“Kanske går det att peta in i allmänna skollagsförändringar som brukar komma på våren? Svårt att se att det skulle behövas något bredare beredningsarbete egentligen. Bara en tanke.”
De här orden har gnagt i mig ända sedan jag läste internationella Engelska Skolans lobbychefs mail till skolministerns statssekreterare där hon föreslog att regeringen ska ändra skollagen så att IES får anställa utländska språklärare utan svensk legitimation. Det är inte bara orden som stör, ännu värre är kanske den självklara tonen. Vad är problemet politiker? Det är bara att ändra till IES förslag! Det behövde inte ens utredas eftersom skolkoncernen hade skrivit en ny lagtext som bifogades mailet. Peta in det bara. Öka!
Några väljare fanns inte med i IES ekvation. Snabbt skulle det gå, och i hemlighet skulle det ske. Enda skälet till att jag läste det här mailet var att det fanns med i en stor samling med mailkorrespondens som lobbykollen.se begärt ut från några av regeringens politiska tjänstemän och ministrar. Mer ett slumpskott än skicklig granskning av mig således.
För några dagar sedan läste jag Internationella Engelska Skolans remissvar till utredningen om offentlighetsprincip för friskolor. Någon sådan vill de inte ha, står det i remissen, men de kan möjligen tänka sig en betydligt svagare insynslag. Och det är klart, det finns troligen många fler mail som skulle kunna granskas om det bara var för journalister att begära ut dem från IES. Andra förslag på lagförändringar som inte bör komma ut i dagsljus, där medborgarna kan se dem.
I remissvaret fanns några meningar som lär sätta sig minst lika djupt i mig som de där om snabba skollagsförändringar. Internationella Engelska Skolan skriver nämligen att offentlighetsprincipen missbrukas av kriminella och att de vill att lagstiftarna ser över hela lagstiftningen om offentlighetsprincipen, inte bara rörande fristående huvudmän.
De vänder på steken.
IES vill ta bort offentlighetsprincipen i de kommunala skolorna istället för att införa offentlighetsprincipen i friskolor. Det här budskapet förtydligades av de vinstdrivande skolkoncernernas intresseorganisation Almega i ett inlägg på Linkedin där de skriver: “en insynslag passar nog bättre även för kommunala skolor”.
Internationella Engelska Skolan är landets största grundskoleaktör och Academedia är landets största friskolekoncern. Båda bolagen har en utländsk ägarmajoritet. IES ägs av ett riskkapitalbolag registrerat i Luxemburg och 60 % av Academedia ägs av utländska investeringsfonder. På förskolesidan har tre av de största aktörerna utländska ägare: Pysslingen (Academedia), Dibber och Norlandia.
Förra året kom Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) med en rapport som lyfte säkerhetsriskerna med utländska skolägare. FOI skriver bland annat att utländska skolägare kan komma att genomföra ”påverkansoperationer som undergräver demokratiska värderingar”. Nu är vi där – eller kanske snarare – det märks mer och mer att vi är där. Utlandsägda skolbolag och deras intresseorganisationer vill slippa bli granskade av journalister och allmänhet. Vad ännu värre är så vill de även att vi svenskar ska ge upp en av våra starkaste demokratiska värderingar: rätten att granska offentlig verksamhet.
De utlandsägda skolkoncernernas kamp mot öppenhet är ett demokratiskt problem. Det är dags att avbryta det svenska skolexperimentet och förbjuda aktiebolag att driva förskolor och skolor.
/ Marcus Larsson tankesmedjan Balans