fbpx

Stålbad för grundskolan i Stockholm – ett inlägg om hyreskostnader

Vi har under några år förklarat hur det går till när politiker i smyg lägger besparingskrav på välfärden. De säger att de satsar men satsningen finansieras inte fullt ut av nya pengar utan av pengar man tar från välfärden och kallar för “effektiviseringskrav”, för att sedan ge tillbaka pengarna under namnet “satsning”. En av de verksamheter vi följt lite närmare är förskolan och skolan i Stockholm. Se tex det här inlägget där vi sammanfattar de senaste fyra årens besparingskrav.

Idag ska vi ta en titt på hur det ser ut med budgeten för Stockholms stads grundskolor inför 2020. Lördagen den 18 maj ska Stockholms förskollärare och lärare demonstrera mot nedskärningar. Tankesmedjan Balans har visat att det finns historiska skäl för en sådan manifestation, men hur är läget inför nästa år?

Det vet vi inte riktigt än eftersom budgeten inte är klubbad men som stöd för kommunfullmäktiges budgetbeslut sätter stadens nämnder alltid ihop en skrivelse för att visa vilka behov som finns inför kommande år. Till skillnad från många andra politiska dokument försöker man sällan försköna verkligheten i den här typen av texter, varför de är bra att använda för att berätta om verksamhetens faktiska ekonomiska läge. Klicka här för att komma till dokumentet.

Nu kör vi igång utbildningen i hur ökade investeringskostnader skapar dubbla besparingskrav på grundskolan i Stockholm.

Besparing ett – “hyreskostnadens andel av budget”
Även om skolans lokaler oftast är kommunalt ägda kostar de pengar att hyra. Lokalkostnadens andel av budget är som vi snart kommer att se ganska stor och den är avgörande för hur mycket av skolans budget som kan användas till undervisning.

Just nu byggs det nya skolor i Stockholm för att få plats med alla inflyttade och uppväxande elever. Samtidigt behöver många gamla skolor renoveras. Nybyggen och renoveringar är investeringar som kostar pengar. För att finansiera de här kostnadsökningarna höjer kommunpolitikerna hyrorna.

Hyreskostnaderna betalas centralt av utbildningsförvaltningen så när utbildningsförvaltningen i Stockholm stad ska skicka ut skolpeng till stadens rektorer har de allt mindre kvar att skicka ut av den budget de fått från kommunfullmäktige. Det uppstår ett besparingskrav.

Eller som politiker hellre vill kalla det: effektiviseringskrav. Effektiviseringskrav är ett fulare ord att använda än besparingskrav, tycker vi. Effektiviseringskrav innebär nämligen förväntan att mindre pengar inte ska innebära lägre kvalitet. Idag skriver framträdande fackliga ledare om just detta – de har börjat fatta galoppen. Bra.

Tillbaka till Stockholm stads grundskolor. Tabellen visar hur hyreskostnaderna för grundskolan i Stockholms stad har utvecklats de senaste åren och hur de beräknas utvecklas de kommande åren. I den här tabellen har utbildningsförvaltningens ekonomer utgått från ett värstaläge: att schablonen (så kallas summan de olika skolformerna får enligt kommunens övergripande budget) inte ökar alls.

Låt oss först kika på den översta raden, “Summa årshyra, mnkr”. Här visas hur den totala hyreskostnaden utvecklas från 2017 till 2022, angett i miljoner kronor. Mycket pengar. Vi rödfärgar lite som pedagogiskt knep och tittar extra noga på kostnadsutvecklingen mellan 2019 och 2020. Grundskolornas hyreskostnader ökar med 149 miljoner nästa år, vilket innebär en ökning med 10 % jämfört 2019. Och sedan fortsätter ökningen.

Om antalet elever ökar är det inte så farligt om hyreskostnaderna ökar. Då kommer ju den ökade hyreskostnaden att kunna betalas med att rektorerna får skolpeng från ett ökat antal elever. Men i den röda rutan nedan ser ni att 121 av de där 149 miljonerna är kostnadsökning som inte kommer att innebära skolpeng från fler elever. Det är nämligen kostnadsökningar som beror på att det är högre hyra för nya och nyrenoverade skolor än för gamla skolor.

Som vi tog upp tidigare i inlägget är hyreskostnadens andel av den totala kostnaden för skola centralt för att veta hur mycket pengar som finns att använda till undervisning. Ju högre hyrans andel är av den totala kostnaden, ju mindre pengar finns över till att betala ut i skolpeng till rektorerna. I den röda rutan nedan ser vi att “hyrans andel av schablonen” förväntas öka stort under 2020. Det betyder att det blir mindre pengar kvar till skolpeng och således mindre pengar att lägga på undervisning.

I nuläget skickar utbildningsnämnden i Stockholm ut 73 % av den totala budgeten för skola till stadens rektorer, större delen av den resterande biten går till hyror. Om det värsta scenariot inträffar – att schablonen i Stockholm inte ökar alls 2020 – kommer utbildningsnämnden bara kunna skicka ut 71,4 % av den totala budgeten för skola. Det är konsekvensen av att hyrans andel av schablonen ökar.

Texten nedan beskriver ett läge där schablonen istället ökar med två procent, vilket den gör 2019. Om schablonökningen blir densamma nästa år som i år kommer utbildningsnämnden tvingas att minska skolpengens andel av den totala budgeten till 72 %. Mindre pengar till skolpeng = mindre pengar till undervisning.

“Vi förstår inte riktigt – det här var krångligt”
Ja. Det är krångligt för oss med. Men tänk att budgeten för hela Stockholms grundskolor är 100 kronor. Med nuvarande hyresnivåer kan utbildningsförvaltningen använda 73 kronor av den hundralappen till skolpeng. När kostnaderna för hyra ökar kommer utbildningsförvaltningen att behöva mer av budgeten för att betala högre hyror. I värsta fall finns bara 71,4 kronor kvar till skolpeng. Om budget (schablonen) istället ökar med två procent finns 72 kronor kvar till skolpeng.

Besparing 2 – otillräcklig ökning av schabloner

Det här nya perspektivet på besparingar var väl intressant? Att besparingar kan härledas till att hyreskostnadernas andel av den totala budgeten ökar. Men sedan har vi förstås det andra perspektivet. Det vi beskrivit i över hundra tidigare granskningar av välfärdens budget – effektiviseringskrav med anledning av att löner och andra kostnader ökar mer än vad budget ökar. Det perspektivet finns såklart med också i utbildningsförvaltningens text.

Stockholm stads utbildningsförvaltning har gjort en mycket försiktig prognos över hur mycket lönekostnaderna kommer att öka. 2018 års förhandling slutade med att alla lärare fick 2,3 % i löneökning. Det finns en stor förväntan bland kommunens lärare på betydligt högre löneökningar under 2019 och 2020. Men om schablonen ökas med två procent, som den gjorde 2019, kommer även en löneökning på 2,5 % att innebära ytterligare effektiviseringskrav (utöver minskningen med en procent som förklaras under punkten “hyreskostnadens andel av budget”) på en halv procent.

Och så var det digitaliseringen. Tvärt emot vad SKL drömmer om innebär skolans digitalisering ökade kostnader. Ökade kostnader som inte finansieras med nya pengar måste finansieras genom “effektiviseringar”, dvs att färre gör mer för mindre pengar. Inte bara på förvaltningsnivå, utan även “ute på skolorna”. Datorer istället för människor. Enkel matematik.

Vi sammanfattar

Ja det finns mycket goda skäl för förskole- och skolfolk i Stockholm att protestera mot nedskärningar. Den uppräkning på två procent av budget som utbildningsförvaltningen i Stockholm utgår ifrån i sina beräkningar är långt ifrån tillräcklig. Det behövs mycket större tillskott för att klara kommande kostnadsökningar och egentligen ännu mycket mer än så för att rättställa tidigare effektiviseringskrav.

Eller så får politiker vara ärlig och sänka kraven på kvalitet.

Det får vara slut med dolda effektiviseringskrav på förskolan och skolan. Vi behöver öka kunskapen om politikers styrning av välfärden så att fler av välfärdens medarbetare förstår och kan protestera mot vad det är som sker.

Idag har vi försökt oss på något svårt. Vi har försökt att förklara sambandet mellan investeringar och driftskostnader och att sätta ord och siffror på den känsla många i skolans värld har att det är något lurt med skolans hyreskostnader. Svårt, vi vet. Vi lär få återkomma i frågan.

Stöd gärna Tankesmedjan Balans. Vi tycker att vi gör något viktigt men vi gör det utan stöd från några organisationer och partier. Vi lever på månadsgåvor från välfärdsmedarbetare som tycker att vi gör bra grejer. Klicka vidare här för mer info om hur du kan hjälpa till.

Ett effektivt sätt att bekämpa effektiviseringskrav i välfärden är att bli månadsgivare för minst en hundring. Då får du vår bok gratis (kommer ut i juni)

Stålbad för grundskolan i Stockholm – ett inlägg om hyreskostnader
Gå till toppen