De senaste åren har kritiken mot det världsunika svenska skolexperimentet växt sig allt starkare. Resursfördelningssystemet anses av de flesta bedömare missgynna kommunala skolor och överkompensera friskolor och en stor majoritet av väljarna är emot att vinstdrivande bolag kan göra utdelning på skattemedel som skulle ha gått till undervisning. Hårdast har debatten varit om grundskolan, men i det här inlägget ska vi förklara hur de expanderande skolkoncernerna dränerar det svenska skolsystemet även på gymnasienivå.
Skollagen slår fast att friskolor ska ha samma ersättning för sina elever som den genomsnittliga kostnad som kommunen har för sina elever. I gymnasieskolan innebär det att en elev som går till exempel samhällsprogrammet på en kommunal skola ska ha samma skolpeng som en elev som går samhällsprogrammet på en fristående skola.
Balans – och många med oss – menar att det finns ett antal tungt vägande skäl till att det är orättvist att ge fristående skolor samma skolpeng som kommunala skolor får för sina elever. Kommunen har nämligen ett ansvar för hela skolsystemet, som inte fristående skolor har, så när ersättningen är densamma skapas en skadlig överkompensation till friskolor.
Inom gymnasieskolan innebär det här ansvaret till exempel att kommunen ibland driver vidare program som egentligen inte har tillräckligt många elever för att gå runt ekonomiskt. Kommunen gör så eftersom den aktuella branschen kan ha ett behov av att rekrytera eller för att söktrycket till vissa program kan minska temporärt för att sedan komma tillbaka, och då behöver det finnas skolor som har kvar lärare och lokaler som är anpassade för ändamålet.
Kommunens skolor drabbas även hårt när fristående skolor expanderar då det inte går inte att minska på lokal- och personalkostnader i samma takt som skolpengen minskar när kommunen får färre elever. Nittio procent av en skolas kostnader är på kort sikt fasta och bara tio procent är rörliga, medan intäkten är till hundra procent rörlig.
Det ökade ansvaret innebär således att kommunen inte kan organisera sina skolor optimalt, vilket ibland leder till att kommunens skolor går över budget – något som i praktiken innebär att kommunens genomsnittskostnad/elev ökar. Fristående skolor har då rätt till extra skolpeng vid årets slut, ibland kallat för ”friskolestraff”.
I det här inlägget ska vi berätta om tre kommuner där AcadeMedia – en skolkoncern med utländsk aktiemajoritet och över femton miljarder i årlig omsättning – begärt friskolestraff på grund av att kommunens gymnasieskolor inte lyckats hålla budget. Vi kommer som vanligt att använda oss av offentlig statistik och offentliga handlingar som källor. Klickbara länkar till källorna finns i texten.
Men nu beger vi oss till gymnasieskolan i Södertälje, Västerås och Sundbyberg.
Södertälje
Den 31 maj 2022 skickade AcadeMedias ”business controller” ett brev till Södertälje kommun med krav på nästan tio miljoner kronor i ytterligare skolpeng för åren 2018 – 2020. AcadeMedia hade noterat att Södertäljes gymnasieskola gått över budget de aktuella åren och räknat ut hur mycket friskolestraff som bolaget nu borde få utdelat, två år i efterhand.
Södertälje kommun gjorde en egen beräkning där de menade att friskolestraffet för åren 2018-2021 uppgick till 7,6 miljoner kronor. Skälet till att kommunens summa blev lägre än AcadeMedias (trots att kommunen även tog med år 2021) var att kommunen inte räknade med de extra kostnader som kommunen haft när estetprogrammet och teknikprogrammet på Wendela Hebbegymnasiet avvecklades.
Söktrycket till estetprogrammet hade länge varit lågt och till slut ansåg inte Södertäljes utbildningsnämnd att det gick att driva vidare skolan. De elever som gick i tvåan och trean fick såklart plugga färdigt vilket innebar höga kommunala kostnader för lokaler och personal. Det här var kostnaderna som kommunen inte tyckte att AcadeMedias ägare skulle tjäna på att kommunen haft.
AcadeMedia överklagade dock kommunens beslut och krävde extra skolpeng även för kostnader som kommunen haft när de avvecklade Wendela Hebbegymnasiet. Förvaltningsrätten har nu avgjort frågan och dömt till AcadeMedias fördel. Som skollagen är skriven har friskolor rätt till kommunens genomsnittskostnad nästan oavsett hur omöjlig situation kommunen hamnat i. AcadeMedia har dock inte haft några egna kostnadsökningar som motiverar den ökade skolpengen. Det här är pengar som tas från gymnasieskolan i Södertälje och ges till AcadeMedia och i förlängningen till bolagets utländska ägare.
Det fanns dock ytterligare en viktig anledning till att den kommunala gymnasieskolan i Södertälje drog över budget åren 2018-2021: andelen Södertäljeelever i fristående skolor ökade. 2017 gick 36,3 % av Södertäljeeleverna i fristående gymnasieskolor. 2021 hade andelen ökat till 41,0 %. Sett till antalet elever i kommunal gymnasieskola så minskade det med 119 under de aktuella åren, vilket innebär 119 färre skolpengar (ca 12 miljoner kronor) till de kommunala gymnasieskolornas rektorer.
Den kommunala skolorganisationen kan omöjligen anpassa sin organisation till dels kostnadsökningar på grund av skolstängning och dels intäktsförluster på ca 12 miljoner kronor på grund av att skolkoncernerna expanderat. Men resursfördelningssystemet kräver ändå att de gör det för annars uppstår friskolestraffet. Ett straff som betalas med kommunala pengar som annars använts till undervisning.
Västerås
I oktober 2020 mottog Västerås stad ett mail från AcadeMedias controller skolpeng på lika villkor. AcadeMedia hade läst Västerås stads årsredovisning och noterat att skolkoncernen John Bauers konkursbo fått extra skolpeng utbetald för åren 2010-2013. Controller skolpeng på lika villkor ställde i mailet en fråga till Västerås stad hur de ser på det faktum att AcadeMedia inte erhållit någon extra skolpeng för samma år.
Västerås stads utbildningsförvaltning fick gå tillbaka till boksluten för 2010-2012 och räkna på hur stort de privata aktörernas friskolestraff borde vara. Sammanlagd betalades ca sju miljoner ut i extra skolpeng, pengar som såklart belastade nämndens budget det aktuella året.
Orsaken till det kommunala underskottet i Västerås kommunala gymnasieskolor hittas precis som för Södertälje i hur andelen elever i fristående verksamhet förändrats under de aktuella åren. 2009 gick 27,0 % av Västerås gymnasieelever i en fristående gymnasieskola. 2012 hade andelen ökat till 37,9 %. Sammanlagt innebar det här att antalet elever i den kommunala gymnasieskolan i Västerås minskade med 910 skolpengar.
Det här är en utveckling som fortsatt. Mellan åren 2013 och 2023 har Västerås stad betalat ut ca 37 miljoner i friskolestraff till privata aktörer. Andelen elever i fristående gymnasieskolor fortsatte att öka fram till flyktingkrisen 2016 – då kommunerna fick ta ett stort ansvar för att ordna skola till alla nyanlända, vilket ökade andelen elever i kommunal gymnasieskola – och har sedan ökat igen. Idag går 40,6 % av Västerås gymnasieelever i fristående skolor.
Sundbyberg
Den 14 september 2023 skickade AcadeMedias ”Business Controller Lika villkor” en begäran till Sundbybergs kommun om extra skolpeng för åren 2010 – 2022. Enligt AcadeMedia har Sundbybergs kommunala gymnasieskolor gått drygt 50 miljoner back under de aktuella åren. AcadeMedia begärde därför mer pengar till ”samtliga fristående skolenheter som under perioden erbjudit elev folkbokförd i kommunen utbildning vid nationellt program som parallellt också anordnats vid kommunens egna skolor”.
När vi granskar de kommunala underskotten och utvecklingen för andelen Sundbybergselever i fristående gymnasieskolor känner vi igen sambandet från Södertälje och Västerås: de år där den kommunala skolan gått mest back är också de år då andelen Sundbybergselever i fristående skolor ökat som mest. 2009 gick 43,1 % av Sundbybergseleverna i fristående gymnasieskolor. 2022 hade andelen ökat till 53,6 %. Det är omöjligt att parera en sådan förändring för den kommunala gymnasieskolan.
Utländska ägare berikar sig på kommunernas omöjliga uppdrag
Det svenska skolsystemet har blivit ett attraktivt investeringsobjekt för utländska investerare. Vårt finansieringssystem med lika skolpeng för kommunala och fristående aktörer skapar en årligt återkommande överkompensation som nästan garanterar investerare avkastning på satsat kapital.
Utöver detta kan alltså skolkoncernernas ägare se fram emot extra skolpeng i form av friskolestraff om de lyckas slå sönder den kommunala skolorganisationen så att de kommunala skolorna inte klarar att hålla budget.
Det norska investmentbolaget Hospitality Invest – som äger den i Sverige kraftigt expanderande förskolekoncernen Norlandia – beskriver sig så här på sin hemsida: Being a private investment company, Hospitality Invest is not bound by any specific mandate and has full flexibility in terms of investment strategy. The flexibility enables us to be opportunistic.
Med andra ord: när utländska opportunistiska investmentbolag letar efter marknader att växa i så hittar de det svenska skolsystemet.
AcadeMedia har utländsk aktiemajoritet. Internationella Engelska Skolan ägs till ca 90 % av ett riskkapitalbolag registrerat i Luxemburg. Den expanderande (men också hårt kritiserade) förskole- och skolkoncernen Dibber ägs av ett norskt par boende i Schweiz. Norlandia ägs av de norska bröder som äger Hospitality Invest. Skolinspektionen konstaterar att omkring en tredjedel av alla elever som går i en fristående skola går i en skola där det utländska ägandet sammantaget uppgår till mer än 50 procent.
Är det rimligt att lärare och elever i de kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska få sämre förutsättningar att göra ett bra arbete och lärare sig saker bara för att utländska skolägare ska kunna ha ett säkert ställe att placera sina pengar?
Vi tycker inte det. De flesta väljare tycker inte det. De enda som verkar uppskatta det svenska resursfördelningssystemet (utöver ägarna) är de politiker som hittills inte lyckats klubba igenom ett enda förslag för att skapa rättvisa förutsättningar i förskolan och skolan. Kanske beror det på att den andra stora ägargruppen inom den privata utbildningssektorn är före detta politiker och politiska tjänstemän?
Nu är det upp till bevis för regeringen och Liberalerna. Vilken sida står de på? De utländska ägarnas och de före detta politikernas, eller lärarnas och elevernas?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.