrag för ökad likvärdighet.
I en bilaga till internbudget 2019 finns den exakta skolpengen och dess beståndsdelar. I klippet nedan ser vi uppräkningen av skolpengen för F-6 och 7-9. Räknar man ut den procentuella skillnaden i A-pris (skolpeng) för de två åldersgrupperna får man mycket riktigt fram 1,66 % och 1,55 %. I kolumnen längst till höger på raden längst ner ser man exakt hur mycket pengar Helsingborgs kommuns grundskola fått i riktat statsbidrag för ökad likvärdighet. 20 350 000 kronor som skulle gå till att ÖKA grundskolans budget men som istället använts för att kompensera delar av den kommunala nedskärningen på skola under 2019.
Det här är pengar som ska betalas tillbaka om Skolverket följer sina egna regler. I år finns det i Helsingborg en buffert för att täcka upp för detta. Det kommer det troligen inte att finnas nästa år. Då kommer hela skillnaden mellan uppräkningen på en procent och de förväntade kostnadsökningarna som enligt SKL är ca tre procent 2020 att behöva sparas in.
Runt om i landet planeras nu demonstrationer mot nedskärningar i skolan. Det finns skäl även för lärarna i Helsingborg att demonstrera. Och det finns mycket goda skäl för utbildningsminister Anna Ekström att grundligt sätta sig in i vad som sker med statens pengar. Kommunerna använder dem nämligen för att minska sin egen kostnad.
Vi förstår att det är svårt att vara kommunpolitiker. Det finns inte tillräckligt med pengar. Men med statsbidraget för ökad likvärdighet kommer också ökade krav från staten. Om statens pengar inte kommer fram för att kommunerna skär ner på skolan måste de som jobbar i skolan först hantera de kommunala besparingarna och sedan hantera de ökade krav som staten lägger på skolan. Krav som skulle finansieras genom det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet.
Det här är tankesmedjan Balans poäng. Skolans styrning bygger på att staten hela tiden ökar kraven men att kommunerna hela tiden lägger små besparingskrav, som de kallar för effektiviseringskrav. Det här skapar allt mer stressade vuxna i skolan och ett läraryrke som blir allt mindre attraktivt att utbilda sig till.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Tankesmedjan Balans är politiskt och fackligt oberoende. Vår verksamhet finansieras av bidrag från människor som tycker att vi gör ett bra jobb med att granska hur den politiska styrningen av välfärden skapar en ständigt ökande arbetsbelastning för medarbetare i vård, skola och omsorg. Bli gärna månadsgivare du med eller swisha en slant!