I somras beskrev vi hur Upplands-Bros kommunala skolor i kommundelen Bro slås sönder av skolkoncernen Jensens etablering. De styrande politikerna har bestämt sig att öka andelen elever i fristående skolor till 40 %, kosta vad det kosta vill. Det SD-stödda minoritetsstyret välkomnar nu därför skolkoncernen Raoul Wallenbergskolan till kommundelen Kungsängen. I det här inlägget avslöjar vi att den kommunala skolan i Kungsängen blöder elever och resurser redan innan en nyetablering av ytterligare en skolkoncern och att det som vanligt är de barn som är i störst behov av hjälp som drabbas hårdast.
De styrande politikerna i Upplands-Bro (M, L, KD, C) har bestämt att minst 40 % av grundskoleeleverna från Upplands-Bro ska gå i fristående skolor. Upplands-Bro försöker därför locka vinstdrivande skolkoncerner till kommunen genom att erbjuda högre ersättning för lokalkostnad än vad kommunen måste betala enligt skollagen. Koncernerna står nu på kö för att öppna skattesubventionerade skolor i Upplands-Bro. Problemet är att det inte behövs fler skolor i kommunen. Det finns snarare redan för många skolplatser jämfört med antalet elever.
Jensen
Vi har tidigare beskrivit de långtgående konsekvenserna av Jensens etablering i Bro. Precis som i andra kommuner där Jensen etablerat sig har de mindre resurskrävande elever börjat på Jensen medan de elever som kräver mer resurser för att klara skolan blivit kvar i de kommunala skolorna. Det kommunala skolornas rektorer måste försöka klara sig på mindre skolpeng – på grund av många tomma stolar i klassrummen – samtidigt som de kommunala skolornas lärare får ett allt svårare undervisningsuppdrag.
Förr – när elevunderlaget växte – kunde de kommunala skolorna successivt fylla sina tomma platser med nya elever efter att en vinstdrivande skola öppnat. Men så är det inte längre. Istället minskar elevkullarna och med det även den totala skolpengen för kommunens skolor.
Under hösten har de ekonomiska problemen för de kommunala skolorna i Bro eskalerat, något som bekräftas av skolförvaltningen. I ett protokoll vi fått ta del av från ett samverkansmöte mellan skolcheferna och de fackliga representanterna ger skolchefen följande svar på frågan varför Broskolan har det tufft:
”Varför det lutar neråt på Broskolan beror på att Jensen har lockat de som har de med (sic) större kunskapskoncentration. Det har blivit färre elever på Broskolan och de har sämre studieresultat. Vi har elever som inte lär sig läsa och har svaga språkkunskaper från förskolan.”
Det här mönstret känns igen från andra kommuner där Jensen etablerat sig. Rektor för Jensen i Göteborg skrev till exempel ett brev till vårdnadshavare och elever där han berättade att hans skola lyckats byta ut 90 % av sitt elevunderlag genom att fokusera på dem som som vill satsa på skolan. En annan strategi som Jensen Göteborg använde för att byta ut elevunderlaget var att skicka direktadresserad reklam till elever på kommunala skolor i välbärgade områden med budskapet att de elever som önskar mer, som inte får tillräckliga utmaningar, som tycker att tempot är för lågt eller att det är för stökigt i klassrummet borde byta till Jensen.
Raoul Wallenbergskolan i Kungsängen
I veckan blev det klart att Raoul Wallenbergskolan ska etablera sig i Kungsängen, något som Paul Gustafsson (M) – utbildningsnämndens ordförande – tycker är glädjande. Raoul Wallenbergskolan är en av många vinstdrivande skolkoncerner som ägs av en före detta politiker (Kd) och koncernen har en annan före detta politiker (S) som styrelseledamot.
Det är kanske inte förvånande att före detta politiker startat vinstdrivande skolkoncerner och att dessa växt sig stora. Som politiker har man koll på hur lagstiftningen fungerar. Några av dagens skolägare (två moderater) var rent av med och skrev själva texten till friskolereformen.
Även Raoul Wallenbergskolans ägare var politisk tjänsteman i den regering som drev igenom det svenska marknadsexperimentet, dock i ett annat departement. Den numera riskkapitalbolagägda skolkoncernern Internationella Engelska Skolans grundare Barbara Bergström beskriver i sin bok Tough love Raoul Wallenbergskolans ägare som en person som ”behållit sina politiska tentakler både nationellt och kommunalt”, även om den händelse som Bergström syftar på inträffade för ganska många år sedan nu.
När Upplands-Bros utbildningsnämnds ordförande får frågan av tidningen Mitti hur Raoul Wallenbergskolans etablering kommer att påverka den kommunala skolan svarar han:
”Är det någon skola som får sämre tillförsel av elever så innebär det naturligtvis att skolan måste se vad är det för någonting som de kan jobba på för att förbättra och förstärka sin skola. Skolan måste ta fram de delar som man är duktig på och sedan promota detta för föräldrar och barn.”
Jag har själv jobbat på friskolor i 23 år, och jag gör det fortfarande. Moderaten Paul Gustafsson ger uttryck för en fullständigt verklighetsfrånvänd bild av hur valfriheten och skolpengssystemet fungerar. Jag är för att det ska finnas utrymme för valfrihet i det svenska skolsystemet men den kommunala skolan kommer aldrig att kunna vinna konkurrensen mot vinstdrivande skolkoncerner vars affärsidé bygger på att de har ett mer lättundervisat elevunderlag än de kommunala skolorna.
Samma sak kommer att hända i Kungsängen som hänt i Bro och som händer i princip överallt där skolkoncernerna expanderar. Raoul Wallenbergskolan behöver inte ens använda de skrupelfria metoder som Jensen Göteborg använt, de kommer ändå att främst locka elever från resursstarka hem. Det är så valfriheten fungerar. Segregation finns inbyggt i systemet. Den kommunala skolan måste alltid ta emot alla elever som vill gå i en kommunal skola och kommunala skolor kan inte bara ha pedagogiska koncept som attraherar en viss elevgrupp.
Kommunala Brunnaskolan
Utbildningsnämndens ordförande säger till Mitti att han hoppas att konjunkturen ska vända så att de planerade bostäderna i Brunna – där Raoul Wallenbergskolan ska ligga – blir av. Det kommer dock inte räcka för att fylla den nya skolan. För att det ska ske måste politikerna även hoppas på att även födseltalen vänder uppåt och att invandringen gör detsamma. Ingen av de här tre sakerna är dock något som kommunpolitiker kan påverka.
Enligt uppgiftet vi tagit del av behöver Brunnaskolan redan genomföra nedskärningar på grund av minskat elevunderlag, och detta innan Raoul Wallenbergskolan ens börjat byggas. Brunnaskolan ligger just nu 1,3 miljoner back (en siffra som ökar om elevtalen minskar ytterligare efter sommaren) och rektor ser därför ett behov av att skära ner på antalet lärare till höstterminen. I det liggande förslaget på organisationsförändring kommer Brunnaskolan till exempel inte längre ha tillgång till utbildad lärare i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk ska istället undervisas av skolans övriga lärare.
Vad säger regeringen?
Alla elever i den kommunala skolan påverkas när elevunderlaget minskar, i synnerhet när vanliga elevtalsminskningar sammanfaller med att andelen elever i fristående skolor ökar. Det här är ett fenomen som numera även regeringen har förstått. Utbildningsministerns stabschef (L) säger till tidningen NU:
”Det finns en effekt som kommunen råkar ut för, som drabbar de elever som går i kommunala skolor där många lämnar för exempelvis en ny friskola. När elever lämnar den kommunala skolan ökar kostnaden per elev bland de som är kvar då allt från lokaler till anställda inte försvinner bara för att några elever försvinner… Det här systemet är kostnadsdrivande, men handlar framförallt om den enskilde elevens rätt. Idag kan du få din skolgång försämrad för att andra väljer att lämna din skola, det är inte rimligt.”
Sammanfattning
Det finns inget behov av fler skolor i Upplands-Bro. Trots det vill de styrande politikerna att fler skolkoncerner etablerar sig. Överetableringen dränerar de kommunala skolorna på resurser och på resursstarka elever. Kvar i de kommunala skolorna blir en allt högre andel mer resurskrävande elever.
Det här har redan hänt i kommundelen Bro. Nu gläds politikerna åt att det kommer att hända även i kommundelen Kungsängen. Utbildningsnämndens ordförande vill att de rektorerna på de skolor han själv är ytterst ansvarig för ska ”promota” sina skolor bättre så att elevtappet blir mindre än befarat. Det finns dock mycket få exempel runt om i Sverige på kommunala rektorer som lyckats med detta. Jag kan inte nämna något. Det som däremot finns är exempel på att svagare elever i kommunala skolor slås ut i en allt snabbare takt.
Det här har inte något med kvalitetsskillnader mellan kommunala skolor och skolkoncerner att göra. Det beror på effekter som de kommunala skolornas rektorer och lärare inte kan göra något åt. Politikerna som styr i Upplands-Bro måste känna till att det är så. Om inte annat så vet de att den kommunala skolan i Kungsängen redan blöder.
Varför vill politikerna de kommunala lärarna och eleverna illa?