Kritiken mot det svenska skolsystemet har ökat de senaste åren. Stora summor står på spel för de vinstdrivande skolkoncernerna, som i många fall ägs av före detta politiker, riskkapitalister och investeringsfonder – ofta med säte utomlands.
Centerpartiet har blivit en nyckelspelare i denna dragkamp. Redan 2021 började det röra på sig inom partiet. Efter en rekordlång debatt på stämman röstades förslagen om vinstbegränsningar visserligen ner, men partiet övergav samtidigt sitt tidigare hundraprocentiga stöd för köer som urvalssystem. I maj 2023 skärptes tonen ytterligare när den dåvarande partiledaren Muharrem Demirok slog fast att möjligheten att göra “enkla pengar” på skolan måste bort och att köerna borde slopas helt.
Kort därefter – kanske en slump, kanske inte – rekryterades Réka Tolnai, nyss avgången ordförande för CUF, till arbetsgivarorganisationen Almega. Hennes uppdrag: att verka som opinionsstrateg på enheten för näringspolitik och opinionsbildning.
Under hösten 2023 började Centerpartiets nya friskolepolitik ta form. Partiet ändrade bland annat hållning i frågan om offentlighetsprincipen och slog fast att den bör gälla för alla fristående förskolor och skolor i Sverige. I januari 2024 tog partiet ytterligare ett steg. Den skolpolitiske talespersonen Niels Paarup-Petersen förklarade i ETC att kommuner måste kunna säga nej till större friskoleetableringar.
Nu började Tolnai på allvar opinionsbilda i sin nya roll. Inför partiets kommundagar 2024 skrev hon i en debattartikel: ”utan vinstmöjlighet inga välfärdsföretag – och utan välfärdsföretag blir det inga möjligheter för elever, föräldrar och vårdtagare att välja kvalitet.”
Vintern 2024/25 blev det tuffare för Demirok internt. Till slut tvingades han avgå, och Anna-Karin Hatt valdes till ny partiledare. Frågan många ställde sig var hur detta skulle påverka partiets syn på marknadsskolan. Redan under sin första månad gjorde Hatt flera mediala utspel där hon betonade att ”valfrihet är extremt viktig” – en tydlig signal om att partiet kan vara på väg tillbaka till sin tidigare friskolevänliga linje.
Centerpartiet skolpolitik ska nu ses över igen – för andra gången på ett år – vilket tyder på att Hatt inte är nöjd. Kanske vill hon återgå till tidigare positioner i frågan om de vinstdrivande skolkoncernerna.
Kopplingen mellan Centerpartiet och Almega?
Centerpartiet har traditionellt starka band till de vinstdrivande koncernerna. Hatt har själv varit VD för både en skolkoncern och Almega. Sofia Larsen, tidigare ordförande i riksdagens utbildningsutskott, var den sista ordföranden för Friskolornas Riksförbund. Friskolornas Riksförbund har nu bytt namn till Almega Utbildning.
Ylva Skoogberg, Almega Utbildnings pressansvariga, var tidigare politisk sakkunnig hos Annie Lööf. Skoogberg har idag vissa mindre uppdrag i region Stockholm och Stockholms stad och kandiderar till både kommun- och regionfullmäktige i nästa års val.
Fler kopplingar finns: Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega, sitter i fullmäktige för Centerpartiet i Nyköping. Christoffer Nilsson, näringspolitisk expert på Almega Kompetensföretagen, var tidigare borgarrådssekreterare för Centerpartiet i Stockholms stad.
Men Almega är inte den enda näringslivsorganisationen som rekryterar centerpartister till ledande roller. Magnus Demervall, nu VD för organisationen Företagarna, har tidigare varit stabschef på Näringsdepartementet och policychef för Centerpartiet.
Företagarna är en flitig röst i debatten om friskolornas villkor. De varnar bland annat för att en nationell skolpengsnorm kan missgynna friskolor och lyfter fram ”insynslag som bästa alternativet för friskolor”. En tidigare VD för Företagarna – Elisabeth Thand Ringqvist – är numera riksdagsledamot för Centerpartiet och en av de mest högljudda interna kritikerna av Demiroks linje med vinstbegränsningar.
Två av Företagarnas tre senaste verkställande direktörer har varit högt uppsatta centerpartister.
Vad säger forskningen om nätverkens påverkan?
Den här typen av finmaskiga nätverk mellan partier och skolägare har enligt forskare om lobbyism varit betydelsefulla för att bevara marknadsskolan. Anna Tyllström talar om ”ett framgångsrikt arbete från lobbyister” och ”ett starkt särintresse som är välorganiserat”. Camilla Nothaft lyfter i en artikel i Dagens Nyheter värdet av vänskapsband mellan påverkare och förtroendevalda.
Ibland får jag kritik för att driva en hetsjakt på påverkansbranschen. Finns det då något försvarbart syfte med att lista personer och deras roller? Jag tycker det. När forskningen pekar ut marknadsskolan som ett område där nätverk och lobbyism påverkar politiken är det rimligt att synliggöra hur dessa nätverk eventuellt ser ut. Det är inte samma sak som att anklaga politiska församlingar – eller enskilda personer – för korruption.
När det gäller kopplingarna mellan Centerpartiet och exempelvis Almega och Företagarna kan vi konstatera att de existerar. Exakt hur stor påverkan de har är svårt att säga.
I debatten skämtas det ibland om att Centerpartiet är Almegas politiska gren. Om man bara ser till Centerpartiet i Stockholms län kanske det delvis stämmer, men ett parti består av en mycket bredare medlemsbas än huvudstaden med omnejd. Runt om i Sverige finns många centerpartister med en helt annan bakgrund än i Almega eller Företagarna.
Det blir intressant att följa kampen om skolpolitiken. Med tanke på att Centerpartiet kan behövas i en eventuell rödgrön regering är det inte omöjligt att frågan om de vinstdrivande skolorna blir en viktig del av kohandeln i en regeringsbildning. Igen, får man väl säga. Förra gången Socialdemokraterna gjorde en deal med mittenpartierna lovade de att inte driva frågor om att begränsa de vinstdrivande välfärdsbolagen.
Nästa gång kan dock insatserna bli högre än när Januariavtalet skrevs. Motståndet mot vinstincitamentet är starkare bland till exempel Liberalernas politiker. Klarar Socialdemokraterna och Centerpartiet ytterligare en svekdebatt om marknadsskolan?
Marcus Larsson