IES har etablerat sig i Norrtälje – nu drabbas kommunens lärare och elever!

Internationella Engelska Skolan (IES) startade i augusti en ny skola i Norrtälje. Grundarna Hans och Barbara Bergström har intervjuats av Norrtelje Tidning med anledning av nyetableringen. I ingressen till artikeln säger Barbara Bergström att det nästan är omöjligt att övertyga människor om sanningen om IES och vad IES bidrar med. I det här blogginlägget ska vi göra något paret Bergström sällan gör och ge för vår bild av sanningen om IES, med stöd i källor – inte i känsloutbrott.

Artikeln i Norrtelje Tidning publicerades den 27:e augusti. Igår (23:e september) kom Skolinspektionen med hård kritik mot IES Norrtälje. Skolinspektionen skriver i sitt beslut om föreläggande:

Skolinspektionen förelägger Internationella Engelska Skolan i Sverige AB att senast torsdag den 16 januari 2025 ha vidtagit åtgärder avseende brister rörande att undervisningen ska ges av legitimerade och behöriga lärare och anställning av lärare. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Om Internationella Engelska Skolan i Sverige AB inte följer detta föreläggande kan mer ingripande sanktioner komma att aktualiseras.

Det här var såklart ingen vidare start för IES i Norrtälje. Användandet av obehöriga lärare är dock inte den enda kritiken som riktats mot koncernen. Vi ska bemöta ett antal av paret Bergströms påståenden i artikeln i Norrtelje Tidning och samtidigt sammanfatta den kritik som allt fler har mot skolmarknaden och mot det Tysklandsregistrerade riskkapitalbolag som äger Internationella Engelska Skolan.

Skolpeng finansierar inte parets donationer

När Hans och Barbara Bergström sålde huvuddelen av IES till ett riskkapitalbolag startade de en amerikansk stiftelse – Hans and Barbara Bergström foundation – där de placerade vinsten. De här pengarna används för att stötta organisationer och företag som bedriver en verksamhet som paret vill uppmuntra. En del av dessa donationer har dock ifrågasatts.

Tidningen Expo skriver att Hans och Barbara Bergström genom sin stiftelse ”stöttat flera medieprojekt som sprider högerextrema konspirationsteorier och i ett fall, den nu insomnade tidningen DSM, även förintelseförnekelse och ren nazistisk propaganda”.

Bergströms fond har även skickat nästan en halv miljon kronor till Näringslivets Medieinstitut, vars verksamhet bygger på att granska journalister som granskar bland annat friskolekoncerner. Liberala Sydsvenskans ledarsida skriver: ”Näringslivets medieinstitut säger sig arbeta med mediegranskning. Det låter ju bra – även journalister ska tåla granskning. En närmare granskning avslöjar emellertid att det snarare rör sig om klassisk lobbyism – och att de ägnar sig åt att jaga journalister som granskar frågor som inte faller personer bakom företaget i smaken”.

När paret Bergström sålde sina aktier i IES till ett riskkapitalbolag – som sedan sålde vidare bolaget till ett nytt riskkapitalbolag – så betalade det riskkapitalbolag som idag är huvudägare med lånade pengar. De här lånen måste betalas tillbaka, med ränta. SVT:s granskning visar att IES ägare betalade 200 miljoner i ränta på sina lån under 2022.

IES enda intäkt är elevernas skolpeng. En del av IES Norrtäljes elevers skolpeng kommer därför att användas till att betala räntor för lån som använts för att köpa IES, pengar som nu bland annat finns hos Hans och Barbara Bergström foundation i väntan på att doneras till bland annat ovan nämna aktörer.

IES kritiker vet inte vad det innebär att ha ett fritt val

Först: När du går till affären för att köpa kaffe har du möjlighet att göra ett fritt val mellan producenter, bönblandningar, styrka och kaffe anpassat till olika typer av kaffemaskiner.

Det finns dock inget fritt val av skola, det finns önskemål. Elever och föräldrar kan önska att gå på en annan skola än den närmaste kommunala skolan, men om det är en populär skola som barnet önskat är det inte säkert att det får en plats eftersom ett Sovjetinspirerat kösystem används för att sortera bort barn vars föräldrar inte ställt dem i kö tidigt nog.

Sedan: tankesmedjan Balans får nog ses som en av marknadsskolans främsta kritiker. Vi har bland annat skrivit en bok som fokuserar på hur IES etableringar skapar nedskärningar som drabbar elever och lärare i kommunal skola. Jag (Marcus) har jobbat som lärare på icke vinstdrivande fristående skolor i hela mitt yrkesliv (22 år). Åsa (min kollega) doktorerar i företagsekonomi och har tidigare jobbat som adminchef på en vinstdrivande skolkoncern.

Vi vet vad det innebär för elever och föräldrar att kunna önska (inte välja) skola och vi vet vad det innebär för lärare att jobba på friskolor. Det innebär en del bra saker och en del dåliga saker, men framförallt så innebär det dåliga saker för skolsystemet att tillåta vinst som incitament för skolaktörer.

Hans Bergström argumentera gärna genom att hävda att motståndarsidan inte vet vad de pratar om. I en debattartikel i Expressen skrev han för några år sedan att ”ett antal aktivister har bestämt sig för att viktigast av allt är att förtala och förinta friskolesektorn i Sverige” och att ”det är rimligt att benämna dem aktivister, ty de driver sin kampanj med ideologisk besatthet. De är fullkomligt faktaresistenta.” Vidare påstod han att ”aktivisterna är bottenlöst okunniga om företagsamhet”.

Det här är enligt vår mening inte ett seriöst sätt att bedriva debatt. Men kanske är det så här man måste agera när det inte finns något egentligt stöd för att det man själv säger är sant?

IES skolor har mer lugn och ro

Det finns inget säkert sätt att mäta och jämföra studiero i olika huvudmäns klassrum. Skolinspektionen frågar dock elever på alla skolor i landet hur de upplever studieron under lektionerna. IES skolor presterar sämre än snittet på de undersökningarna. Skolinspektionens utredare säger till tidningen Vi lärare: ”När det gäller studiero ligger de i den undre halvan. De har en bit kvar.”

OBS! Att IES elever upplever en sämre studiero än snittet är inte detsamma som att studieron är sämre på IES skolor. Det kan till exempel vara så att eleverna på IES har högre förväntningar än andra elever på att det ska vara lugnt på lektionerna och därför ställer högre krav på studiero. Men det finns absolut inga källor som ger stöd för att studieron på IES lektioner är bättre än studieron på andra skolor. Det enda vi vet är att IES elever upplever sämre studiero än snittet.

Vinster går till investeringar och IES tillför pengar till skattebetalarna

Skolägare som Hans och Barbara Bergström vill gärna ge bilden att de gör investeringar som kommer skattebetalarna till del. Det är dock inte sant. Det krävs mycket små investeringar för att starta och driva skolor eftersom skolhuvudmännen sällan äger de fastigheter där verksamheten bedrivs och att hyran kompenseras i skolpengen.

Den marknadsledande skolkoncernen AcadeMedia skriver i sin senaste årsredovisning att företaget kan växa snabbt eftersom “de initiala investeringarna är generellt begränsade” samt att driften av förskola och skola kräver “litet eller inget rörelsekapital eftersom skolpengen betalas i förskott från kommunerna”. 

Ekonomijournalisten Per Lindvall har gått igenom samtliga IES årsredovisningar. Han konstaterar att ”det externa kapital som tillförts inte har gått till att investera i verksamheten, utan endast har gått till att lösa ut andra ägare”.

Man kan inte tänka på privata investeringar i skolverksamhet som att till exempel tillverka en vara. Inom tillverkningsindustrin bygger man först en fabrik, sedan investerar man i maskiner, köper råvaror och anställer folk som behövs för att tillverka produkten. Först därefter kan den färdiga produkten levereras till marknaden där andra aktörer säljer varan och producenten få kompensation för de investeringar som gjorts.

I förskolans och skolans värld betalar kommunerna skolpeng i förskott, sedan levererar aktörerna tjänsten. I ett sådant system har det offentliga mycket lite att vinna på att vinstdrivande aktörer etablerar sig på marknaden – snarare innebär det ökade kostnader för kommunen, vilket vi ska förklara nu.

IES stjäl inte skattepengar – samma skolpeng för alla

När friskolereformen klubbades fick friskolor 85 % av kommunernas skolpeng: Bara några år senare togs dock ett nytt beslut att friskolor ska ha samma skolpeng (eller snarare grundpeng, finansieringssystemet är en aning komplicerat) som kommunala skolor. Det stämmer således att alla får samma skolpeng. Problemet är att kommunen har ett ansvar för alla barn och elever som bor i kommunen medan friskolor som IES bara behöver ta emot så många elever som de själva vill ta emot. Samma skolpeng blir därför orättvist.

När IES öppnade i Norrtälje så bytte elever skola från kommunens skolor (eller från andra friskolor, men det är mindre vanligt), till IES. När en elev byter skola så flyttar skolpengen med eleven och tillfaller den nya skolans styrelse. De kommunala skolorna måste fortsätta att bedriva verksamhet med de elever som finns kvar. Den här verksamheten kostar nästan lika mycket efter att elever bytt till IES som innan, men de kommunala skolorna får mindre skolpeng eftersom de har färre elever.

När vi läser konsekvensbeskrivningar från kommuner där IES har etablerat sig ser vi alltid stora negativa effekter och behov av nedskärningar i de kommunala skolorna. Norrtälje utgör inget undantag.

Enligt barn- och skolnämndens senaste protokoll har grundskolan i Norrtälje ekonomiska problem med underskott i mångmiljonklassen. Nämnden konstaterar att de här ekonomiska problemen till största delen beror på att IES öppnade sin skola efter sommaren och att det lett till en elevminskning i kommunal skola med 250 elever, ett intäktsbortfall med 25 miljoner. 

Nämnden skriver dock att skolorna har samma behov som innan IES öppnade, trots färre elever. Det här är fullt logiskt eftersom skolors kostnader till 90 % påverkas av antal klasser skolan har. Att undervisa en klass med 22 elever kostar nästan lika mycket som att undervisa en klass med 26 elever.

De skolor som tappat flest elever jämfört med vårterminen är Wigulfskolan, Roslagsskolan, Norrgärdsskolan och Svanberga skola. I övrigt är det mindre förändringar fördelat på flertalet
skolenheter och årskurser. Enligt nämnden hanteras nu ”åtgärder för ekonomi i balans” (nedskärningar, vår anmärkning) ute på skolorna. De skriver även att omställningsprocessen kommer att pågå under en längre period. 

Nu behöver politikerna i Norrtälje fundera över vilka kommunala skolor de ska lägga ner, för på sikt går det inte att driva en skolorganisation på det här sättet. Det blir för dyrt. Läs gärna det här inlägget där vi visar att samma sak som nu händer i Norrtälje skett efter IES etableringar i Skellefteå, Österåker, Upplands-Bro och Östersund.

Det finns ingen utdelning

Avslutningsvis så påstår Hans Bergström att det inte görs någon aktieutdelning till IES ägare. Flera granskningar har dock kommit fram till att det visst görs utdelningar men att dessa döljs i IES komplicerade bolagsstruktur.

Ekonomijournalisten Per Lindvall förklarar upplägget:
Ovanför det bolag som driver själva den svenska verksamheten, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, finns fyra olika holdingbolag, med Internationella Engelska Skolan Holdings AB i topp. Därunder hittar vi Internationella Engelska Skolan Holdings I AB, Peutinger AB och Internationella Engelska Skolan Holdings II AB.

Tidigare överskott har gått till att betala av de lån som har tagits upp vid tidigare utköp. 0 kronor av det externa tillförda kapitalet har gått till att finansiera verksamheten. I stället har detta bolag mottagit för det senast redovisade räkenskapsåret utdelning från dotterbolag på 280 miljoner kronor och koncernbidrag på 494 miljoner kronor.

Ägarna har i sin tur mottagit utdelning av aktier i dotterbolaget Ramatuille Holdings III AB, som först mottagit ett aktieägartillskott på 100 miljoner kronor. Det vill säga ännu en ”skatteeffektiv” utdelningsvariant.

Vi vet, det är inte lätt att hänga med i turerna. SVT ger en aningen enklare förklaring i sin granskning av vad som händer med den skolpeng som IES elever för med sig till det utländska riskkapitalbolag som äger IES:

SVT:s granskning visar också att det översta ägarbolaget i Sverige har skickat aktieägartillskott på 100 miljoner kronor till ett annat dotterbolag, som har delats ut till ägarna, det vill säga investerarna. Vad bolaget är till för eller vad de 100 miljonerna går är oklart. Det är Barbara Bergström, Jan Hummel och Carola Lemne (fd vd för Svenskt Näringsliv) som sitter i styrelsen enligt Bolagsverket. Jan Hummel som styr koncernen och är ordförande i det översta bolaget, vill inte svara på några frågor från SVT utan hänvisar till årsredovisningarna.

Avslutning

Barbara Bergström säger till Norrtelje Tidning att det nästan är omöjligt för Hans och Barbara Bergström att övertyga människor om deras sanning om IES. Det finns ett väldigt naturligt skäl till att paret Bergström misslyckas med det här: deras sanning är falsk och det finns en uppsjö med bevis för att det är så.

98 % av lärarna är motståndare till skolmarknaden som den ser ut idag och väljarna vill inte ha vinster i skolan. Det är dags att avsluta det världsunika svenska marknadsexperimentet och förbjuda aktiebolag – i synnerhet koncernen – att driva förskolor och skolor.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Tankesmedjan Balans är en politiskt och fackligt oberoende tankesmedja som fokuserar på arbetsmiljön i välfärden. Klicka här för att läsa mer om vilka vi är och vad vi vill.

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"