Det finns inga komplement på skolmarknaden, det finns bara konkurrenter

”Det handlar inte om att konkurrera med varandra, det handlar om att samarbeta för elevens bästa” sa Almega Utbildnings nya chef Andreas Mörck, när han och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans diskuterade marknadsskolan i TV4. Det låter bra med samarbete och de flesta håller nog med Mörck om att det bästa vore om skolor inte konkurrerade med varandra, men hur ser det ut i praktiken?

En stor majoritet av väljarna är emot vinster i skolan och de är därför i grunden skeptiska till att aktiebolag ska få öppna nya skolor. När skolkoncernerna etablerar sig ute i landets kommuner är det därför viktigt för skolbolagen och för de politiker som välkomnat etableringarna att sälja in de nya skolorna med att de utgör ett komplement till de kommunala skolorna, inte en konkurrent.

Ordet ”komplement” antyder att det inte finns någon förlorare med att få fler skolor i kommunen. Valfriheten ökar utan att det för med sig något negativt för eleverna, lärarna och skattebetalarna.

Under de senaste fem åren har vi granskat effekterna av Internationella Engelska Skolans etableringar runt om i landet. Nästan varje IES-etablering vi tittat närmare på har föregåtts av att företagsledningen och/eller kommunpolitikerna beskrivit etableringen som ett ”komplement” till den kommunala skolan. Men inte vid ett enda tillfälle har den nya IES-skolan utgjort ett problemfritt komplement. Samtliga IES-etableringar har lett till omfattande negativa konsekvenser för de kommunala skolorna på grund av den snedvridna konkurrensen på ”skolmarknaden”, där villkoren är riggade till skolkoncernernas fördel.

Här kommer några exempel. Vi inleder med det två mest aktuella: IES etablering i Norrtälje och Österåker.

Internationella Engelska Skolans etablering i Norrtälje

Ordföranden (M) i Norrtäljes kommunstyrelsen meddelade 2020 att kommunen kommit överens med Internationella Engelska Skolans ledning om en nyetablering. Enligt hans uppfattning kommer ”IES bidra till att komplettera Norrtäljes utbud av skolor”. Han menade även att han ”ser IES just som ett komplement och inte en konkurrent till våra skolor”.

Enligt barn- och skolnämndens senaste protokoll har grundskolan i Norrtälje nu fått stora ekonomiska problem med underskott i mångmiljonklassen. Nämnden konstaterar att de här ekonomiska problemen till största delen beror på att IES öppnade sin skola efter sommaren och att det lett till en elevminskning i kommunal skola med 250 elever, ett intäktsbortfall med 25 miljoner.

Nämnden skriver dock att skolorna har samma behov som innan IES öppnade, trots färre elever. Det här kan verka konstigt men är fullt logiskt givet att resurser fördelas per elev, men skolors kostnader till 90 % påverkas av antal klasser skolan har. Att undervisa en klass med 22 elever kostar nästan lika mycket som att undervisa en klass med 26 elever.

De skolor som tappat flest elever jämfört med vårterminen är Wigulfskolan, Roslagsskolan, Norrgärdsskolan och Svanberga skola. I övrigt är det mindre förändringar fördelat på flertalet
skolenheter och årskurser. Nämnden konstaterar att ”skolorna behöver ha i princip samma organisation samtidigt som skolornas intäkter i form av elevpeng minskar med cirka 25 miljoner kronor”. Enligt nämnden hanteras nu ”åtgärder för ekonomi i balans” (nedskärningar) ute på skolorna. De skriver även att omställningsprocessen kommer att pågå under en längre period.

Internationella Engelska Skolans etablering i Österåker

I februari 2023 meddelade IES att de var ”mycket glada att kunna berätta att skolan kommer att kunna öppna 2024” och att ”den nya skolan kommer att bli ett komplement till de övriga skolorna i kommunen.”

Efter att IES öppnat sin skola har dock det ekonomiska läget i Österåkers grundskola blivit mycket ansträngt. Enligt mailkommunikation som vi fått ta del av innebär IES etablering att kommunens skolor tappat runt 300 elever (eftersom IES inleder med verksamhet i skolår 1-7 kommer kommunen att tappa fler elever kommande år). Det här kommer bland annat att leda till att antalet halvklasslektioner i kommunal skola minskas, att verksamheter kan komma att flyttas och att elevers lärare kommer att behöva flyttas.

Tabellen nedan visar antalet elever som slutat i kommunens skolor för att börja på IES. Den problematik som finns Norrtälje med att många skolor blir av med elever, men inte tillräckligt många för att minska antalet klasser, finns även i Österåker. De elever som väljer IES kommer inte från ett speciellt upptagningsområde utan från hela kommunen, vilket skapar ekonomiska problem för nästan alla kommunens skolor som det är omöjligt att lösa.

Enligt kommunens preliminära ekonomiska prognos kommer kommunens grundskolor att gå med underskott på 12 miljoner kronor under 2024. Det återstår att se om man lyckas hålla det på den nivån, men risken är stor att underskottet kommer att öka.  

Några andra exempel på etableringar som inte blev komplement utan konkurrenter

Upplands-Bro

2017 skrev Kristdemokraternas starke man i Upplands-Bro att han blivit uppvaktad av en representant för Internationella Engelska Skolan som berättat för honom att IES ”vill vara ett komplement till övriga skolor”och att alla ”behöver hjälpas åt och samarbeta om vi ska lyckas med skoluppdraget”.

Enligt plan ska IES öppna sin skola inom några år. Andra koncerner – till exempel Jensen Education – har dock redan etablerat sig i Upplands-Bro, med förödande resultat för de kommunala skolornas ekonomi.

De kommunala skolorna fick svårt att hålla budget omedelbart efter att Jensen etablerat sig i Upplands-Bro. I september 2022 konstaterade Utbildningsnämnden att de kommunala skolorna hade tappat många elever läsåret 21/22 och att tappet skulle fortsätta under 22/23. Elevantalet på Råbyskolan minskade med nästan 100 elever och Finnstaskolan förlorade ca 50 elever.

Utbildningsnämnden skriver: ”Några skolor har tappat elever till fristående skolor, och då eleverna är fördelade mellan många olika årskurser och klasser går det inte att minska personalstyrkan och därmed kostnaderna i samma nivå som intäkterna sjunker”. De åtgärder som vidtogs var exempelvis ”att vara restriktiva med vikarier, minska tjänstgöringsgrad, ökat elevantal med befintlig bemanning och omfördela resurser inom enheten”. 

Skellefteå

IES etablering i Skellefteå ska ses som ett komplement och man ska inte se det som att IES konkurrerar med den kommunala skolverksamheten, sa IES vice VD när han 2018 berättade att koncernen ska öppna en skola i kommunen. 

Fem år efter etableringen går den kommunala skolan i Skellefteå på knäna. För- och grundskolenämnden skriver i dokumentet ”Åtgärder för budget i balans” att 77 miljoner måste bort från de kommunala skolorna – som en direkt konsekvens av IES verksamhet – men att det inte går att minska kostnaderna eftersom det försvunnit elever till IES från alla kommunens skolor. 

Östersund

När det blev klart att IES skulle etablera sig i Östersund sa Liberalernas kommunalråd att de är ”mycket glada över att kunna välkomna IES till Östersunds kommun” och att ”IES verksamhet kommer att bli ett viktigt komplement till befintlig skolstruktur”. Etableringen ledde dock till samma konsekvenser för de kommunala skolorna i Östersund som i de kommuner vi berättat om ovan: stora ekonomiska underskott. Dessa blev till slut så stora att kommunen tvingade stänga egna verksamheter. När Rektor för IES Östersund intervjuades om detta konstaterade han kallt: ”kommunen får förhålla sig till läget”. 

Borta var allt snack om komplement. Nu förväntades kommunens skolor, lärare och elever ta konsekvenserna av konkurrensen.

Avslutning

Det som nu händer i Norrtälje och Österåker är inte att IES nyöppnade skolor blivit ett komplement till de kommunala skolorna. De är konkurrenter och konkurrensen drabbar lärare och elever i den kommunala skolan.

IES ägs av utländska riskkapitalister. Det finns inga marknader där riskkapitalister investerar pengar för att utgöra komplement till offentligt styrd verksamhet. De vill (och ska, de är ett vinstdrivande aktiebolag) förstås konkurrera ut det offentliga och tjäna så mycket pengar som möjligt på det. I Sverige är systemet riggat för att de ska lyckas. 

Väljarna luras att tro att de vinstdrivande skolkoncernerna bidrar med något utan att det offentliga behöver betala ett pris för detta. Men så fungerar inte skolmarknaden. Exemplen på det är som visats i det här inlägget många.

Om Andreas Mörck vill att friskolor ska vara ett komplement till kommunala skolor så måste han först och främst vara ärlig med att så inte är fallet i dagsläget. Sedan – och det blir ingen enkel uppgift – behöver han övertyga de utländska bolag och fonder som äger en betydande del av de koncerndrivna skolorna att de måste sluta driva sina skolor som aktiebolag. Först då kan lagstiftningen göra det möjligt för friskolor att utgöra komplement till kommunala skolor.

På en vinstdriven marknad finns det nämligen aldrig komplement, där finns bara konkurrenter. Vill vi inte ha det så måste vi förbjuda aktiebolagen att driva skolor.

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"