Det går inte en dag utan att man läser om nya nedskärningar på förskolan och skolan. I kommun efter kommun får ansvariga politiker erkänna att de inte satsar på utbildningssektorn utan att de istället årligen försämrar förutsättningar för lärare att göra ett bra arbete och för barn och elever att lära sig saker.
Det finns dock kommuner där politikerna fortfarande hävdar att de inte skär ner på förskolan och skolan. I det här inlägget ska vi syna en av de kommunerna. Välkommen till Österåkers kommuns nyckeltal och budgetdokument!
Satsar Österåker på förskolan och grundskolan?
Det finns inget hundraprocentigt sätt att avgöra om en kommun lägger mycket eller lite pengar på förskolan och skolan eftersom mängden resurser som behövs för likvärdig utbildning varierar beroende på variabler som till exempel elevunderlag och geografiska egenskaper.
Det sätt att jämföra kostnader som kommunpolitiker själva gärna använder kallas för ”nettokostnadsavvikelse”. Ordentligt förenklat mäter nettokostnadsavvikelsen hur mycket en kommun lägger på en verksamhet i jämförelser med vad kommunen ”borde lägga”, givet kommunens förutsättningar. Kommunens kostnad för en verksamhet jämförs sedan med rikssnittet (positiv nettkostnadsavvikelse innebär mer pengar än snittet och negativ avvikelse mindre pengar än snittet) och så kan man avgöra om en kommun lägger mer eller mindre på verksamheten jämfört med rikets snitt eller jämfört med andra kommungrupper.
Allra bäst fungerar nettokostnadsavvikelsen för att jämföra hur en enskild kommuns kostnader för en verksamhet förändras över tid. Om skillnaden i en kommuns nettokostnadasvvikelse ökar i positiv riktning så satsar den kommunen mer och mer på en verksamhet. Om skillnaden istället ökar i negativ riktning så satsar den kommunen mindre och mindre på en verksamhet.
Den gröna linjen i diagrammen nedan visar utvecklingen för Österåkers nettokostnadsavvikelse för förskola, fritidshem och grundskola mellan åren 2018 och 2022 (källa: kolada.se). Den röda linjen visar motsvarande utveckling för den kommungrupp som Österåker tillhör (pendlingskommuner nära storstad) och den blå linjen visar det vägda medelvärdet för Stockholms läns kommuner.
Österåkers kostnader för förskolan, fritidshemmen och grundskolan ligger betydligt lägre än både kommungruppens snitt och Stockholms läns kommuners snitt. Den vikande trenden för den gröna linjen i de tre diagrammen avslöjar att Österåker lägger allt mindre resurser på förskolan, fritidshemmen och grundskolan.
Lärartäthet och lärarbehörighet i Österåkers förskolor och grundskolor
Mängden resurser påverkar såklart de ekonomiska villkoren för rektorer och lärare men, det är även viktigt att kommuner använder resurser till det som är viktigt för hög kvalitet och god arbetsmiljö. De tre diagrammen nedan visar vuxentäthet, förskollärartäthet och förskollärarbehörighet i Österåkers förskolor samt för snittet i kommungruppen och Stockholms läns kommuner.
Österåker har sämre vuxentäthet (fler barn per anställd) än kommungruppen och Stockholms läns kommuner och trenden är negativ jämfört med 2018. Även förskollärartätheten är lägre än i de två jämförelsegrupperna medan förskollärarbehörigheten i Österåker är aningen högre än snittet för Stockholm läns kommuner men lägre än kommungruppens snitt.
De två diagrammen nedan visar vuxentätheten och lärarbehörigheten i fritidshemmen för Österåker och för jämförelsegrupperna. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är betydligt högre i Österåkers fritidshem medan andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen är lägre. Trenden för vuxentätheten i Österåkers fritidshem är kraftigt negativ.
De två sista diagrammen med jämförelser mellan Österåker och andra kommuner visar lärartätheten och lärarbehörigheten i grundskolan. Lärartätheten i Österåker har försämrats kraftigt mellan 2018 och 2022 och antalet elever/lärare i Österåkers grundskolor är numera betydligt högre än både kommungruppen och i Stockholms läns kommuner. Lärarbehörigheten i Österåkers grundskolor har utvecklats svagt positivt men den är fortfarande betydligt lägre än kommungruppen och genomsnittet för Stockholms läns kommuner.
Lärarlöner i Österåker
Det finns kommuner där politiker och rektorer gjort ett aktivt val att använda utbildningssektorns resurser till höga löner på bekostnad av lärartäthet. Så är dock inte fallet i Österåker. Den svarta stapeln i tabellen nedan visar Österåkers genomsnittliga löner för fackförbundet Sveriges Lärares medlemmar och den (någon nyans av) gröna stapeln visar snittet i Stockholmsregionen. Den svarta stapeln är aningen lägre vilket innebär att lärarlönerna är lägre i Österåker.
Förskolans och skolans budget för 2024
Läget i Österåkers förskolor och grundskolor ser tyvärr inte ut att förbättras under 2024. Enligt utbildningsnämndens budget ökar skolpengen för förskolan med 2 % och skolpengen för fritidshemmet och grundskolan med 2,6 %.
Det här är en ökning som inte kommer att räcka för att betala ökade löner och priser. Ekonomerna på Sveriges Kommuner och Regioner beräknar att lönerna kommer att öka med ca 3,8 % (inklusive löneglidning) under 2024 vilket innebär att skolpengen skulle behöva ökas med minst 3,5 % för att kompensera rektorerna för de totala kostnadsökningarna (under förutsättningar att ökade pensionskostnader finansieras centralt, annars behöver skolpengen öka med 4,5 %).
Det här är politikerna i Österåkers utbildningsnämnd såklart medvetna om. I sin verksamhetsplan skriver utbildningsnämnden att differenser mellan uppräkningar i ersättningar och ökningar av olika kostnader innebär att förskolor och skolor måste ”effektiviseras”, det vill säga prestera lika bra eller helst bättre fast till en lägre kostnad. I praktiken betyder det här att förskolan och skolan måste hantera nedskärningar.
Den bild som sprids av Österåkers politiker är dock en annan. Under vintern har kommunstyrelsens ordförande i ett antal intervjuer påstått att hon aldrig varit med om att lägga effektiviseringskrav i kärnverksamheten. Det här är ett uttalande som det är mycket svårt att finna stöd för i den offentliga statistik över kostnader som vi har visat i det här inlägget eller i utbildningsnämndens budget för 2024.
Internationella Engelska Skolans etablering
Läget i Österåkers grundskola förvärras tyvärr ytterligare av Internationella Engelska Skolans (IES) etablering hösten 2024. Enligt kommunens tjänstemän innebär etableringen att kommunens skolor tappar runt 300 elever till IES (eftersom IES inleder med verksamhet i skolår 1-7 kommer kommunen att tappa fler elever kommande år). Det här kommer bland annat att leda till att antalet halvklasslektioner minskas, att verksamheter kan komma att flyttas och att elevers lärare kommer att behöva flyttas.
Av erfarenhet från andra kommer vet vi att de ekonomiska effekterna av IES etablering nästan alltid blir mycket större än vad kommunen först bedömt. Klippet nedan kommer från Skellefteås för- och grundskolenämnds ”åtgärdsplan för budget i balans”. Fem år efter att IES etablerade sig i kommunen har för- och grundskolenämnden ännu inte kunnat anpassa sina egna kostnader utan går back med 77 miljoner. Skälet till att kostnaderna inte har kunnat minskas när antalet elever minskat är att kommunen ”förlorar för få elever till Internationella Engelska Skolan för att det ska ha effekt på antalet klasser, behov av lokaler, behov av personal och så vidare.”
Österåkers kommun har gjort en preliminär sammanställning av antal elever som kommer att sluta i Österåkers skolor för att istället börja på IES. Tabellen nedan visar att den problematik som finns i till exempel Skellefteå lär finnas även i Österåker. De elever som väljer IES kommer inte från ett speciellt upptagningsområde, utan från hela kommunen, vilket kommer att skapa ekonomiska problem för nästan alla kommunala skolor.
Enligt kommunens preliminära ekonomiska prognos kommer utbildningsnämnden att gå med ett underskott på 12 miljoner kronor under 2024. Det återstår att se om man lyckas hålla det på den nivån, men risken är stor att underskottet kommer att öka under året.
Friskolestraffet
Om de kommunala skolorna går back innebär det att de kommunala rektorerna använt mer pengar än vad de fick tilldelat i budget och att den genomsnittliga kommunala grundpengen (den stora delen av skolpengen) i praktiken ökat. Eftersom friskolor ska få samma grundpeng som den kommunala skolan måste kommunen då betala ut extra skolpeng till alla friskolor i slutet av året, trots att det var IES etablering som orsakade det kommunala underskottet.
Det här friskolestraffet är något som kommunpolitiker ofta undviker att berätta för medborgarna när de verkar för att skolkoncerner ska etablera sig i kommunen. För en längre förklaring av fenomenet rekommenderar vi Liberalernas medlemstidning NU där utbildningsministerns stabschef förklarar varför kommunernas elever och lärare drabbas negativt av koncernexpansioner.
Han säger bland annat:
Det finns en effekt som kommunen råkar ut för, som drabbar de elever som går i kommunala skolor där många lämnar för exempelvis en ny friskola. När elever lämnar den kommunala skolan ökar kostnaden per elev bland de som är kvar då allt från lokaler till anställda inte försvinner bara för att några elever försvinner. Det får den absurda konsekvensen att friskolorna, både den nyetablerade och andra friskolor i kommunen, ska få mer pengar per elev eftersom friskolorna ska ha samma peng som den kommunala skolan per elev, fast de inte alls står med ökade kostnader.
Vi sammanfattar
Sedan 2018 har det mesta gått åt fel håll när det gäller arbetsvillkoren för lärare i Österåkers förskolor och skolor. Resurserna till förskola och skola har skurits ner, lärartätheten har försämrats och lärarbehörigheten är på en låg nivå. Det ser inte ut att bli bättre under 2024 (utan snarare ännu sämre) eftersom utbildningsnämndens budget inte ökas med tillräckligt mycket för att betala för lärarnas löneökningar. För att göra läget ännu värre kommer Internationella Engelska Skolans etablering sannolikt att dränera kommunens rektorer på resurser, samtidigt som kommunens rektorer har kvar delar av kostnaden för lokaler och lärare.
Det sprids en verklighetsfrämmande bild i nationell media av att Österåkers kommun inte skär ner på utbildningssektorn. Det här gynnar knappast varken demokratin, lärares möjligheter att göra ett bra arbete eller barns och elevers förutsättningar för att lära sig bra saker i förskolan och skolan.
– – – – – – – – – – – – – – –
Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.