Coronaviruset har skakat om välfärden. Vården och omsorgen drabbas självklart värst av virusets direkta konsekvenser men även förskolan och skolans verksamhet påverkas av den höga sjukfrånvaron bland lärare och elever.
Lärare på gymnasieskolan har förändrat sin undervisning helt efter att beslutet togs att stänga skolorna. På bara några dagar tvingades gymnasielärare att ställa om från klassrumsundervisning till fjärrundervisning (undervisning i realtid med hjälp av IT) och distansundervisning (undervisning som inte sker i klassrummet. I fortsättningen används ”distansundervisning” som samlingsnamn). En enorm omställning för både lärare och elever.
Det råder delade meningar om hur den här omställningen gått. Frågar man skolhuvudmännen framställs distansundervisningen som en stor succé. AcadeMedias VD uttalar sig t ex mycket positivt i en artikel i Dagens Industri. På hans skolor befinner sig lärarna nu på en exceptionell lärkurva.
På 48 timmar ställde utbildningsjätten Academedia om sina 144 gymnasier från fysisk till digital undervisning. Vd Marcus Strömberg är näst intill lyrisk över omställningen. ”Vi är på en exceptionell lärkurva”, säger vd:n som hoppas att möjligheten till digital undervisning utökas när landet är förbi coronakrisen.
https://weekend.di.se/intervjuer/digital-rivstart-academedias-vd-hoppas-pa-ny-lag-efter-krisen
Frågar man istället lärare och rektorer är bilden att det gått bättre än befarat men att distansundervisning tar mer på krafterna än att undervisa eleverna i klassrummet och att kvaliteten inte blir lika hög. Många uttrycker en oro för elever i behov av extra mycket hjälp; att distansundervisningen påverkar alla elever men att de mer självgående eleverna klarar sig bäst.
Väldigt få lärare som uttalar sig om distansundervisningen vill fortsätta med den när coronakrisen är över. Även där skiljer sig lärares uppfattning från huvudmännens. I en gemensam debattartikel skriver SKR:s utbildningschef Per-Arne Andersson och Friskolornas Riksförbunds VD Ulla Hamilton att gensvaret på distansundervisningen varit positiv och att man vill fortsätta med distansundervisning efter corona. Man är därför kritisk till att det förslag om utökad distansundervisning som tagits fram (innan corona) inte går tillräckligt långt.
På riksdagens bord ligger just nu ett förslag om hur fjärr- och distansundervisning ska regleras i framtiden (proposition 2019/20:127). Alltså distansundervisning bortom den situation som nu råder där skolorna fått stor frihet att lösa situationen för att ge elever undervisning. Dagens situation ger nya erfarenheter, men vi ser också positivt gensvar på distansundervisning runt om i landet. Tyvärr är förslagen på riksdagens bord en återgång till en återhållsam hållning till fjärr- och distansundervisning.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/eleverna-far-betala-priset-regeringens-kortsiktighet-32544
SKR och Friskolornas Riksförbund kunde inte vara tydligare i debattartikelns avslutning. De vill att riksdagen ger dem full frihet att organisera undervisningen precis som de vill. Ökade inslag av distansundervisning kommer att vara en del av den organisationen.
Vi får hoppas att riksdagen ger våra medlemmar samma förtroende att lösa situationer för eleverna på bästa sätt efter corona som under corona.
De senaste veckorna har ett stort antal liknande utspel gjorts från olika huvudmän. NTI-skolans verksamhetsansvarige (ingår i AcadeMediakoncernen) skriver att coronakrisen kan bli starten på något nytt och att det gymnasieskolan nu går igenom är en möjlighet för elever och lärare.
Coronakrisen kan bli en startpunkt för något nytt. Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka.
https://skolvarlden.se/artiklar/lagforslaget-om-distansundervisning-ar-redan-foraldrat
Utbildningsdirektören för AcadeMedia Edtech är i det närmaste lyrisk över utvecklingen. Det är spännande tider och suget och nyfikenheten är enorm. En lite annan ton än den lärare och rektorer har när de beskriver distansundervisningen och dess konsekvenser för arbetsbelastning och kvalitet.
Corona har förändrat allt. Suget och nyfikenheten efter bra teknik som stödjer lärande har aldrig varit större. Inom vuxenutbildningen har det sedan länge varit möjligt att studera med digitala lösningar. Inom grund- och gymnasieskolan finns ett annat regelverk som inte tillåtit detta, vilket hämmat skolans utveckling. Nu råder en helt annan syn på den här typen av undervisning. Det är väldigt spännande tider om man som vi jobbar med digitalisering av utbildning
https://utbildning.academedia.se/2020/05/11/digitalisering-och-edtech-med-nya-ogon/
I en gemensam debattartikel lyfter representanter från AcadeMedia, Huddinge kommun och Nacka kommun fram det positiva med distansundervisning. Man måste inte gå tillbaka till exakt hur det var innan corona. Här har ju tagits enorma kliv framåt.
Visst vill vi, precis som alla andra, att coronakrisen ska gå över. Men med det sagt, behöver vi inte gå tillbaka till exakt hur det var förut. Digitaliseringen i svensk skola har just tagit ett enormt kliv framåt och vi kan inte se någon anledning till att gå tillbaka när den akuta krisen är över.
https://www.di.se/debatt/efter-kris-kommer-utveckling/
Lärarförbundet håller inte alls med om att distansundervisningen leder till högre kvalitet utan konstaterar att webbkameror inte kan ersätta mötet mellan lärare och elev. I den här debattartikeln som är ett svar på AcadeMedia-Huddinge-Nackaartikeln poängteras även att elevförbunden är kritiska till distansundervisningen.
Vi anser också att fjärr- och distansundervisning behöver kringgärdas av tydliga regler för att inte rucka på utbildningens kvalitet. Den avvägningen har gjorts i den proposition som riksdagen väntas besluta om före sommaren. Att som artikelförfattarna föreslår istället öppna upp för fjärr- och distansundervisning mer än vad propositionen gör, vore en återvändsgränd. Webbkameror kan inte ersätta mötet mellan lärare och elev.
https://www.di.se/debatt/webbkameror-kan-inte-ersatta-motet-mellan-larare-och-elev/
Ekonomiska aspekter av distansundervisning
Vad kommer det sig att de som jobbar i verksamheten och de som ansvarar för verksamheten har så olika bilder av övergången till distansundervisning och hur skolan ska organiseras efter att coronaviruset är hanterat?
Som med så mycket annat i styrningen av skolan handlar det om ekonomi. När vi de senaste åren läst samtliga kommuners budgetar har vi noterat två generella drag i de avsnitt som handlar om skolan:
* Pengarna räcker inte – på långa vägar, och det blir värre och värre för varje år – men kraven ökar
* Digitalisering ska fixa det ökade glappet mellan krav och resurser
Sveriges Kommuner och Regioner ger två gånger om året ut ”Ekonomirapporten” som beskriver läget för kommunernas och regionernas ekonomi, och hur de ser på framtiden. Uppdraget till de som jobbar i den kommunala och regionala välfärden är tydligt i ekonomirapporten från oktober 2019. Produktivitet ska öka utan att kvaliteten försämras. Det ord som oftast används för att beskriva sådan utveckling är ”effektivisering”.
Det krävs betydande effektiviseringar om välfärdssektorn ska
kunna möta de ökade utmaningarna framöver. Produktiviteten
behöver öka – utan att kvaliteten försämras. I kapitlet beskriver
vi hur kommuner och regioner arbetar med effektiviseringar och
hur arbetet kan främjas på olika sätt.
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-549-3.pdf?issuusl=ignore
SKR ger ett antal exempel på hur den här effektiviseringen skulle kunna göras. Distansundervisning skulle göra det möjligt för lärare att undervisa effektivare, dvs undervisa fler elever, under lika många timmars arbete, men med samma måluppfyllelse.
Ett exempel kan vara att en skolas lärare kan undervisa fler elever med
samma grad av måluppfyllelse och med samma insats i timmar räknat. Detta kan dock kräva att man ser över skolans organisation och hur man arbetar, exempelvis genom en högre grad av arbetsfördelning mellan lärare, renodling av lärarnas arbetsuppgifter och användning av nya metoder, till exempel distansundervisning.
Tankesmedjan Balans har skrivit om den här ekonomirapporten i tidigare blogginlägg. Läs gärna om hur den här typen av effektiviseringar i välfärden påstås kunna leda till en kostnadsbesparing på 10-15 % utan att kvaliteten påverkas negativt. https://tankesmedjanbalans.se/forskolans-och-skolans-framtid-effektivisera/
Hur kan det då se ut i en kommunbudget?
Låt oss ta Huddinge kommun som exempel. Huddinges gymnasiechef var med och skrev den gemensamma artikeln tillsammans med Nackas gymnasiechef och ett antal representanter för friskolekoncernen AcadeMedia. Fokuset på digitalisering kunde inte gärna bli tydligare i Huddinges budget. ”Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras”.
Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras. Digitalisering som bidrar till kostnadseffektivitet och underlättar för medarbetarna att fokusera på kärnuppdraget ska prioriteras. Automatisering och robotisering av processer ska genomföras inom alla verksamheter där det är möjligt för att sänka kostnader och korta processtiderna.
https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/_gemensamma/styrdokument-overgripande/mal-och-budget/mal-och-budget-2020.pdf
De ekonomiska villkoren för gymnasielärarna i Huddinge är inte så roliga. Under 2020 sker ingen uppräkning för löner och priser vilket innebär en nedskärning med 2,6 % jämfört med SKR:s uppskattning av hur de kostnaderna borde få öka. Huruvida det blir någon uppräkning för löner, hyror och priser kommande år är osäkert.
I budget för 2020 är kompensation för volymer och lokaler prioriterat. Utrymme för uppräkning för löner, hyror och priser för 2021 och 2022 är osäkert
När Huddinges kommunalråd intervjuas om att nämnderna inte får någon kompensation för löneökningar i budget hänvisar han till att de måste jobba effektivare.
Jag skulle inte säga att det inte finns några pengar, däremot kommer vi inte kompensera nämnderna för löneökningar. Man måste jobba effektivare för att kompensera för löneökningarna, säger Daniel Dronjak.
Tanken är att skolan, förskolan, äldreomsorgen och ja – alla kommunala verksamheter – ska lära sig av andra kommuner som lyckas ge lika bra eller bättre service för mindre pengar och på så sätt spara in pengar till löneökningar.
https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/budget-2020-huddinge-star-infor-morka-ar/repsep!9bAvc0yieOsU7CZfvW5aPA/
Politiker tar ogärna ordet problem i sin mun. Det låter trevligare med utmaningar. Det här att inte kompensera för löneökningar men ändå bibehålla kvaliteten i skolan är en utmaning som enligt kommunalrådet blir lättare att klara genom Huddinges digitaliseringspott på två miljoner (gymnasienämnden i Huddinge har en budget på 481 miljoner).
Det beror på hur nämnder och förvaltningar tar sig an utmaningen. Om vi blir lika duktiga på att bedriva våra verksamheter kostnadseffektivt som andra kommuner så kommer vi klara det utan att försämra kvaliteten.
I budgeten pekas två konkreta metoder för effektivisering ut. Dels ska 2 miljoner satsas på en digitaliseringspott, varifrån nämnderna kan söka projektpengar, och dels ska 3 miljoner satsas på att anställa fler upphandlare.
Vi sammanfattar
Huvudmännens uppfattning är att distansundervisningen i gymnasieskolan fungerar bra och att det bör vara tillåtet med distansundervisning även efter att coronaviruset är hanterat. Lärare och rektorer tycks betydligt mer kritiska till distansundervisningen och de vill att skolorna går tillbaka till klassrumsundervisning när skolorna öppnas igen. De som jobbar i skolan poängterar också att det gått så bra som det gjort eftersom lärarna redan har en relation till eleverna och känner deras styrkor och svagheter. Det skulle vara något helt annat att börja distansundervisa elever i gymnasieskolans första klass som lärarna aldrig träffat.
Huvudmännen har starka ekonomiska incitament att i olika utsträckning fortsätta undervisa på distans i gymnasieskolan. Kommunerna har bestämt att de måste minska kostnaden för skolan, friskolekoncernerna behöver då minska kostnaderna lika mycket (eller gärna mer) för att skydda sina vinster. Lärare och rektorer fokuserar istället mer på hur distansundervisningen påverkar undervisningens kvalitet och de anställdas arbetsmiljö. Inte så konstigt att man gör helt olika analys av distansundervisningen.
På sätt och vis har coronakrisen spelat huvudmännen rätt i händerna. På bara några dagar tog man enorma steg i riktning mot digitalisering och distansundervisning som man aldrig kunna ta utan den akuta coronasituationen. Nu vill de inte gå tillbaka till 100 % klassrumsundervisning och det är inte konstigt med tanke på de omfattande effektiviseringsvinster SKR räknat in genom ökad digitalisering och ökat inslag av distansundervisning.
Det här ska ske utan att kvaliteten i undervisningen påverkas negativt och det är det som väcker vårt intresse. Vi tror inte att effektivisering uppstår bara för att politiker säger att det måste uppstå. Sådan argumentation slutar ofta med att de som har ansvar för att genomföra effektiviseringen – i det här fallet lärare och rektorer – får mer att göra och att de får skulden om effektiviseringen inte uppstår.
Varje dag klockan 14.00 riktas allas ögon mot Folkhälsomyndighetens presskonferens. Hur många döda? Vilka nya regler gäller för vården, skolan och omsorgen? Hur påverkas välfärden av dessa? Men för skolan är kanske det som sker i bakgrunden viktigare.
Skolans huvudmän håller på att skapa politisk opinion för att fortsätta distansundervisa efter corona. Om lärare och rektorer vill något annat är det läge att göra sina röster hörda nu.
Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här: